Insändare: Mobbning går att stoppa

Mobbning går att stoppa 

 

Samhället har förändrats och det avspeglas på barn och unga. Mycket har blivit effektivt och inrutat. Allt ska gå snabbt. Vi fokuserar på att bli bättre och bättre. Digitalisering och AI, artificiell intelligens används allt mera. Turligtvis är individernas expertis att tänka utanför algoritmerna. 

Under coronapandemin gick digitaliseringen snabbt framåt. Barn som föddes och växte upp under den sociala distansen går nu i dagis. 

De minsta kan ha svårare att lära sig sociala färdigheter på grund av minskat minspel och växelverkan, då vuxna täckte sina ansikten med masker.  Bristande tålamod och koncentrationssvårigheter har också ökat hos de små barnen, på samma sätt som i skolvärlden. 

Huvudansvaret för barnens fostran är vårdnadshavarnas, men det finns också vårdnadshavare som överlåter huvudansvaret till barnomsorgen och till skolan. Det ökar arbetsbördan hos personalen inom barnomsorgen och i skolorna. 

För att lära sig behöver barnen vara trygga. Det behövs en trygg och harmonisk miljö där aktivitet och vila är i balans, i växelverkan med yrkeskunnig personal inom barnomsorg, i skola eller hemma med sina vårdnadshavare. Barnen behöver stöd av vuxna för att få förutsättningar för inlärning och livslångt lärande. 

Jag tycker att barnen skulle må bra av lek och att ibland ha tråkigt. Inom småbarnspedagogiken arbetar man utgående barnets intresse. Samma metoder kunde man använda i bredare perspektiv och växelverkan hos elever i skolan. För barnen är det viktigt att uppleva att de bli väl bemötta och hörda. Gott bemötande och förståelse främjar barns psykiska hälsa. 

Barnens psykiska välmående byggs upp av att barn känner sig accepterade, älskade och får känna att de är viktiga. Den naturliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare inom småbarnspedagogiken, det att man träffas varje dag skulle kunna användas också inom den grundläggande utbildningen. 

För att motverka psykisk ohälsa och mobbning idag borde dock både barnomsorgens och skolans personal utvidgas. Inom barnomsorgen kunde speciallärare i barnomsorg arbeta i barngruppen och stöda barnen och övriga personal i vardagen. 

I skolorna behövs flera kuratorer och andra vuxna som arbetar med elever för att i tidigt skede se om någon mår dåligt och har fått känslan av utanförskap. Personalen inom barnomsorgen och i skolorna bör gå på samma utbildning, få samma information om hur man hanterar olika situationer i mobbningen och sen våga agera, följa situationer kontinuerligt och be hjälp av olika myndigheter om det behövs samt samarbeta aktivt med vårdnadshavarna. 

Barnens känslor ska tas alltid på allvar. 

 

Anu-Riikka Eriksson (S) 

JA till daghem i Strandnäs, NEJ till Mariepark (insändare)

Mariehamns stad gjorde för år 2022 ett överskott på 4.5 miljoner. Det ska jämföras med ett minus i budgeten för 2022 på 0,5 miljoner. I flera år har stadens politiska majoritet lagt alltför snäva budgetramar och underbudgeteraför skola och omsorg. 

Följden har blivit att personalen känt sig ytterst pressad och tvingats snåla så till den grad att skolorna varit ostädade och klagomålen över skolmaten högljudda. Inom äldreomsorgen gör platsbristen att massor av pengar måste läggas på straffavgifter till ÅHS istället för att satsas på personalförbättrande åtgärder som exempelvis försök med sex-timmars arbetsdag. Inom skötsel och underhåll saknas personal och pengar för att på ett bra sätt sköta stadens infrastruktur och byggnader. 

Vi socialdemokrater i Mariehamn har under denna mandatperiod försökt föra en mera rejäl budgetpolitik. Skolan, barn- och äldreomsorgen är våra viktigaste prioriteringar. 

Kommunerna är till för att underlätta vardagen för sina kommuninnevånare. Servicebehovet förändras och staden måste anslå tillräckliga resurser för att möta det växande behovet av service inom skola och omsorg.  

Allt flera barn behöver särskilt stöd. Det behovet kan vi inte blunda för. Allt flera behöver särskilt boende eftersom antalet i åldern 80 plus ökar mycket. Det innebär att behoven av vård och omsorg inom äldreomsorgen ökar och därmed också arbetsbördan för personalen. 

För att personalen ska orka måste resurserna och respekten för personalens bästa tillgodoses. Med andra ord måste vi budgetera med omsorg om barn och äldre samt den personal som ska säkra deras behov av service. Vi måste investera i människor.

Staden har under mandatperioden investerat i St Göranshemmet och ett markområde på Styrsö för över en miljon. Nu diskuteras ett köp av Mariepark för 675 000 euro, trots att arrendeavtalet stadgar att fastigheten återgår till staden om Dennis Jansson inte bebygger det med den planerade stugbyn. 

Vi socialdemokrater vill inte medverka till detta. Vi menar att en byggnadsuppmaning måste ges, och om villkoren i avtalet inte följs bör staden överväga en hävning av avtalet. Att sätta pengar på att köpa tillbaka det man redan äger – utan att ha en tydlig bild av vad man vill använda området är inte klok ekonomisk politik. 

Vi vill i stället sätta fokus på att äntligen komma igång byggandet av ett nytt daghem i Strandnäs. Där har staden gjort ett gediget och grundligt arbete för att planera och projektera för ett bygge av ett daghem som både löser platsbrist och pedagogiska behov. 

Majoriteten i fullmäktige backade projektet för ett år sedan, med löfte att frågan ska till fullmäktige i maj 2023. Vi tyckte det var fel. Nu är det dags att komma igång med bygget, inte att fördröja det ytterligare med spekulationer i ännu en gammal fastighet, dvs St Mårtensgården. Vi vill inte ha ytterligare ett gammalt hus med potentiellt stora okända problem. Vi vill ha ett välplanerat dagis i anslutning till Strandnäs skola. Att gång på gång planera och projektera och sedan backa är också att slösa med mariehamnarnas pengar. 

 

Mariehamns socialdemokrater vill ha en schysst budgetpolitik i staden. En politik som garanterar grundservicen till barn och äldre och ger personalen goda arbetsvillkor. 

 

Om staden ska köpa gamla fastigheter ska det vara för att vi faktiskt behöver dem, inte för att ägarna vill bli av med dem. Vänta med Mariepark. Börja bygga nytt daghem i Strandnäs. 

 

Mariehamns socialdemokrater

Bild från:  Ryan Fields on Unsplash

Bildtolkning: Liten pojke bygger med klossar

Mera städning i stadens skolor vid skolstarten

Eleverna i årskurs 1-6 ska inleda sin skolgång tisdag den 11 januari.

Smittspridningen av covid 19 rasar och alltfler arbetsplatser tvingas stänga eller gå på halvfart.

Med tanke på samhällssmittan är det uppenbart att grundskolan kommer att vara en mycket riskfylld miljö för alla elever och all personal. Allt måste göras för att förhindra att smittan sprids via skolan. B

äst skulle det vara att hela grundskolan gick in för distansundervisning under tiden 11-23 januari för att minimera smittan och motverka överbelastningen inom sjukvården.

Städningen av skolorna försämrades kraftigt av ett majoritetsbeslut i stadsfullmäktige när år 2022 budget godkändes i december förra året. Syftet med beslutet var att minska stadens kostnader för städning genom sänkt arbetstid, omplacering av personal och ingen förlängning av den så kallade coronastädningen.

Det sist nämnda var en extra insats för att hålla skolorna smittfria.

Socialdemokraterna gick emot dessa försämringar av städningen och lokalvårdarnas arbetsvillkor.

Med facit i hand konstaterar vi att staden förlorat många kompetenta och lojala medarbetare bland lokalvårdarna. Den förkortade arbetstiden genomfördes inte.

Några omplaceringar som trivselvärdar har inte gjorts och många städare har inte fått nya arbetsavtal. Resultatet av denna förödande personalpolitik är att stadens grundskolor har brist på lokalvårdare.

Den brant stigande smittkurvan kräver enligt socialdemokraterna extra coronastädning och personal om stadens grundskolor öppnar på måndag.

Socialdemokraterna kräver att stadsledningen med omedelbar verkan ser till att grundskolorna i staden är en så säker miljö som det bara är möjligt genom att vidta relevanta åtgärder som skyddar elever, lärare och övrig personal från att smittas av covid 19.

BARBRO SUNDBACKskol

HENRIK LÖTHMAN

KRISTINE DZENE

JESSY ECKERMAN

SARA KEMETTER

CAMILLA GUNELL

NINA FELLMAN

TONY WIKSTRÖM

 

Bild: Jarmoluk @pixabay

Syntolkning: en grön och svart golvmopp på ett brunt trägolv

Stark välfärd värnar om de svaga

Fru Talman, bästa lagtingsledamöter.

Det är en strävsam och målmedveten arbetsbudget som landskapsregeringen idag presenterar. De har kavlat upp ärmarna och är beredda på ett hårt arbete. Utgångspunkten är bättre för Åland än för de flesta regioner och länder i vår omvärld.

Landskapet har inte några skulder, arbetslösheten är fortsättningsvis låg, inflyttningen och befolkningsökningen är positiv och sammanhållningen i det åländska samhället är god. Vi har med andra ord de bästa förutsättningarna att klara upp situationen om vi samarbetar och ser möjligheter.

Det är med stort allvar regeringen Sjögren tagit sig an uppgiften att hantera hållbarhetsgapet. Ekonomisk stabilitet ger samhället och ålänningarna tryggheten att långsiktigt upprätthålla en god servicenivå i den välfärd som är så viktig för oss alla.

För att få ner kostnaderna krävs många omställningar inom den egna verksamheten. Det innebär förstås uppoffringar och ett hårt arbete i många led. Det svåraste är att göra inbesparingar i de offentliga utgifterna.

Förändringar skapar lätt osäkerhet och otrygghet. Det är därför mycket viktigt att alla inbesparingar som leder till förändringar är väl förankrade och att de som berörs informeras och har möjlighet att aktivt delta i förändringsarbetet. Vi kräver konsekvensanalyser, även barnkonsekvensanalyser.

En hållbar ekonomi ska också stå i samklang med ett välmående, attraktivt samhälle där människor vill bo och arbeta. Hållbar ekonomi ska också fungera tillsammans med ett socialt ansvar där vi tar väl hand om varandra och där lösningarna inte blir kortsiktiga och dumsnåla. Skolan, vården och omsorgerna är vår högsta prioritering. Att enbart spara och skära i de offentliga utgifterna är inte tillräckliga åtgärder för att få ekonomin och tillväxten att ta fart. Den offentliga ekonomin kan och bör stimulera det privata näringslivet genom investeringar och andra åtgärder. Under sämre tider är det bra att se över sitt hus och renovera.

Ekonomin i riket repar sig inte och det sätter sina tydliga spår i en förhållandevis statisk klumpsumma till Åland. Tyvärr ligger den för lågt i relation till kostnaderna för den välfärd som vi har. Därför har vi en klyfta mellan intäkter och verksamhetskostnader som måste hanteras. Om och när klumpsumman ökar, vilket den bedöms göra de kommande åren, är det vår förhoppning att beloppen för inbesparingarna kan lindras eftersom det inom många verksamheter ett stort behov av utveckling och investeringar. Vi är villiga att låna till investeringar. Just nu är det viktigt att reinvestera för att hålla hjulen i rullning. Vi lånar gärna för att skapa sysselsättning och tillväxt.

Den nordiska samhällsmodellen är överlägsen i fråga om att fördela välfärden, tryggheten och den demokratiska delaktigheten.

För oss på Åland är det viktigt att ta lärdom av de negativa följderna av nyliberalismens påverkan på den nordiska välfärdsmodellen. Vi socialdemokrater ser det inte bara som ett värde i sig att den ekonomiska jämlikheten mellan ålänningarna och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män är stor, utan vi konstaterar att de bästa samhällen är de samhällen där alla har det ekonomiskt tryggt och bra.

En princip som är viktig för oss socialdemokrater, men som också de två samarbetspartierna betonar, är att man måste spara så att man skonar de grupper som redan är hårt utsatta framförallt ekonomiskt sårbara grupper. Det betyder att när de konkreta förslagen nu kommer inom ÅHS, utbildning, transfereringar osv så måste denna princip ligga till grund och konsekvensanalyser göras noga utgående från den utgångspunkten. Vi väntar med spänning på regeringens socialpolitiska program.

Jag vill tydligt markera att socialdemokraterna inte tror på en politik där man riskerar grundtryggheten för ekonomiskt sårbara grupper. Det är vårt ansvar samt grundbulten i ett socialt hållbart samhälle. Vi vill att man ser långsiktiga helheter och lösningar för att uppnå en ekonomisk stabilitet.

Fru Talman,

Socialdemokraterna ser med glädje att arbetet med kommunreformen tar konkreta steg framåt. Vi är övertygade om att färre kommuner ger bättre förutsättningar för en positiv utveckling av Åland som helhet med en gemensam samhällsplanering som verktyg.

Idag behöver vi fokusera på att organisera Åland. Åland ska ha makten att besluta över sig själv. Vi behöver ta tillfället i akt och försöka leva på våra egna tillgångar alltså, egna pengar i börsen. Vi är inte rädda för att låna till investeringar. Reinvesteringsskulden på Åland är stor. Detta måste vi åtgärda.

Det viktigaste är att forma vårt samhälle så att vi långsiktigt har förmågan att möta medborgarna i deras behov av välfärd och social trygghet och att regionerna hålls livskraftiga. I det här arbetet måste vi också tala om värderingar, om vad som är viktigt för oss ålänningar och vilket samhälle vi eftersträvar, hur det goda åländska samhället ska se ut och fungera.

Regeringen arbetar intensivt med kommunreformen. Här vill jag lyfta fram samma tankar som under valet. Vi socialdemokrater ser klart ett till tre kommuner och kommunernas socialtjänst. Vi arbetar för ett gymnasium där allt ryms in under samma tak, men där Folkis och ÅMI har en specialställning.

Vi behöver även ha bra socialvårdslagar. Självstyrelsen ska ägna sig åt det som är mest relevant för ålänningarna dvs. att sy en kostym som passar oss, inte mammuten Finland. Därför behövs socialvårdslagar.

Vi som valdes till lagting av folket i oktober i fjol har ett stort ansvar att förvalta och ett förtroende att förtjäna. Vi är här för att förbättra vardagen för vår befolkning, kunna samarbeta och vara goda ledare. Självstyrelsen är den ram som gör oss unika. Vi har tilltro till regeringens, förvaltningens och personalens förmåga och kompetens att klara utmaningen så bra som möjligt, men ser också att mycket viktigt framtidsarbete pågår med full kraft.

Det socialdemokratiska vicelantrådet Camilla Gunell och minister Nina Fellman gör ett starkt arbete i regeringen och vi har tilltro till att regeringen Sjögren klarar att skapa en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar mandatperiod och därmed en hållbar framtid för Åland.

S tar ansvar för Åland socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Sara Kemetter (S)

Gruppanförande i debatten om tilläggsbudgeten 25.04.2016