Gemensam insändare: Dags att stå upp för europeiska värderingar – inte fördomar

Under diskussionerna om Mariehamns integrationsprogram har vissa uttryckt en inställning där flyktingar och invandring från utanför Europa ses som en börda för Åland, medan de från inom Europa betraktas som välkommen arbetskraft. Denna syn på människor, beroende på varifrån de kommer, är inte konstruktiv – det är ren diskriminering. Sådana attityder, tillsammans med fördomar på arbetsmarknaden, skapar splittring och bidrar direkt till segregation. De som står upp för alla människors lika värde försvarar de europeiska värderingar som bygger på respekt, människovärde och empati. Däremot strider uttalanden som dessa mot de värden vi säger oss vilja försvara och motverkar ett hållbart och inkluderande Åland.

Cirka 37 % av ålänningarna är födda utanför Åland och är synliga och uppskattade samhällsaktörer som bidrar till utvecklingen av det åländska näringslivet, kulturen, utbildningen och andra delar av vårt samhälle. De människor som ibland bemöts med skepsis driver butiker och restauranger, arbetar i våra institutioner och kommuner och bidrar på betydelsefulla sätt till vårt samhälle varje dag. Dessa personer har gjort sin del för att integreras på Åland, och de förtjänar både erkännande och en ursäkt för de kränkande uttalanden som gjorts i debatten. Det är hög tid att vi alla visar de europeiska värderingar vi säger oss stå för och aktivt stödjer integration, istället för att lägga upp hinder. Att bygga ett hållbart, inkluderande samhälle är  vårt gemensamma ansvar.

Kvotflyktingar är en sårbar grupp som inte valt att lämna sitt hemland – de har tvingats till det på grund av krig, humanitära kriser eller politiska och religiösa hot. De är alltså individer som flyr från våld och förföljelse och därför behöver internationellt skydd. Det är vårt gemensamma ansvar att erbjuda den trygghet som alla människor har rätt till. Vår medmänsklighet och våra demokratiska värderingar bör motivera oss att se till att de som är i akut behov av skydd och trygghet kan finna det hos oss.

När vi förvägrar andra samma chans av rädsla eller fördomar riskerar vi att förlora den mångfald som gör Åland starkare och mer motståndskraftig, och sådana uttalanden hotar sammanhållningen i vårt fredliga samhälle. Att lämna sitt hemland kräver mod, styrka och viljan att överleva. Åland och Finland – några av världens mest stabila och lyckliga platser – borde vara platser där vi hedrar och stöder dessa modiga människor. Helt enkelt, vi behöver dem.

Integration handlar om att bygga broar, visa värdighet, respekt och empati, och skapa ett hållbart samhälle där vi bryr oss om varandra oavsett ursprung. För oss som fötts utanför Norden men valt att vara en del av Ålands framtid, är integration inte bara en nödvändighet för en åldrande befolkning – det är en moralisk skyldighet och en fråga om mänskliga rättigheter, grundad i internationella lag och europeiska värderingar.

För att Åland ska växa måste vi välja gemenskap som vägen framåt och vara ett samhälle som både välkomnar och värdesätter alla sina medlemmar. Om vi vill attrahera människor som vill bidra och bli en del av vårt samhälle, måste vi själva stå för de värden vi förväntar oss.

Åland ska vara ett samhälle som välkomnar, värdesätter och stärker alla sina medlemmar. Verklig hållbarhet kräver att vi omfamnar vårt ansvar gentemot varandra och kommande generationer.

Alyssa Bittner-Gibbs (S)

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Ordförande, Ålands mångkulturella föreningen

Kristine Logoss Dzene (S)

Viktoria Olsson (Lib)

Jonas Sommarhed

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Insändare: Lång dags färd mot natt

Lång dags färd mot natt

Stadsfullmäktige har efter två sena kvällar enats om budget 2025 och ekonomiplan för 2026–2027. Staden gör stora satsningar på äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. När årets ekonomiska resultat därtill ser ut att bli 7,4 miljoner bättre än förväntat så ser framtiden oväntat ljus ut. Det var kvällar med samsyn och positiv anda.

Ljuset förmörkades dessvärre under onsdagens sista timme när fullmäktige tog ställning till stadens program för främjande av integration 2025–2028. Ett program som ger oss möjlighet att ta emot en mindre grupp kvotflyktingar under kommande år. Ledamöterna Christian Wikström och Mats Holmberg från Obunden samling efterlyste i debatten mera fakta om integrationen – kostnader, mål för arbete/sysselsättning, statistik över integrationen – om de flyktingar som vi redan har tagit emot. För det är ju ”ingen som vet om de är integrerade” menade Wikström. Men är det ens möjligt att slå fast när en individ är ”integrerad” i samhället? Eller hur lång tid det får ta? Räcker det att man har jobb, eller behöver vi ta fram fakta om hur de lever sina liv? Och ger lagen oss rätt att samla, sammanställa statistik över en liten, redan utsatt grupp som sökt skydd på Åland? Tror inte det.

Nej det var en gräslig föreställning där man hänvisade till situationen i Sverige, att vi inte har råd, att vi måste prioritera flyktingar som ligger oss nära i kulturellt hänseende. Vårt samhälle är rikt och tryggt. Vi har nog råd att erbjuda skydd till människor som flyr för sina liv – från konflikter, krig och förföljelser utanför Europa. Faktum är att vi är bra på integration. Och det kan nog många av oss se – hur de lär sig språket, tar sig fram, börjar studera, jobba och starta företag. De bidrar och bygger samhället.

Det enda som liknar Sverige är de obundnas hårda, kalla retorik. En politik som i allt högre grad liknar den sverigedemokratiska, med värderingar som inte är förenliga med demokratins väsen. Att vandra den vägen leder till mörker och ofrihet.

Michael Gunell (s)

Gemensam insändare: Integration står för inkludering, inte segregation 

 

 

Vid Mariehamns stadsfullmäktiges diskussion om stadens integrationsprogram antyddes under debatten att speciellt kvotflyktingar är ett hot och framför allt en ekonomisk börda för Åland. Det sades att vi därför endast borde ta emot inflyttning från Europa. 

 

Vi tar avstånd från sådana tankegångar. Vi vill arbeta tillsammans för ett öppet och stabilt samhälle som styrs av kunskap, inte hotbilder. Vi vet att Åland som ett modernt samhälle i utveckling kan visa vägen i en orolig värld genom medmänsklighet och inkludering. 

 

Integration är inte ett diffust begrepp som handlar enbart om språkinlärning eller bidrag och stöd till individer med utländsk bakgrund i svåra livssituationer. Integration är en ömsesidig process mellan inflyttade och det lokala samhället och skapar förutsättningar för en framgångsrik samhällsutveckling, kompetensförsörjning och en meningsfull vardag för alla. Alla som flyttar till Åland från ett annat land har rätt till integrationsåtgärder som hjälper dem att hitta ”sin plats” och ger möjlighet att blomstra. 

 

Att byta bostadsort kräver alltid resurser, både samhälleliga och personliga. Man kan inte på förhand förutspå hur framtiden ser ut för olika individer och ingalunda utifrån vilket land som står i passet. Det som skapar tillhörighet i mottagarlandet är ett bra bemötande där.

 

Den viktigaste pusselbiten för integration och för en lyckad flytt till Åland – och samtidigt en sak som många saknar idag – är ett nätverk på Åland. Segregation förebyggs genom kontaktytor och att vi umgås med varandra, hittar gemensamma intressen och visar respekt mot varandra. Medmänsklighet – att prata, bjuda in och lära känna nya vänner – kostar ingenting utan berikar oss. Dessutom underlättar en öppen inställning integrationsprocessen och gör den mer kostnadseffektiv.

 

Åland, i likhet med resten av Europa, kämpar med låga födelsetal och en åldrande befolkning. Vi behöver människor som kan bidra till utvecklingen av vårt samhälle och ekonomi, vi behöver flera händer som jobbar och sköter och vi behöver nya infallsvinklar och kompetenser. Trots den sjunkande nativiteten växer Ålands befolkning tack vare inflyttning. Enligt ÅSUB:s siffror från 2022 kommer ungefär 30% av oss som bor på Åland från över 100 olika födelseländer. 

 

I december 2023 låg arbetslösheten på Åland kring 4,5 procent medan den motsvarande siffran för Finland var knappa 10 procent. Finland toppade återigen listan i World Happiness Report år 2023, och enligt THL:s senaste rapport är Ålands befolkning både friskast och lyckligast i landet. Vi är alltså den lyckligaste delen av det lyckligaste landet.

 

Vi står inte på ruinens brant. Inflyttning och en utvecklad integrationspolitik är en viktig livlina för oss. Åland är en plats för alla.

 

 

Jessy Eckerman (S), Aino Waller (HI), Viktoria Olsson (Lib), Cecilia von Weymarn (Lib)

 

Mariehamn: Invalda i nämnder och styrelser 24-27

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 16 januari 24 valdes nämnder och stadsstyrelsen för Mariehamn

Mariehamns socialdemokraters grupp i Stadsfullmäktige  (7 mandat):

Jessy Eckerman (stadsfullmäktige vice ordförande, gruppledare)

Kristine Dzene (vice gruppledare)

Henrik Löthman (2 vice gruppledare)

Danielle Lindholm

Barbro Sundback

Michael Gunell

Jessica Sundberg (ordinarie ersättare för Camilla Gunell)

 

Stadsstyrelsen:

Sara Kemetter (vice ordförande) ersättare Elin Sundback

Nina Fellman, ersättare Alyssa Bittner-Gibbs

 

Stadsmiljönämnden:

Barbro Sundback (ordförande), ersättare Christina Sandqvist

Susanne Vävare, ersättare Jessica Sundberg

 

Bildningsnämnden:

Kristine Dzene (vice ordförande), ersättare Erica Lindberg

Michael Gunell, ersättare Henrik Löthman

 

Äldreomsorgsnämnden:

Charlie Bomanson, ersättare Tony Wikström

 

Kultur- och fritidsnämnden:

Danielle Lindholm, ersättare Lene-Maj Lindvall

Erica Lindberg, ersättare Anu-Riikka Eriksson

 

Byggnadsnämnden:

Lasse Welroos, ersättare Jesper Fröjdö

 

Under mötet valdes också på Socialdemokratiska mandat: centralvalmämnden för proportionella val Jessy Eckerman.  nämndenmän för Ålands tingsrätt Nicolas Panisse och Camilla Hellström.

Bildtolkning: gruppfoto på fullmäktigegruppen och stadsstyrelsemedlemmarna.

 

 

 

 

 

 

Mera städning i stadens skolor vid skolstarten

Eleverna i årskurs 1-6 ska inleda sin skolgång tisdag den 11 januari.

Smittspridningen av covid 19 rasar och alltfler arbetsplatser tvingas stänga eller gå på halvfart.

Med tanke på samhällssmittan är det uppenbart att grundskolan kommer att vara en mycket riskfylld miljö för alla elever och all personal. Allt måste göras för att förhindra att smittan sprids via skolan. B

äst skulle det vara att hela grundskolan gick in för distansundervisning under tiden 11-23 januari för att minimera smittan och motverka överbelastningen inom sjukvården.

Städningen av skolorna försämrades kraftigt av ett majoritetsbeslut i stadsfullmäktige när år 2022 budget godkändes i december förra året. Syftet med beslutet var att minska stadens kostnader för städning genom sänkt arbetstid, omplacering av personal och ingen förlängning av den så kallade coronastädningen.

Det sist nämnda var en extra insats för att hålla skolorna smittfria.

Socialdemokraterna gick emot dessa försämringar av städningen och lokalvårdarnas arbetsvillkor.

Med facit i hand konstaterar vi att staden förlorat många kompetenta och lojala medarbetare bland lokalvårdarna. Den förkortade arbetstiden genomfördes inte.

Några omplaceringar som trivselvärdar har inte gjorts och många städare har inte fått nya arbetsavtal. Resultatet av denna förödande personalpolitik är att stadens grundskolor har brist på lokalvårdare.

Den brant stigande smittkurvan kräver enligt socialdemokraterna extra coronastädning och personal om stadens grundskolor öppnar på måndag.

Socialdemokraterna kräver att stadsledningen med omedelbar verkan ser till att grundskolorna i staden är en så säker miljö som det bara är möjligt genom att vidta relevanta åtgärder som skyddar elever, lärare och övrig personal från att smittas av covid 19.

BARBRO SUNDBACKskol

HENRIK LÖTHMAN

KRISTINE DZENE

JESSY ECKERMAN

SARA KEMETTER

CAMILLA GUNELL

NINA FELLMAN

TONY WIKSTRÖM

 

Bild: Jarmoluk @pixabay

Syntolkning: en grön och svart golvmopp på ett brunt trägolv

Kristine Dzene

Kristine Dzenen är 29 år och kommer från Lettland. Hon har bott på Åland i åtta år tillsammans med sin man och två barn. Just nu jobbar hon som projektledare för Rädda barnen och museivärd för Ålands museum.

Integrationsfrågor är viktiga för Kristine. Hon anser att alla inflyttade bör ha arbetsskydd och ingen diskriminering får finnas på arbetsplatser. Språket är nyckeln till integration och Kristine jobbar med ett projekt som heter ”Språk genom konst”.

 

Karl-Johan Fogelström

Karl-Johan (”Kalle”) Fogelström från Mariehamn har under åren 2007 till 2015 suttit i Stadsstyrelsen och i Lagtinget i fyra år på socialdemokratiskt mandat.

Karl-Johan är diplomekonom från Handelshögskolan vid Åbo Akademi vilket har stor betydelse då kunskap i ekonomi är viktig inom de flesta politikområden.

Karl-Johan, som själv är 75-plussare, anser att det är viktigt att alla åldersklasser ska vara representerade i de olika politiska organen som t.ex. stadsfullmäktige, stadsstyrelse och lagtinget.

Frågor kring äldrevården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten är av avgörande betydelse för de äldres välbefinnande. Frågor kring boendet som seniorbostäder, handikappanpassning, hissar är viktiga för att skapa goda förhållanden för de äldre.

Karl-Johan anser att det allmännas viktigaste uppgift är att främja och ge vanliga människor bastrygghet i form av god hälso- och sjukvård, äldreomsorg och utbildning som i huvudsak ska bekostas med allmänna medel.

 

 

Sara Kemetter

Sara är gift och har fyra barn. Hon är utbildad pedagog och skolledare. Hon har många andra politiska uppdrag: första vice ordförande i gymnasiets styrelse, ordförande för polisstyrelsen, första vice ordförande i Mariehamns Hamn Ab och styrelseledamot i PAF, samt styrelseledamot i Mariehamns energi.

Sara är ordförande för Ålands sång- och musikförbund samt musikalisk ledare för Flera röster.

Hållbar välfärd och att alla ska ha rätt till utbildning är hennes hjärtefrågor. Dessutom vill hon göra Alandica till ett riktigt kulturhus!

 

Jessy Eckerman

Jessy Eckerman är ledamot i Ålands lagting, ledamot i stadsfullmäktige och medlem i infrastukturnämnden samt innehar flera andra förtroendeposter inom Mariehamns stad.

Hon bor tillsammans med sina två söner och familjens hundar i en hyreslägenhet. 

Jessy är en rödgrön politiker och vill ta tag i utmaningar som ger bättre villkor på arbetsmarknaden, en tillgänglig, avgiftsfri och fossilfri kollektivtrafik över hela Åland. 

-Jag är inte rädd för att fatta tuffa beslut gällande klimat och miljö. Jag vill bo på Åland där beslutsfattandet bygger på hållbarhet. Det är nu vi investerar i framtiden, både miljömässigt och socialt. 

Nu är det dags att ta ansvar med en konsekvent miljöpolitik, tillsammans kan vi göra det. Vi kan inte tillåta att marknadskrafterna går före miljön eller vår gemensamma framtid.

Jessys sida i Ålands lagting https://www.lagtinget.ax/ledamoter/jessy-eckerman-45894

Vill du veta mer, läs då Jessys blogg.

Jessy finns också på Facebook.