Talman, bästa lagting
Det finns ett kort stycke och ett anslag om 140.000 euro i nästa års budget för fortsatt arbete med kommunstrukturreformen. Trots det går arbetet fram med full kraft, och jag kommer därför att ägna den taltid jag har åt att beskriva hur de föreslagna budgetmedlen ska jobba under året, och vad landskapsregeringen hoppas uppnå, i nära samarbete med kommunerna.
Jag lovade i mitt första anförande i Ålands lagting att försöka använda fler kvinnliga metaforer i detta vårt rika vackra svenska språk. Det känns lite dumt att vi här i lagtingssalen bara använder samma ord hela tiden, och om och om igen, när det finns så många fler att ta till.
Därför vill jag beskriva det så här: Kommunreformen har nu, efter en tvåårig graviditet, kommit in i förlossningsskedet. Naturkrafterna har tagit över.
Det händer saker som är bortom kontroll, och det är en mycket bra sak. Det kommer att bli en del smärta och kramper, som det är i alla livsavgörande processer, och som fyrabarnsmor kan jag lova också en del vrål och skrik, men i slutändan kommer något nytt och vackert att födas.
Jag tycker det är lite beklämmande att oppositionen i denna sal ägnar så mycket tid åt retoriskt fördömande, och så lite tid åt att fundera hur en absolut nödvändig utveckling på bästa sätt ska genomföras, när insikten också ute i kommunerna och bland kommuninvånarna tagit fart om att förändringar kommer. Det är ju ändå så att vi som sitter i denna sal här ska jobba för hela Åland, Lumparland lika väl som Saltvik, Kökar lika väl som Geta.
Nu jobbar lagberedningen med två lagar, en kommunindelningslag ska fastslå gränserna för de nya kommunerna, och en kommunstrukturlag som reglerar processen för kommande sammanslagningar, helt i enlighet med landskapsregeringens meddelande till lagtinget. I februari går lagförslagen ut på remiss, och förväntas nå denna sal under våren.
Samtidigt, som en lustgas som kan underlätta förlossningssmärtorna, pågår en rad frivilliga sammanslagningsdiskussioner, som delvis sammanfaller med landskapsregeringens ambitioner, delvis utgör delmål i den. Finström-Geta-Sund kan, om de kommunerna själva vill, gå samman i en kommun inom denna mandatperiod. Lemland och Lumparland har lämnat in en anhållan. På södra Åland pågår en drivande process för en kommunindelningsutredning för exakt samma konstellation som landskapsregeringen vill åstadkomma. Och i Skärgården diskuterar Sottunga, Kökar och Kumlinge en gemensam anhållan som man också från Föglö, Brändö och Vårdö visat intresse för. Tänk tillbaka ett år eller två. Hade någon trott att detta var möjligt på ett Åland där kommunreformsfrågan stått stilla under hela självstyrelsens snart 100-åriga existens?
Helt i enlighet med gällande kommunindelningslag, som ger landskapsregeringen den initiativrätten, upphandlas för de anslagna pengarna kommunindelningsutredningar för de nya kommuner landskapsregeringen vill vara med och skapa. I det arbetet integreras de frivilliga initiativ som tagits.
Vare sig man tycker att det är en bra eller dålig ide med sammanslagna kommuner är detta ett ypperligt tillfälle att, på landskapets bekostnad, skaffa kunskap till kommunerna, om den egna verksamheten och möjligheterna till samarbete, och också ett förhandlingsläge man inte har om man inte är med.
Det är där, i samgångsutredningarna, som man fattar alla de beslut som efterfrågats, om antalet anställda, vilken närservice som ska finnas osv. De besluten fattas av kommunerna, precis som skett i Fi-Ge-Su-utredningen
Samgångsutredningarna, med konkreta, genomarbetade resultat, ska finnas tillhanda om ungefär ett år. Vare sig man vill säga ja eller nej har man då ett konkret resultat, ett förslag på hur den nya kommunen ska formas. Då vore en bra tid för folkomröstningar, inte nu när det enda alternativet är negativt och utan underlag. Här känner jag, något överraskande, ett behov av att lyfta på hatten för centerledamoten Harry Jansson, som i Jomala tagit framtidens utmaningar på allvar och medverkar till förverkligandet av en södra Ålands kommun.
I den allra bästa av världar sker förändringen i ett konstruktivt samarbete mellan kommuner och landskap. Landskapsregeringens arbete med förnyad lagstifting kan vara sugklockan och tången, om det blir problem på slutet, men just nu är vi förlossningens första skede, när naturen har sin gång och stora saker pågår i det tysta.
Den som tror att en kommunsammanslagning går till som populistisk skrämselpropanganda gjort gällande, ska läsa resultatet av utredningen om hur Finström, Geta och Sund föreslås gå samman. Inte en enda skola föreslås läggas ner, inte ett enda äldreboende flyttas, och ändå finns både ekonomiska, administrativa och verksamhetsmässiga fördelar med ett samgående. Utredningen finns, för den som är intresserad av fakta, att läsa på landskapsregeringens hemsida.
Från den del av budgeten som berör mitt område vill jag ytterligare lyfta fram en framtidssatsning i liten skala, ett tillväxtprojekt om man så vill. I juni nästa år ordnas för första gången Alandica debatt, ett pilotprojekt där avsikten är att skapa en arena för samhällsdebatt på svenska, i Finland, med nordisk förankring. Det är inte Almedalen från början, men det projektet har alla möjligheter att i framtiden leverera något som efterfrågas i flera delar av budgeten, ökad attraktionskraft och flera besökare, större medborgerligt deltagande, åtgärder för det svenska språket i Finland, och möjligheten att bygga nya nätverk. Jag vill välkomna alla lagtingspartier att ta aktiv del i arrangemanget med egna debatter och seminarier.
Som avslutning en helt annan sak. Jag vill jag även i denna sal rikta mitt tack till landskapet anställda. I varje budgetdebatt jag hört har förslag väckts om att vi ska spara ner förvaltningen ytterligare, samtidigt som man önskar att ännu mer arbete ska göras, på alla möjliga områden. Ska vi ha en fungerande självstyrelse måste det finnas människor som jobbar, och de vi har gör ett oerhört bra, professionellt och hängivet arbete.
Tack fru talman.
/Nina Fellman (S)
Budgetdebatten
16.11.2017
