Markägare är vi allihopa

Det stora vattenområdet norr om Åland på över 1.600 kvadratkilometer ägs av oss ålänningar tillsammans. Markägare är Ålands landskapsregering som förvaltar detta allmänna vattenområde. Vi som företräder förvaltaren är de folkvalda politiker som ålänningarna valde hösten 2023.
Det är viktigt att minnas att området tillhör alla, också de ålänningar som bor i andra kommuner än de sex som har planeringsrätt till området.
Det nya lagtinget och den regering som bildades i december fortsätter i intensifierad takt sitt arbete med att utforska möjligheterna för att etablera havsbaserad vindkraft på det område som i havsplanen utpekats som lämpligt för ändamålet.
För att kunna komma till en auktion av området där kommersiella aktörer kan ge anbud krävs planläggning av området i form av en enhetlig generalplan. Landskapsregeringen har påtagit sig jobbet med att genomföra och bekosta denna generalplan. De berörda kommunerna på norra Åland från Brändö i öst till Eckerö i väst har samtyckt till detta.
Förutom planläggning tas det fram miljöanalyser som berör allt ifrån fågelliv, fiskar, fiske, sjöfart, kartering av växer och djurliv, bottensediment och alla faktorer som miljömässigt kan påverkas i fall att området bebyggs av vindkraftverk. Generalplanen ska ge ramarna för vad området ”tål” för exploatering. Underlaget görs av WSP Sverige Ab.
I det arbetet ges flera tillfällen för medborgare och kommuner att ge sina synpunkter. Ett sådant samråd hölls i veckan och fler kommer efter hand. Därtill förs särskilda diskussioner med de berörda kommunerna. Medborgardialog och kontinuerlig insyn i projektet är viktigt för landskapsregeringen. De kritiska frågorna och synpunkterna välkomnas självklart också. De är mycket viktiga för att öka förståelsen bland alla ålänningar.
Under våren 2025 kan planförslaget ges till kommunerna för beslut.
Vid sidan av miljöundersökningar görs också annat utredningsarbete. Bland annat utreder vi vilka inkomster landskapet och kommunerna kan förväntas få i form av arrenden, fastighetsskatter och andra intäkter. Det är viktigt att dessa siffror finns då kommunerna ska fatta beslut om generalplanen. Vi strävar till att få underlaget klart till dess. Dessa siffror utgår ifrån olika scenarion för hur området kan bebyggas.
En samhällsekonomisk studie av vilka kringeffekter havsbaserad vindkraft kan ge ett samhälle som Åland görs av Åsub. De samhällen där man byggt vindkraft har också fått arbetsplatser och möjligheter till vidareförädling av vindkraft till vätgas, vilket i sin tur öppnar nya affärsmöjligheter att tillverka e-bränslen som alternativ till de fossila som i dag används inom sjöfart och transport.
För att komma fram till ett auktionsförfarande, som landskapet har för avsikt att iscensätta under senare delen av 2025, måste process och avtal säkerställas juridiskt. För detta uppdrag anlitas juristbyrån Bird & Bird.
Under våren kommer projekt Sunnanvind att förstärkas med ytterligare 3-4 personer. Rekryteringen av dessa inleds omgående eftersom det är kompetenser som är svåra att finna.
Landskapsregeringen vill att samarbetet med de norråländska kommunerna ska vara fruktbart och att generalplanen utformas så att den kan godkännas. Om den godkänns i flertalet kommuner men inte av alla uppstår en ny situation man måste diskutera. Landskapet har inte för avsikt att använda sig av några tvångsmetoder utan önskar att varje kommun aktivt medverkar i planprocessen så att deras folkvalda kan anta planen.
Vi inser alla att världen behöver andra energilösningar än rysk olja och gas. Klimatet kräver att vi lämnar det fossila världen bakom oss. Åland har nu en möjlighet att skapa ett värde i det råvatten vi besitter. Vi vill utforska den möjligheten och se vad det kan ge. Om vi lyckas kan det ge betydande inkomster och hållbara tillväxtmöjligheter för vårt samhälle. Vi vore inte ansvarsfulla beslutsfattare om vi inte tar tillvara möjligheter att skapa intäkter för att utveckla samhället och stärka vår välfärd.
Markägare är vi allihopa och tillsammans ska vi ta detta projekt i mål på ett sätt som respekterar medborgarnas vilja, miljön, djuren och naturen.

Grön omställning är allas ansvar (insändare)

Grön omställning är allas ansvar

Grön omställning handlar om att minska vårt klimatavtryck så att vi kan leva i ett tryggt, klimatvänligt samhälle där vi vågar tro på framtiden.   

Det betyder att vi minskar vårt beroende av fossila bränslen, våra utsläpp av växthusgaser från transporter, uppvärmning, odling, konsumtion och avfallshantering. Att vi främjar den biologiska mångfalden och skyddar våra vatten. Den gröna omställningen är ett ansvar för kommuner, länder och världssamfund, men också för företagen och för oss individer. Den är ett ansvar för oss alla.  

Det betyder inte att alla måste sälja bilen och börja cykla, elda med ved eller klä oss i säck och aska. Det finns mer och mindre betydelsefulla åtgärder vi kan göra. Stort och smått. Huvudsaken är att göra något i rätt riktning, som att ta cykel till jobb i stället för bilen. Byt ut en bensinbil mot elbil, om du kan. Ta bussen, eller ta cykeln till närmsta busshållplats och sen bussen till arbetsplatsen. Samåk med grannen några dagar i veckan. Låt barnen cykla eller ta skolbuss i stället för att skjutsa dem. 

Sopsortera bättre, ge urväxta kläder till Emmaus i stället för att slänga. Handla mindre nytt, eller handla på Emmaus eller Köp & Sälj istället för i butik. Handla lokalt (med möjlighet att prova) i stället för att beställa på postorder (och returnera det som inte passar). Små steg är bättre än inga steg. 

Men det är inte bara upp till enskilda individer att ställa om. Ansvaret för de stora förändringarna ligger på samhället. På Åland behöver vi minska våra utsläpp från vägtrafiken, uppvärmningen, färjetrafiken och jordbruket enligt Bärkrafts rapport. Det gör vi genom att elektrifiera och förnya skärgårdsflottan, göra infrastruktursatsningar som underlättar ömställning för privatpersoner och företag, elektrifiera kollektivtrafik och ta beslut som skyddar våra vatten, marker och skogar. 

IPCC:s senaste rapport konstaterar att ”Det är otvetydigt att människans utsläpp av växthusgaser ligger bakom uppvärmningen.” Och att det krävs kraftiga och snabba utsläppsminskningar för att minska den globala uppvärmningen. Uppvärmningen påverkar hela världen, också oss på Åland. Vi vet att Östersjön mår allt sämre. Vi ser extremväder i form av värmeböljor eller mer nederbörd och vi hotas av havsvattennivåhöjning och säsongsförskjutning enligt samma rapport. Den gröna omställningen måste ske nu. Den kan inte vänta. 

Åland är en del av världen. Vår delaktighet i den gröna omställningen är självklar. Den gröna omställningen är ett åtagande vi gör tillsammans; samhälle, företag och individer. 

Vi ska utveckla vårt samhälle och minska vårt klimatavtryck, i samma rörelse, så att vi kan tro på en framtid, för Åland och för världen. 

Ett samhälle som tänker på människor och miljö skapar välmående. Ett stabilt Åland där vi vågar investera. Dit vi vågar flytta. Där vi vågar bilda familj. 

Ett Åland som satsar på framtiden – det är grön omställning för mig. 

Kicki Blomqvist (S) 

Debatt tilläggsbudgeten: Kött, mjölk och diesel

Kött, mjölk och diesel

Årets andra tilläggsbudget är en presentkorg till centerväljarna. Mera pengar till kommunerna, mera pengar till kött- och mjölkproduktion, statliga pengar till det övriga jordbruket, och en fullmakt på 60 miljoner för att fortsätta med business as usual i skärgårdstrafiken, utan att behöva fatta beslut varken om broar eller tunnlar.

Hållbart initiativ får utdelning i lite nålpengar för att utveckla havsbaserad vindkraft och stöda solpaneler – en bidragsform som kanske inte längre är strikt nödvändig när marknaden och de höga bränslepriserna gör att intresset för solpaneler ändå är högt. Uppenbart är det inget problem för HI varken med att permanenta nuvarande trafik till 2029, eller att stöda den kött- och mjölkproduktion man hävdar är en av de värsta utsläppskällorna på Åland.

Obunden samling lutar sig mot att kommunerna fått löfte om mer pengar i nästa tilläggsbudget, och att man då levererat sitt vallöfte.

Moderaterna hänger kvar i regeringen genom den tunna kompromissen att kommunpengarna utdelas först efter att två arbetsgrupper funderat ett par månader på saken, och tycks gå med på en upphandling för 60 miljoner utan att en enda reform av trafiksystemet genomförts.

Socialdemokraterna har lämnat in fem budgetmotioner:

-ett nej till fullmakten på 60 miljoner innan en helhetsplan för skärgårdstrafiken gjorts upp, och man vet var och vad som ska byggas och köpas in.

-ett nej till mera pengar till kommunerna innan det finns en lösning för kommunstrukturen och balansen mellan landskapet, landskapets myndigheter och kommunsektorn. Att bara använda skattemedel för att man lovat det i en valkampanj duger inte som motiv.

-en precisering av stödet för energiomställning, där vi poängterar att också dessa stödåtgärder bör ingå i en helhet där man försäkrar sig om att solpaneler faktiskt kan installeras av alla som vill och där man tar hänsyn till och utvecklar möjligheterna att för elbolagen att ta emot överskottet från alla mikroproducenter.

-en uppmaning till landskapsregeringen att i kommande tilläggsbudget inkludera också vanliga ålänningar i stödåtgärderna, inte bara jordbruket. Särskilt medborgare med låga inkomster drabbas hårt av de stigande priserna på mat, energi och bränsle, men till dem riktas inga lättnader.

-en uppmaning till landskapsregeringen att intensifiera och prioritera arbetet med jordbrukssektorns klimatomställning

-löftet om att begagnade färjan Fedjefjord ska kosta 4 miljoner, inklusive anpassningar ska hålla. Vi säger nej till ytterligare skattemedel till köpet.

Nina Fellman (S)

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

SOL VIND OCH VATTEN – Vilken framtid vill vi ha?

SOL, VIND OCH VATTEN vilken framtid vill vi ha?

LIVE EVENT ONLINE onsdag 12 januari kl. 18:30 – 20:30
plats: Zoom, anmälan till info@abfaland.ax eller 0400 784871
Kvällen inleds av:
Jan-Erik Eriksson, VD på Solel Åland:
Hur kan solelen bli tillgänglig för alla?
Var finns hindren?
Vad behöver ändras i lagstiftningen?
Hur ser framtiden för solel ut?
Berndt Schalin, vd Flexens Oy Ab:
Hur ser de tekniska förutsättningarna ut för omställning och energiförsörjning och hållbara energi lösningar?
Vilka är hindren? Vilka är möjligheterna?
Anna Häger, ansvarig för medborgarengagemang Flexens Oy Ab, ambassadör för EU:s nya klimatpakt:
Vikten av de sociala förutsättningarna. Vilka är hindren och möjligheterna för omställningen av energiförsörjningen?
Samtal och reflektioner förs med en panel av inledarna och deltagarna.
Alla intresserade är välkomna!
Del 2 hålls den 19 januari samma tid och plats och har rubriken:
Östersjön och vattenförsörjning.
Där lyfts på frågor som: Hur kan Östersjön bli ett rent hav? Hur orolig ska man vara? Vad görs? Hur ser vattenförsörjningen ut och hur kan den utvecklas?
Arrangörer ABF-Åland, Ålands Socialdemokrater och Ålands Natur och Miljö

Regeringen sover sin törnrosasömn

När den övriga västvärlden aktivt och målmedvetet satsar på grön omställning och utvecklar sina sociala program sover Åland sin törnrosasömn.

I en lång programmatisk insändare med rubriken. ”Åland på god väg” försöker Annette Bergbo och Simon Holmström (Hi) övertyga oss om att allt ordnar sig. Hållbart initiativ avslöjar om och om sin politiska oskuld. Åtminstone känner inte jag mig övertygad om att regeringen Thörnroos med Hållbart initiativ som trogen allierad förmår åstadkomma något konkret för att skydda vår gemensamma livsmiljö och framtid.

Därför ställer jag samma fråga till Annette Bergbo och Simon Holmström som jag riktat till Stellan Egeland (OB) ett par gånger. Vilka konkreta klimatmål har Ålands regering och vilka konkreta åtgärder avser ni att ta för att uppnå klimatmålen? 

Finansminister Roger Höglund har presenterat regeringens tredje tilläggsbudget för året. Helt riktigt konstaterar näringslivets representant Jan-Erik Rask att det inte är någon näringslivsbudget. Till det kan man tillägga att det inte heller är någon miljöbudget, utbildnings- och kulturbudget, social och sjukvårdsbudget eller finanspolitisk budget.

Tilläggsbudgeten är en kameral produkt vars syfte enbart är att minska landskapets budgetunderskott. Finansministern utbrister lyckligt att inte heller i år behöver han gå till banken samtidigt som han föreslår att landskapet ska köpa en gammal norsk skorv som spyr ut mindre utsläpp än den nuvarande färjan mellan Åva och Gustavs. Med en sådan finanspolitik stampar Åland inte bara på stället utan backar ut ur tiden.

Att låna pengar för att investera i nödvändig infrastruktur och humanpolitik är att skapa tillväxt. Den dåliga tillväxt som rådde före pandemin kommer att förstärkas om inte regeringen Thörnroos inser sitt ansvar för de förändringar som pandemin fört med sig. Regeringen har ansvar för hela Åland inte bara för sin egen budget. Landskapet är inte en kommun eller företag.

Lagting och regering representerar alla ålänningar, alla näringar, alla kommuner och alla verksamheter. Var finns helhetssynen och framtidssatsningarna? Om inte regeringen tar sig an de stora utmaningarna får nästa regering ärva en ineffektiv kommunstruktur, krav på grön omställning, nödvändigheten av förlängd gymnasieutbildning samt behovet av att finansiellt säkra ÅHS verksamet. Bara för att nämna några stora frågor som kräver en lösning nu.

Vakna upp regeringen Thörnroos. Det är inte banken som är det stora hotet utan er brist på politiska mål och konkreta åtgärder för att navigera Åland över säkra vatten.

Barbro Sundback (S

 

Photo by John O’Nolan on Unsplash

Vi måste spara på människor och miljö

I flera dagar har jag legat hemma i sjuksängen och lyssnat på årets budgetdebatt. Den har varit fylld av fina anföranden, kloka tankar, stort engagemang och heta känslor. Vad finns mer att tillägga? Ja, förutom några ord om kortrutten vill jag tala om klimatet och om att spara. Lite det som är motsatsen till tillväxt.

Något vi måste spara på är människor. Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa, både unga och äldre. Det räcker inte enbart med att öka läkaresurserna och screeningen. Vi måste gå till botten med varför människor blir sjuka av det samhälle vi lever i. Kanske vi måste stanna upp och inte bara vara konsumenter utan i högre grad producenter. Göra saker som vi mår bra av. Bry oss om varandra Bryta ensamheten hos äldre. Koppla loss från sociala media, åtminstone någon dag i veckan.

Vi måste också spara på naturen. Spara på vårt vatten och skydda det från nedsmutsning. Spara på våra skogar och vara rädda om våra jordar. Hotet mot den biologiska mångfalden är akut och allvarligt.

Det är verkligen befriande med #metoo, #visjungerut, #medvilkenrätt och #tystnadtagning. Precis på samma sätt som miljoner kvinnor behandlas respektlöst världen över upplever jag att vi har tappat respekten för naturen och den biologiska mångfalden som är grunden till att vi kan ha ett gott liv.

Det andra stora hotet är koldioxidutsläppen. De senaste tre åren har de globala utsläppen legat stilla men väntas öka med två procent i år. Orsaken är att ekonomin har tagit fart. Det är högkonjunktur i nästan hela världen och när ekonomin går bättre, ökar konsumtionen och därmed även koldioxidutsläppen. Det är en oskriven lag. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning eftersom ekonomisk tillväxt enkelt förklarat betyder att vi ständigt producerar och konsumerar mer.

Häromdagen uttryckte över 15 000 vetenskapsmän sin stora oro över att det görs för lite för bekämpa klimathotet. Problemen ökar snabbare än man hinner åtgärda dem.

Vi måste agera nu. Satsningar görs för att göra minska Ålands koldioxidutsläpp. Vicelantråd Gunell nämnde en mängd konkreta åtgärder i sitt anförande. Det är riktigt bra, men jag tror att viktigaste instrumentet för att nå framgång är att göra upp en koldioxidbudget för landskapets verksamhet, en koldioxidbudget ska kunna utvecklas till något som vi kan debattera här i Ålands lagting, på samma sätt som vi debatterar hur pengarna ska användas. Hur ska vi fördela det åländska samhällets koldioxidkvot?

Här finns den nya energi – och klimatstrategin som ett otroligt viktigt styrdokument. Så vi kommer garanterat att se mer av solel, mer av trä, mindre av betong och olja de kommande åren.

Beträffande anslaget för biologisk mångfald och inköp eller inlösen av områden så minskar det med 16.000 euro. Åland borde ha betydligt fler naturskyddsområden och fredade områden och vi måste öka takten. Inte för att EU tvingar oss utan för att det är det rätta att göra. Jag anser att varenda lilla lundviol, varje klibbalskärr eller guckoskobestånd är värt att skydda och visa respekt för. Landskapsregeringen ska gå i bräschen att värna mångfalden i alla dess aspekter.

Det är bra att Åland blir ett testområde för hållbar, förnyelsebar teknik. Det kan gynna hela det åländska samhället och jag hoppas att man tar rygg på Hammarby sjöstad som sen länge varit ett testområde för ny teknik och där fokus har varit att minska energikonsumtionen, minska co2-utsläppen och att ta fram digitala verktyg som ska påverka människors beteendemönster. (Erfarenheterna från Hammarby sjöstad efterfrågas nu i stor skala från Kina.)

Åland kunde också bli ett testområde för sociala stödinsatser. Vi vet genom forskning att 20% av klienterna inom psykiatrin och det sociala använder 80% av resurserna hos myndigheterna. Vad händer om varje människa som är i behov av stöd skulle få skräddasydda åtgärder och hur skulle de kunna se ut? Nu sker via Högskolan på Åland forskning på äldre kvinnors psykiska hälsa och även med konkreta insatser som nya sätt att jobba och aktivera de äldre ingår i projektet. Vi borde erbjuda Åland som plattform för forskare som vill dra forskningsprojekt kring nya sociala metoder att inkludera unga med psykisk ohälsa, missbrukare, personer med funktionsvariationer, långtidsarbetslösa och andra i samhället.

Ålands styrka är vår litenhet. Det är lätt att gå från beslut till handling. Det gör att vi alltid, om vi vill, kan vara snabba att ställa om och ta in både ny teknik och nya metoder. Livet är det som händer medan du gör upp andra planer, lär John Lennon ha sagt. I fråga om kortrutten tror jag att det är precis det som hände. Medan den landskapsregering jag själv var en del av, gjorde upp planer så hände det mycket på teknikområdet. Elektrifieringen av allt från bilar till fartyg gick rasande snabbt framåt. När vi kom ut med alla tjocka utredningar och planer beträffande kortrutt hade verkligheten passerat förbi. Eldrivna fartyg är inte framtiden. De är redan här. Därför står jag fast vid min åsikt beträffande västra Föglö. Bygg inte fler broar och vägar i orörd natur. Beställ ett eller helst två stycken eldrivna fartyg på rutten Svinö-Degerby, så snabbt som möjligt och gå igång med östra Föglö. Då får vi en kortrutt som tar hänsyn till naturen och som kommer att spara tid och pengar.

Och bästa finaste landskapsregering, politiker och tjänstemän, jag hoppas mycket på den resepolicy som ni som bäst tar fram. Jag ser fram emot att vi ska bli den första regering och det första parlament som klimatkompenserar alla resor utanför landskapet, både till lands och till havs. Resa och träffas måste vi göra och genom att klimatkompensera får våra möten ett ännu större värde. Inte minst visar vi med tydlig handling att vi också agerar hållbart.

Lycka till med arbetet nästa år. Kraft, mod och nya tag.

Tack fru talman

/Carina Aaltonen

Budgetdebatten 16.11.2017

Bina är livsviktiga

I Nya Åland den 6 juli låter ledarskribenten påskina att landskapsregeringen är ointresserad av att lyfta Ålands varroafria status och att man inte ger pengar till informationsinsatser som borde skötas av Ålands biodlarförening. Det är verkligen inte sant.

I många sammanhang har både jag och andra ministrar med stolthet lyft frågan om de åländska bina och vår varroafrihet, både på nationell, nordisk och internationell nivå. Men det handlar inte bara om att prata. Vi gör också. Det finns i det nya LBU-programmet särskilda insatser för bin och det finns reserverade PAF-medel på miljöbyrån för information om Ålands varroafria status. En tjänsteman på miljöbyrån har under våren varit mycket aktiv med att planera varroa-provtagningar och hon har haft ett tätt samarbete med Ålands biodlarförening. Två gånger har Ålands biodlarförening ansökt om pengar för att genomföra informationsinsatser. Av någon oförklarlig anledning har föreningen dragit tillbaka båda ansökningarna. Den senaste ansökan, som skulle fått en positiv behandling, drogs tillbaka den 10 juni. Man kan inte kritisera landskapsregeringen för att inte få pengar om man inte heller ansöker om att få stöd för information. Om ledarskribenten har läst sin tidning ordentligt så har hon kunnat se att biodlarna och Ålands landskapsregering har haft en gemensam informationskampanj i både Nya Åland, e-tidningen samt i Åland 24 under maj månad.

Beträffande de olika registren som finns hos ÅMHM och Evira handlar det om två helt olika saker. Det ena registret handlar om de som är primärproducenter för livsmedelsförsäljning medan det andra registret handlar om smittsamma sjukdomar. En ändring av registren måste föregås av att ändra lagstiftningen på dessa områden.

Jag är övertygad om att ska vi klara av att hålla Åland varroafritt också i framtiden så krävs mer samarbete mellan både myndigheter och näringsverksamma och mindre snarstuckenhet och surr från biodlarnas sida. Landskapsregeringen vill gärna se fortsatt gott samarbete. Utmaningen att skydda våra åländska bin från olika sjukdomar är enorm men livsviktig. Det kan inte nog betonas hur viktiga både honungsbin men även de vilda pollinerarna är för den biologiska mångfalden. Så ta väl hand om dina humlor och andra insekter i sommar. De gör nytta.

Carina Aaltonen (S)
Social- och miljöminister