Gemensam insändare: Dags att stå upp för europeiska värderingar – inte fördomar

Under diskussionerna om Mariehamns integrationsprogram har vissa uttryckt en inställning där flyktingar och invandring från utanför Europa ses som en börda för Åland, medan de från inom Europa betraktas som välkommen arbetskraft. Denna syn på människor, beroende på varifrån de kommer, är inte konstruktiv – det är ren diskriminering. Sådana attityder, tillsammans med fördomar på arbetsmarknaden, skapar splittring och bidrar direkt till segregation. De som står upp för alla människors lika värde försvarar de europeiska värderingar som bygger på respekt, människovärde och empati. Däremot strider uttalanden som dessa mot de värden vi säger oss vilja försvara och motverkar ett hållbart och inkluderande Åland.

Cirka 37 % av ålänningarna är födda utanför Åland och är synliga och uppskattade samhällsaktörer som bidrar till utvecklingen av det åländska näringslivet, kulturen, utbildningen och andra delar av vårt samhälle. De människor som ibland bemöts med skepsis driver butiker och restauranger, arbetar i våra institutioner och kommuner och bidrar på betydelsefulla sätt till vårt samhälle varje dag. Dessa personer har gjort sin del för att integreras på Åland, och de förtjänar både erkännande och en ursäkt för de kränkande uttalanden som gjorts i debatten. Det är hög tid att vi alla visar de europeiska värderingar vi säger oss stå för och aktivt stödjer integration, istället för att lägga upp hinder. Att bygga ett hållbart, inkluderande samhälle är  vårt gemensamma ansvar.

Kvotflyktingar är en sårbar grupp som inte valt att lämna sitt hemland – de har tvingats till det på grund av krig, humanitära kriser eller politiska och religiösa hot. De är alltså individer som flyr från våld och förföljelse och därför behöver internationellt skydd. Det är vårt gemensamma ansvar att erbjuda den trygghet som alla människor har rätt till. Vår medmänsklighet och våra demokratiska värderingar bör motivera oss att se till att de som är i akut behov av skydd och trygghet kan finna det hos oss.

När vi förvägrar andra samma chans av rädsla eller fördomar riskerar vi att förlora den mångfald som gör Åland starkare och mer motståndskraftig, och sådana uttalanden hotar sammanhållningen i vårt fredliga samhälle. Att lämna sitt hemland kräver mod, styrka och viljan att överleva. Åland och Finland – några av världens mest stabila och lyckliga platser – borde vara platser där vi hedrar och stöder dessa modiga människor. Helt enkelt, vi behöver dem.

Integration handlar om att bygga broar, visa värdighet, respekt och empati, och skapa ett hållbart samhälle där vi bryr oss om varandra oavsett ursprung. För oss som fötts utanför Norden men valt att vara en del av Ålands framtid, är integration inte bara en nödvändighet för en åldrande befolkning – det är en moralisk skyldighet och en fråga om mänskliga rättigheter, grundad i internationella lag och europeiska värderingar.

För att Åland ska växa måste vi välja gemenskap som vägen framåt och vara ett samhälle som både välkomnar och värdesätter alla sina medlemmar. Om vi vill attrahera människor som vill bidra och bli en del av vårt samhälle, måste vi själva stå för de värden vi förväntar oss.

Åland ska vara ett samhälle som välkomnar, värdesätter och stärker alla sina medlemmar. Verklig hållbarhet kräver att vi omfamnar vårt ansvar gentemot varandra och kommande generationer.

Alyssa Bittner-Gibbs (S)

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Ordförande, Ålands mångkulturella föreningen

Kristine Logoss Dzene (S)

Viktoria Olsson (Lib)

Jonas Sommarhed

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Gemensam insändare: Integration står för inkludering, inte segregation 

 

 

Vid Mariehamns stadsfullmäktiges diskussion om stadens integrationsprogram antyddes under debatten att speciellt kvotflyktingar är ett hot och framför allt en ekonomisk börda för Åland. Det sades att vi därför endast borde ta emot inflyttning från Europa. 

 

Vi tar avstånd från sådana tankegångar. Vi vill arbeta tillsammans för ett öppet och stabilt samhälle som styrs av kunskap, inte hotbilder. Vi vet att Åland som ett modernt samhälle i utveckling kan visa vägen i en orolig värld genom medmänsklighet och inkludering. 

 

Integration är inte ett diffust begrepp som handlar enbart om språkinlärning eller bidrag och stöd till individer med utländsk bakgrund i svåra livssituationer. Integration är en ömsesidig process mellan inflyttade och det lokala samhället och skapar förutsättningar för en framgångsrik samhällsutveckling, kompetensförsörjning och en meningsfull vardag för alla. Alla som flyttar till Åland från ett annat land har rätt till integrationsåtgärder som hjälper dem att hitta ”sin plats” och ger möjlighet att blomstra. 

 

Att byta bostadsort kräver alltid resurser, både samhälleliga och personliga. Man kan inte på förhand förutspå hur framtiden ser ut för olika individer och ingalunda utifrån vilket land som står i passet. Det som skapar tillhörighet i mottagarlandet är ett bra bemötande där.

 

Den viktigaste pusselbiten för integration och för en lyckad flytt till Åland – och samtidigt en sak som många saknar idag – är ett nätverk på Åland. Segregation förebyggs genom kontaktytor och att vi umgås med varandra, hittar gemensamma intressen och visar respekt mot varandra. Medmänsklighet – att prata, bjuda in och lära känna nya vänner – kostar ingenting utan berikar oss. Dessutom underlättar en öppen inställning integrationsprocessen och gör den mer kostnadseffektiv.

 

Åland, i likhet med resten av Europa, kämpar med låga födelsetal och en åldrande befolkning. Vi behöver människor som kan bidra till utvecklingen av vårt samhälle och ekonomi, vi behöver flera händer som jobbar och sköter och vi behöver nya infallsvinklar och kompetenser. Trots den sjunkande nativiteten växer Ålands befolkning tack vare inflyttning. Enligt ÅSUB:s siffror från 2022 kommer ungefär 30% av oss som bor på Åland från över 100 olika födelseländer. 

 

I december 2023 låg arbetslösheten på Åland kring 4,5 procent medan den motsvarande siffran för Finland var knappa 10 procent. Finland toppade återigen listan i World Happiness Report år 2023, och enligt THL:s senaste rapport är Ålands befolkning både friskast och lyckligast i landet. Vi är alltså den lyckligaste delen av det lyckligaste landet.

 

Vi står inte på ruinens brant. Inflyttning och en utvecklad integrationspolitik är en viktig livlina för oss. Åland är en plats för alla.

 

 

Jessy Eckerman (S), Aino Waller (HI), Viktoria Olsson (Lib), Cecilia von Weymarn (Lib)

 

Insändare: Erica Lindberg, Konsekvenserna av att inte arbeta med normkritik och jämställdhet i barnomsorgen

Debatten om normkritik och likabehandling inom barnomsorgen visar på ett behov av att ännu mer aktivt arbeta med dessa frågor för att motverka diskriminerande attityder på Åland.
För vad är annars alternativet?

Ska flickor begränsas till att vara passiva och fokusera på sitt utseende, medan pojkar tvingas in i roller som dominanta och självständiga? Ska flickor känna sig begränsade i att utforska intressen inom naturvetenskap eller teknik, medan pojkar hindras från att uttrycka känslor och utveckla empati? Eller vill vi istället aktivt motverka sådana stereotyper, erbjuda aktiviteter och material som är fria från könskodade förväntningar och lyfta fram olika familjekonstellationer och livsval?

Ett samhälle som inte aktivt arbetar med att ifrågasätta och förändra normer riskerar att fastna i gamla maktstrukturer och sociala orättvisor. Om vi istället anammar ett normmedvetet förhållningssätt, synliggör vi och strävar efter att förändra normer som begränsar människors handlingsutrymme och strider mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar inte om att motverka någons val, utan om att aktivt verka för att alla val är lika accepterade. Inget tas bort från någon med normkritisk pedagogik, utan istället kan fler barn få nya möjligheter när normer breddas.

Det finns långsiktiga konsekvenser av att inte arbeta med normkritik, likabehandling och jämställdhet. Om barn formas av begränsande normer och könsstereotyper kan det bland annat påverka framtida utbildnings- och yrkesval, vilket bidrar till fortsatt könssegregering på arbetsmarknaden och en brist på mångfald inom olika yrken. Vi riskerar att skapa ojämlikheter och begränsningar som påverkar både individer och samhälle negativt.

Att tidigt arbeta med jämlikhet och normmedvetenhet är inte bara en rättighet för barnen – det är också en viktig investering i ett samhälle där alla har lika möjligheter.

Erica Lindberg (S)

Insändare: Jessica Sundberg, För ett bilfritt och människovänligt centrum i Mariehamn

Trafiken idag står för ca 40 % av Ålands totala utsläpp, vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att minska vår klimatpåverkan, och i Mariehamn behöver vi genomföra åtgärder som harmoniserar med stadens miljömål. Parallellt med detta vet vi att ålänningar generellt rör på sig för lite. I Ålands folkhälsostrategi 2023-2030 kan vi tex läsa att:
-en av fem åländska vuxna lider av fetma
-10% av pojkarna och drygt 5% av flickorna i åldern 13-16 år lider av fetma och trenden är ökande
– minst 10% av ålänningar över 65 år har diabetes och trenden är ökande
– sjukdomar i rörelseapparaten (t.ex. sådana som orsakar ryggvärk, nackvärk och ledbesvär) är den vanligaste sjukdomsgruppen i primärvården.
Som politiker behöver vi ta vårt ansvar i att uppmuntra befolkningen till rörelse i vardagen. I folkhälsostrategins åtgärdspaket poängteras betydelsen av planeringen av en infrastruktur som främjar fysisk aktivitet och aktiv transport, alltså en transport där vi rör på oss istället för att ta bilen.
Därtill har många företagare och handelsidkare i Mariehamns centrum genom åren uttryckt en önskan om åtgärder som främjar ett levande centrum. Vid ett seminarium om stadsplanering som Mariehamns stad ordnade 24 januari i år lyftes upprepade gånger betydelsen av ytor där människor kan röra sig och umgås utan bil. Ytor där vi kan ströva omkring, njuta av härliga platser, njuta av vår stad. Kommersiella inslag behöver blandas upp med fler ytor där vi kan röra oss på ett givande sätt, mötas och umgås också utan att behöva spendera pengar, och där vi kan njuta av naturen och grönskan i Mariehamn.
Det behöver vara lätt att ta sig till naturen och specifikt till vattnet från centrum. Dessa inslag är Mariehamns starka kort och de upplevs som härliga både av mariehamnare och turister. I januari presenterades på fullmäktigemöte en medborgarundersökning där det belystes hur viktigt mariehamnare tycker att det är med närheten till naturen.
Centrala Mariehamn behöver bli mer tillgängligt för fotgängare och uppmuntra till vistelse och rörelse utan bil och biltrafiken behöver både styras om och minskas ner. Mariehamns stad behöver utreda möjligheten att göra centrala delar av Mariehamn bilfritt, både delar av året och hela året. Samtidigt behöver staden titta på vad vi istället kan göra med de ytor där biltrafiken idag dominerar för att göra mer yta i centrum tillgängligt för mänskligt umgänge utan bil. Ett åtgärdspaket behöver skapas för att få till förändringen stegvis.
En utredning kring mer bilfria gator i centrum gjordes 2016 i samband med att en ny delgeneralplan för Mariehamn gjordes. Men inget händer för tillfället med den utredningen då delgeneralplanen ligger i domstolen. Dessutom har utredningen snart 10 år på nacken och behöver därför uppdateras.
Jag tror absolut att tiden är mogen för årets stadskärna i Finland 2024 att bli ännu mer härlig och människovänlig!

Insändare 28.06.2024 Satsningar på förmånliga träningsalternativ och utegym är positivt för alla

I en ledare i Ålandstidningen (28.6.2024) lyfts frågan om Mariehamns stad ska konkurrera med privata företag genom att erbjuda förmånliga träningsmöjligheter. Det nya utegymmet vid Mariebad samt Idrottsgårdens gym sägs bland annat snedvrida konkurrensen.
Som invånare i Mariehamn, och ledamot i kultur- och fritidsnämnden, ser jag positivt på satsningarna i staden. Genom att erbjuda lättillgängliga och förmånliga platser för träning kan Mariehamns stad inspirera kommuninvånarna till att vara aktiva och röra på sig mer. Detta är viktigt för att främja en hälsosam livsstil och förebygga olika sjukdomar. Satsningarna går i linje med Folkhälsostrategin för Åland och Mariehamns stads Vision 2040. Mariehamn bör investera i sina invånare så att god hälsa inte förblir en klassfråga.
Det är dock viktigt att understryka att kommunala träningsanläggningar inte ska konkurrera med privata företag. Stadens gym ska utgöra ett komplement till det övriga utbudet av träningsalternativ med fokus främst att inspirera invånarna till att röra på sig mer. Att träna utomhus på ett utegym under sommaren kan till exempel öka motivationen till att börja träna regelbundet under resten av året. Privata gym erbjuder ofta specialiserade tjänster, mer avancerad utrustning och personliga tränare, vilket attraherar en kundkrets som är villig att betala för dessa extra tjänster. Idrottsgårdens gym erbjuder däremot en grundläggande träningsmiljö för dem som söker ett mer ekonomiskt alternativ. Stadens anläggningar kan också användas av personer som köper online-coaching av åländska företag inom träning och hälsa, och på så vis även här utgöra ett komplement till den privata marknaden.
De stora möjligheterna till en aktiv fritid i Mariehamn, med lättillgängliga och förmånliga träningsalternativ, är något vi ska vara stolta över och värna om. Det kan locka fler att upptäcka Åland som en plats där man vill leva och bo. Jag vill passa på att uppmana alla att använda stadens idrottsanläggningar för att investera i sin hälsa och sitt välbefinnande. Följ gärna Mariehamns idrottsanläggningar i sociala medier för inspiration.
Erica Lindberg (S)
– ledamot i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn

Insändare: Tillgänglighetsutvecklare, ja tack!

TILLGÄNGLIGHETSUTVECKLARE, JA TACK!

Tillgänglighetsanpassningen och möjligheten att ta sig fram för alla medborgare i det offentliga Mariehamn varierar kraftigt.  Det är stundvis svårt att navigera sig fram mellan plattor, stenar och pollare, skyltningen som visar vägen är ofta föråldrad. Kollektivtrafiken som är viktig för många är undermålig idag.

Många olika instanser, entrepenörer och fastighetsägare är inblandade i stadskärnan och alla har ett delat ansvar för en tillgänglig besöksvänlig stad. Mariehamns stad, både som bostadsort och handelsplats vinner på att ha tillgängligheten i skick. Jag tycker att staden behöver en tillgänglighetsutvecklare. Det är minst lika viktigt som centrumutveckling.

Jessy Eckerman (S)  ordförande i Mariehamns socialdemokrater

JA till daghem i Strandnäs, NEJ till Mariepark (insändare)

Mariehamns stad gjorde för år 2022 ett överskott på 4.5 miljoner. Det ska jämföras med ett minus i budgeten för 2022 på 0,5 miljoner. I flera år har stadens politiska majoritet lagt alltför snäva budgetramar och underbudgeteraför skola och omsorg. 

Följden har blivit att personalen känt sig ytterst pressad och tvingats snåla så till den grad att skolorna varit ostädade och klagomålen över skolmaten högljudda. Inom äldreomsorgen gör platsbristen att massor av pengar måste läggas på straffavgifter till ÅHS istället för att satsas på personalförbättrande åtgärder som exempelvis försök med sex-timmars arbetsdag. Inom skötsel och underhåll saknas personal och pengar för att på ett bra sätt sköta stadens infrastruktur och byggnader. 

Vi socialdemokrater i Mariehamn har under denna mandatperiod försökt föra en mera rejäl budgetpolitik. Skolan, barn- och äldreomsorgen är våra viktigaste prioriteringar. 

Kommunerna är till för att underlätta vardagen för sina kommuninnevånare. Servicebehovet förändras och staden måste anslå tillräckliga resurser för att möta det växande behovet av service inom skola och omsorg.  

Allt flera barn behöver särskilt stöd. Det behovet kan vi inte blunda för. Allt flera behöver särskilt boende eftersom antalet i åldern 80 plus ökar mycket. Det innebär att behoven av vård och omsorg inom äldreomsorgen ökar och därmed också arbetsbördan för personalen. 

För att personalen ska orka måste resurserna och respekten för personalens bästa tillgodoses. Med andra ord måste vi budgetera med omsorg om barn och äldre samt den personal som ska säkra deras behov av service. Vi måste investera i människor.

Staden har under mandatperioden investerat i St Göranshemmet och ett markområde på Styrsö för över en miljon. Nu diskuteras ett köp av Mariepark för 675 000 euro, trots att arrendeavtalet stadgar att fastigheten återgår till staden om Dennis Jansson inte bebygger det med den planerade stugbyn. 

Vi socialdemokrater vill inte medverka till detta. Vi menar att en byggnadsuppmaning måste ges, och om villkoren i avtalet inte följs bör staden överväga en hävning av avtalet. Att sätta pengar på att köpa tillbaka det man redan äger – utan att ha en tydlig bild av vad man vill använda området är inte klok ekonomisk politik. 

Vi vill i stället sätta fokus på att äntligen komma igång byggandet av ett nytt daghem i Strandnäs. Där har staden gjort ett gediget och grundligt arbete för att planera och projektera för ett bygge av ett daghem som både löser platsbrist och pedagogiska behov. 

Majoriteten i fullmäktige backade projektet för ett år sedan, med löfte att frågan ska till fullmäktige i maj 2023. Vi tyckte det var fel. Nu är det dags att komma igång med bygget, inte att fördröja det ytterligare med spekulationer i ännu en gammal fastighet, dvs St Mårtensgården. Vi vill inte ha ytterligare ett gammalt hus med potentiellt stora okända problem. Vi vill ha ett välplanerat dagis i anslutning till Strandnäs skola. Att gång på gång planera och projektera och sedan backa är också att slösa med mariehamnarnas pengar. 

 

Mariehamns socialdemokrater vill ha en schysst budgetpolitik i staden. En politik som garanterar grundservicen till barn och äldre och ger personalen goda arbetsvillkor. 

 

Om staden ska köpa gamla fastigheter ska det vara för att vi faktiskt behöver dem, inte för att ägarna vill bli av med dem. Vänta med Mariepark. Börja bygga nytt daghem i Strandnäs. 

 

Mariehamns socialdemokrater

Bild från:  Ryan Fields on Unsplash

Bildtolkning: Liten pojke bygger med klossar

Satsa på städningen i skolorna 

För två år sedan röstade den borgerliga majoriteten i Mariehamn igenom en inbesparing på städfrekvensen i våra skolor. Vi socialdemokrater tyckte det var en förhastad åtgärd utan tillräcklig beredning. I senaste budgetbehandling försökte vi återföra medel för detta. Det slutade med att fullmäktige röstade för att en utvärdering skulle göras av konsekvenserna.  

Det har nu gjorts, och man kan konstatera att det blev precis som vi befarat. Utrymmena i våra skolor upplevs som smutsiga och otrivsamma, vissa toaletter vill eleverna inte gå på, den minskade vuxennärvaron i skolan leder till mera nedskräpning, fastigheterna blir sämre skötta och personalen trivs sämre och känner sig stressad. Man konstaterar i utvärderingen att tre nya tjänster, en vid vardera skola, skulle hjälpa upp situationen. 

Bildningsnämnden har nu skickat utredningen vidare till stadsstyrelsen. 

Vi socialdemokrater vill inte sätta tid på mera utredningar. Vi vill att problemet åtgärdas och att respekten för det arbete som görs av stadens anställda inom lokalvården återupprättas. Det är inte en sektor och anställda som kan behandlas som överflödiga och som om deras arbete inte skulle göra skillnad, det ser vi tydligt nu. 

Jag har lagt ett förslag i stadsstyrelsen om ett tilläggsanslag på 45 000 euro till bildningssektorn så att vi från hösten kan återställa ordningen, både bokstavligt och bildligt. 

Nina Fellman (S) 

Tilläggsmedel till grundskolan

Stadens budget för grundskolans behov år 2023 är underbudgeterad. Den främsta orsaken till detta ät att fler elever än beräknat har börjat i Mariehamns grundskolor.

För närvarande har stadens grundskolor 1305 elever mot uppskattade 1233 i årets budget. Nettokostnaden för en grundskolelev är ca

12000 euro i året. Denna elevökning innebär att budgeten för grundskolorna är underbudgeterad med åtminstone 864 000 euro.

 

Stadsfullmäktige har beslutat att från och med årskurs 6 ska alla elever ha tillgång till en ipad. På grund av underbudgeteringen kan det bli svårt att förverkliga stadsfullmäktiges beslut i detta avseende. Också i övrigt riskerar verksamheterna i stadens grundskolor att försämras.

 

Staden har tagit ett initiativ att organisera tillsynen av den s.k. hemundervisningen. Planen har varit att inrätta två tjänster för tillsynen hemundervisningen. Antalet hemundervisade barn ökar samtidigt som myndigheterna saknar fungerade kontroll över verksamheten. Detta kan inte fortsätta. För att organisera hemundervisningen krävs inte bara tillsyn utan adekvat lagstiftning som gör att de kommunala myndigheterna kan ställa pedagogiska och ekonomiska krav på hemundervisande familjer.

 

Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att stadsstyrelsen omgående bör se över grundskolornas ekonomi genom att tillskjuta tillräckligt med medel för att förverkliga den verksamhet i grundskolorna som stadsfullmäktige fattat beslut om.

 

Barbro Sundback

Kristine Dzene riksdagsvalskandidat

Kristine Dzene

Kandidatexamen i filologi (Lettlands universitet) och kandidatexamen i Hospitality management (Högskolan på Åland)

Ledande administratör och arbetarskyddsfullmäktige på Kommunernas socialtjänst.

Språkkunskaper: lettiska, svenska, ryska, engelska

Arbete/förtroendeuppdrag: Projektledare för ett integrationsprojekt via öppna förskolan på Rädda barnen, Projektledare för integrationsprojekt ”Språk genom konst” i samarbete med Konstförening.

Tidigare styrelsemedlem för Folkhälsan på Åland, vice ordförande på Nipås styrelse ( Nordens institut på Åland), vice ordförande på ABF Åland, styrelsemedlem på Mångkulturella förening. Förtroendeuppdrag: ledamot i stadsfullmäktige och bildningsnämnden från år 2019. Tidigare vice ordförande för Mariehamns socialdemokrater. Hjälper inflyttade med registreringfrågor, studiefrågor, arbetsmöjligheter och är utbildad Samhälls- och hälsokommunikatör för inflyttade som ger information på sitt modersmål.

Mina två viktigaste sakfrågor är

-Kvinnodominerade yrken ska ha högre lön. De största kvinnliga arbetsgrupperna finns inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Nårvårdare, sjukskötare, barnskötare, socialarbetare och socialhandledare lämnar branschen på grund av hög arbetsbelastning, dåliga arbetsvillkor samt att lönen inte motsvarar det utbildning som krävs för att man ska jobba inom dessa yrken. Det ska alltid löna sig att utbilda sig.

-Jag vill även jobba med integrationsrelaterade frågor och ha mer skydd och åtgärder för att bekämpa utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Utländsk arbetskraft ska inte uppfattas som ”billig arbetskraft”. Lönen och de övriga anställningsvillkoren måste följa lagen och arbetsgivaren ska ha förutsättningar att sköta de skyldigheter som hör till arbetsgivaransvaret.

Jag ställer upp för att jag vill vara en röst som talar för löntagare, inflyttade och barnfamiljer.