INSÄNDARE: När stora löften reduceras till en container av besvikelse

 

Inom Ålands politiska sfär framträder en symbol skarpare än något annat – den ombyggda containern. Denna container, som introducerades som en lösning på ett tillgänglighetsproblem i skärgårdstrafiken, har för många av oss blivit en påminnelse om fyra år av missade möjligheter och ledarskapsbrist. För fyra år sedan, när valvinden blåste som starkast, översköljdes vi av löften om tunnlar, framsteg och välstånd. Men tiden har visat att dessa löften var tomma. Istället för framsteg har vi bevittnat skadestånd, uppskjutna beslut och slutligen, containern som kronan på verket.

 

Denna valkampanj är mer än bara ord; den är ett rop på genuin förändring. Jag är fast övertygad om att Åland inte bara kan, utan också måste, resa sig från denna malström av mediokritet. Nu står vi vid ett kritiskt vägval, ska vi fortsätta att förfalla eller ska vi förenas, mobilisera oss och kräva den förbättring vi så innerligt behöver?

 

Den 15 oktober har vi en unik möjlighet att välja ett modigare och mer dynamiskt Åland. Ett Åland som prioriterar handling framför ord, och visioner framför tomma löften. Låt oss, en gång för alla, bryta med denna deppiga containerpolitik. För Åland förtjänar inte bara bättre – Åland förtjänar det allra bästa.

Arsim Zekaj (S)

Insändare: Femton miljoner i havet 

När landskapsregeringen i början av denna mandatperiod sa upp avtalet om elhybridfärjan med konsortiet Ansgar/Finnferries hävdades att kostnaden skulle bli marginell. Man avvisade ett förlikningsbud på 8 miljoner utan vidare diskussioner.

Tingsrätten dömde landskapsregeringen till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro, plus räntor, om man skulle överklaga. Det gjorde landskapsregeringen, efter att man begärt en förlängd besvärstid som kostade skattebetalarna dryga 60 000 euro. Motiveringen var att det var mitt i semestrarna.

Efter stigande räntor kostar detta skattebetalarna 3 000 euro om dagen.

Enligt tidningen Nya Ålands granskning meddelar Åbo hovrätt att rättegången skjutits fram med en månad på grund av stundande val.

Ansgar bekräftar att alla de datum hovrätten föreslog hade passat.

I en frågestund i lagtinget på onsdag kunde vice lantrådet Harry Jansson, i frånvaro av lantrådet Veronica Thörnroos, inte ge ett klart svar på exakt hur det gått till, men bekräftade att valet spelade en roll i beslutet av datum, och att det var lantrådet som hanterat frågan.

Ändå svarare lantrådet i en intervju: ”Det sista förslaget kom från hovrätten, det är ingenting som vi lagt något förslag om, inte som jag varit inblandad i.”

Detta handlande kostar de åländska skattebetalarna drygt 96 000 euro i löpande räntor.

Någon annan slutsats kan man inte dra än att den centerstyrda regeringen är villig att låta ålänningarna betala 3 000 euro om dagen för att få lugn och ro under valkampanjen. Lantrådet är svaret skyldig.

Nästa mandatperiod blir utmanande både vad gäller ekonomin och hur man ska reda upp den röra som är vår skärgårdstrafik.

Rimligen borde Åländsk center och Obunden samling kunna förklara hur vi ska betala denna miljonkostnad som ålänningarna nu får pytsa upp för absolut ingenting. Centerns valkampanj blir dyr för skattebetalarna.

Nina Fellman (S)

Insändare: Omdömeslös politik  och miljoner upp i rök 

Landskapsregeringen döms av Ålands tingsrätt till avtalsbrott för att man i januari 2020 hävde avtalet för den elbybridfärja och det 15 år långa driftsavtal som ingåtts via upphandling. Hävandet gjordes utan att man sökt andra lösningar genom dialog eller överenskommelser med avtalsparten. Landskapsregeringen rev godtyckligt och utan att lagtinget hörts eller beviljat fullmakt för eventuella skadestånd upp ett juridiskt bindande avtal. Uppenbarligen gjordes inte tillräckliga riskanalyser eller tillräckligt kvalificerade juridiska bedömningar av skadeståndsrisken.

 

Detta har lett till att åländska skattebetalare nu får en nota på närmare 12 miljoner euro att betala för regeringen Thörnroos drastiska och oöverlagda beslut. Lägg till detta de minst fem miljoner av skattebetalarnas pengar som under tidigare regeringar lagts på kortruttsarbetet, miljökonsekvensbedömningar, projektering och planering, och det blir påfallande tragiskt att alla dessa pengar kastats bort utan att ha gett ålänningarna och skärgårdsborna en enda färja, kortrutt, hamn, bro eller tunnel. Mycket av detta under Veronica Thörnroos egen ledning som trafikminister.

 

Detta är en uppvisning i sämsta möjliga ekonomiska politik. Ännu dyrare blir det om regeringen väljer att driva processen vidare i nästa instans. Den liggande domen ger inte landskapet rätt på en enda punkt. Att driva det vidare till hovrätten ökar notan ytterligare för de åländska skattebetalarna.

 

Den uppkomna situationen skadar också landskapet Åland i rollen som en trovärdig avtalspart. Vem ska ens våga bjuda på landskapets entreprenader om det är så här man behandlar dem man ingått avtal med?

 

Lantrådet Veronica Thörnroos vill skjuta över skulden för hela affären på den tidigare landskapsregeringen. Detta trots att hon vet att en EU-upphandling inte kan avbrytas trots att ett val är på kommande, att det finns fataljetider att följa, och att det var en upphandling som inleddes två år in i den förra mandatperioden.

Sanningen är den att sittande lantråd och Åländsk center drev en cynisk och populistisk valkampanj mot ett kortruttsprojekt man tidigare stött och arbetat för, och att man efter valsegern kände sig tvungen att leverera, mot ålänningarnas och skärgårdens intressen och sitt eget bättre vetande.

Vi konstaterar med sorg och ilska att åratal av hårt arbete och många miljoner euro gått upp i rök, och att vi inte ser ett uns av ödmjukhet och självkritik hos lantrådet Veronica Thörnroos, en politiker vars nota börjar bli oansvarigt hög för Ålands folk.

Camilla Gunell (S)

Nina Fellman (S)

Jessy Eckerman (S)

Konstruktiv politik

 

Landskapsregeringen presenterar idag sin budget för 2015. Det är mandatperiodens andra budget. En budget som andas framtidstro och utveckling. Ledorden är krafttag emot fattigdom, attraktionskraft och strukturer för en hållbar samhällsutveckling.

Det har varit en god process och regeringspartiernas frågor har sammansvetsats och hittat en god helhet. Det är utan tvekan ibland både prövande och krävande att hitta enighet i många stora frågor, men det gjorts i konstruktiv och i god anda. Det är också ett budgetförslag som ligger i en positivt uppåtgående ekonomisk tid. Vi ser ljust på framtiden trots att klyftorna ute i världen ökar. Där de rika blir rikare, de fattiga fattigare och vi kämpar med ett allt större klimathot.

För att kunna föra en politik som är ansvarstagande för alla – och där alla får hjälp, stöd och utveckling efter behov – så krävs att landskapet och kommunerna har en stabil ekonomi. Om alla är med och bidrar efter sin förmåga och full sysselsättning råder då stärker det också den ekonomiska utvecklingen.

I mitt anförande vill jag belysa några centrala socialdemokratiska frågor.  Låt oss börja med jämställda löner för social och ekonomisk hållbarhet. Om utjämningen av lönegapet mellan kvinnor och män fortsätter i nuvarande takt kan vi räkna med att nå målet om jämställda löner först år 2133. Vi borde verkligen snabba på processen. Vi måste inse att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är ren och skär diskriminering baserat på kön. Låglöneyrken är analogt med kvinnoyrken och på arbetsplatser med både kvinnor och män – har män högre löner än kvinnor. Någon rationell förklaring finns inte och kan inte anses vara varken socialt eller ekonomiskt hållbart.

Kvinnors välmående hotas av ojämställdhet i nästan alla samhällets områden. Denna ojämställdhet måste bytas mot jämställdhet i fråga om lön och sociala förmåner. Kvinnor ska inte diskrimineras på arbetsmarknaden. Vi bör jobba för att lika lön genomförs genom att kvinnoyrken uppgraderas och att lönesättningen värderar arbete med mänskor lika högt som arbetet med maskiner.

Landskapsregeringen vill ha ett samhälle som utvecklas och breddas demokratiskt där fler deltar och påverkar. Därför är det bra att arbetet fortsätter med att ta fram ett löneutvecklingsprogram. Målsättningen är att jämställda löner ska vara uppnått år 2020.

Stora satsningar görs för att göra Åland CO2 neutralt. Miljöpolitiken värderas högt och det händer mycket inom området. Landskapsregeringen arbetar för rent vatten och minskad övergödning, en god jordhälsa, nya kretslopp, cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs, starka näringar i landsbygd och skärgård, artrikedom och biologisk mångfald. Regeringen visar att utmaningen är antagen. Detta är ett bra steg framåt. Den plaststrategi som landskapsregeringen genomför under året föreslår åtgärder för att motverka spridningen av plaster och mikroplaster i naturen och till vatten. Medvetenheten kring plastfrågorna ska ökas genom insatser som minskning av plastkassar och plastprodukter, skräpplockning och olika kampanjer.

Det är ansvarsfullt att tänka efter före och kommunstrukturreformen är ett steg i rätt riktning. Skärgården ska fungera som en kommun och för att skärgården ska kunna utvecklas samt att näringslivet ska ha en möjlighet att bli framgångsrikt är trafiklösningarna centrala. Vi kan notera att oljepriset börjar stiga och med det ökade kostnader för bunker. Nya energilösningar för färjorna samt konstruktiva framtidsalternativ bör ses över och kampen mot koldioxidutsläppen måste pågå på alla plan och inom alla sektorer. Särskilt inom trafiksektorn.

Det finns endast få lösningar för att hantera skärgårdstrafiken inom rimligt ekonomiska ramar:  privatiseringar eller nedskärningar. Vi har privatiserat och vi socialdemokrater vill inte skära ner mera. Därför behövs det nu en strukturell förändring för att kunna garantera välfärd och trafik i skärgården. Men det ska föras en dialog med skärgården och att de finns med i processen. Kanske baka in lokaltrafik mellan öarna samt förklara hur sak dessa två projekt går hand i hand?

Kortare skärgårdspass gör det möjligt att lättare och snabbare elektrifiera trafiken. Ur ett hållbarhets perspektiv argumenterar jag för det så kallade kortruttsprojektet:

  1. Ekonomiskt hållbar – vinner kostnader.
  2. Socialt hållbar – binder ihop regionen.
  3. Miljömässigt hållbar – är CO2 på trafiken där biltrafiken inräknad.

Vi bygger bort kostnader, vi bygger fast skärgården med fasta Åland och vi bygger bort CO2. Miljön ska skonas och man ska bygga vägar och broar på det mest tänkbara sätt det bara går för att skona värdefulla biotoper och skärgårdsmiljö.

Målet är ett Åland med starkare kommuner, rustade att ge alla medborgare likvärdig service. En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt. Detta är citerat ut regeringsprogrammet. I budgeten för 2018 arbetas det ihärdigt med målet färre kommuner som starkare välfärdsproducenter. Kommunerna ska klara av att vara en stark och drivande utvecklingskraft för både helheten Åland och sina egna intressen. Denna kraft blir också till en attraktionskraft för boende, besökare och företag. Attraktionskraften byggs också upp av att en förändrad förvaltningsstruktur ger bättre möjligheter för att klara framtidens välfärd och en digitalisering av den kommunala verksamheten.

För Socialdemokraterna är ändå förverkligande av kommunernas socialtjänst väldigt viktig. Här är det klienternas behov som måste läggas i fokus. Vi är även glada över att landskapsregeringen avser att under året överlämna underlag till ny socialvårdslag till lagberedning där syftet är en hållbar välfärd genom fokus på tidiga, förebyggande insatser, sektorsövergripande samarbete och ökad klientorientering. Det nya avdraget på löne- och pensionsinkomsterna är en sann socialdemokratisk fråga där man nu går in och direkt stöder de som har små inkomster i samhället. Detta avdrag kommer att gynna kvinnor, ensamförsörjare, pensionärer och många fler. Konstruktiv politik.

Jag är speciellt glad över att landskapsregeringen föreslår tre nya fasta tjänster vid Ålands polismyndighet, för att tillförsäkra polismyndigheten tillräckliga resurser för att fortsätta det år 2015 påbörjade projektet med ungdomspoliser. Glädjande är den nya avgiftspolitiken där landskapsregeringen strävar efter att skydda ekonomiskt utsatta grupper. Under år 2018 klargörs vilka åtgärder som behövs inom Ålands gymnasium för att tillgodose att studerande inte på grund av ekonomiska skäl förhindras att erhålla en utbildning. En uppföljning av ÅHS:s avgifter göra i enlighet med regeringsprogrammet och äntligen vänner tas ett tandvårdsprogram fram.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med en plan kring Bomarsund som nu påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av området som besöksmål. En fråga vi socialdemokrater arbetat för länge. Damma av planerna från 2007, bygg besökscentret – i trä förstås – och uppmärksamma demilitariseringen så som den är värd på Fredens öar – där vi ska fortsätta att blomstra ännu i många hundra år.

Tack!

/Sara Kemetter (S)