Sök
Stäng denna sökruta.

Mariehamn

Gemensam insändare: Dags att stå upp för europeiska värderingar – inte fördomar

av

Under diskussionerna om Mariehamns integrationsprogram har vissa uttryckt en inställning där flyktingar och invandring från utanför Europa ses som en börda för Åland, medan de från inom Europa betraktas som välkommen arbetskraft. Denna syn på människor, beroende på varifrån de kommer, är inte konstruktiv – det är ren diskriminering. Sådana attityder, tillsammans med fördomar på arbetsmarknaden, skapar splittring och bidrar direkt till segregation. De som står upp för alla människors lika värde försvarar de europeiska värderingar som bygger på respekt, människovärde och empati. Däremot strider uttalanden som dessa mot de värden vi säger oss vilja försvara och motverkar ett hållbart och inkluderande Åland.

Cirka 37 % av ålänningarna är födda utanför Åland och är synliga och uppskattade samhällsaktörer som bidrar till utvecklingen av det åländska näringslivet, kulturen, utbildningen och andra delar av vårt samhälle. De människor som ibland bemöts med skepsis driver butiker och restauranger, arbetar i våra institutioner och kommuner och bidrar på betydelsefulla sätt till vårt samhälle varje dag. Dessa personer har gjort sin del för att integreras på Åland, och de förtjänar både erkännande och en ursäkt för de kränkande uttalanden som gjorts i debatten. Det är hög tid att vi alla visar de europeiska värderingar vi säger oss stå för och aktivt stödjer integration, istället för att lägga upp hinder. Att bygga ett hållbart, inkluderande samhälle är  vårt gemensamma ansvar.

Kvotflyktingar är en sårbar grupp som inte valt att lämna sitt hemland – de har tvingats till det på grund av krig, humanitära kriser eller politiska och religiösa hot. De är alltså individer som flyr från våld och förföljelse och därför behöver internationellt skydd. Det är vårt gemensamma ansvar att erbjuda den trygghet som alla människor har rätt till. Vår medmänsklighet och våra demokratiska värderingar bör motivera oss att se till att de som är i akut behov av skydd och trygghet kan finna det hos oss.

När vi förvägrar andra samma chans av rädsla eller fördomar riskerar vi att förlora den mångfald som gör Åland starkare och mer motståndskraftig, och sådana uttalanden hotar sammanhållningen i vårt fredliga samhälle. Att lämna sitt hemland kräver mod, styrka och viljan att överleva. Åland och Finland – några av världens mest stabila och lyckliga platser – borde vara platser där vi hedrar och stöder dessa modiga människor. Helt enkelt, vi behöver dem.

Integration handlar om att bygga broar, visa värdighet, respekt och empati, och skapa ett hållbart samhälle där vi bryr oss om varandra oavsett ursprung. För oss som fötts utanför Norden men valt att vara en del av Ålands framtid, är integration inte bara en nödvändighet för en åldrande befolkning – det är en moralisk skyldighet och en fråga om mänskliga rättigheter, grundad i internationella lag och europeiska värderingar.

För att Åland ska växa måste vi välja gemenskap som vägen framåt och vara ett samhälle som både välkomnar och värdesätter alla sina medlemmar. Om vi vill attrahera människor som vill bidra och bli en del av vårt samhälle, måste vi själva stå för de värden vi förväntar oss.

Åland ska vara ett samhälle som välkomnar, värdesätter och stärker alla sina medlemmar. Verklig hållbarhet kräver att vi omfamnar vårt ansvar gentemot varandra och kommande generationer.

Alyssa Bittner-Gibbs (S)

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Ordförande, Ålands mångkulturella föreningen

Kristine Logoss Dzene (S)

Viktoria Olsson (Lib)

Jonas Sommarhed

Medlem i Ålands Integrationsrådet

Insändare: Lång dags färd mot natt

av

Lång dags färd mot natt

Stadsfullmäktige har efter två sena kvällar enats om budget 2025 och ekonomiplan för 2026–2027. Staden gör stora satsningar på äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. När årets ekonomiska resultat därtill ser ut att bli 7,4 miljoner bättre än förväntat så ser framtiden oväntat ljus ut. Det var kvällar med samsyn och positiv anda.

Ljuset förmörkades dessvärre under onsdagens sista timme när fullmäktige tog ställning till stadens program för främjande av integration 2025–2028. Ett program som ger oss möjlighet att ta emot en mindre grupp kvotflyktingar under kommande år. Ledamöterna Christian Wikström och Mats Holmberg från Obunden samling efterlyste i debatten mera fakta om integrationen – kostnader, mål för arbete/sysselsättning, statistik över integrationen – om de flyktingar som vi redan har tagit emot. För det är ju ”ingen som vet om de är integrerade” menade Wikström. Men är det ens möjligt att slå fast när en individ är ”integrerad” i samhället? Eller hur lång tid det får ta? Räcker det att man har jobb, eller behöver vi ta fram fakta om hur de lever sina liv? Och ger lagen oss rätt att samla, sammanställa statistik över en liten, redan utsatt grupp som sökt skydd på Åland? Tror inte det.

Nej det var en gräslig föreställning där man hänvisade till situationen i Sverige, att vi inte har råd, att vi måste prioritera flyktingar som ligger oss nära i kulturellt hänseende. Vårt samhälle är rikt och tryggt. Vi har nog råd att erbjuda skydd till människor som flyr för sina liv – från konflikter, krig och förföljelser utanför Europa. Faktum är att vi är bra på integration. Och det kan nog många av oss se – hur de lär sig språket, tar sig fram, börjar studera, jobba och starta företag. De bidrar och bygger samhället.

Det enda som liknar Sverige är de obundnas hårda, kalla retorik. En politik som i allt högre grad liknar den sverigedemokratiska, med värderingar som inte är förenliga med demokratins väsen. Att vandra den vägen leder till mörker och ofrihet.

Michael Gunell (s)

Gemensam insändare: Integration står för inkludering, inte segregation 

av

 

 

Vid Mariehamns stadsfullmäktiges diskussion om stadens integrationsprogram antyddes under debatten att speciellt kvotflyktingar är ett hot och framför allt en ekonomisk börda för Åland. Det sades att vi därför endast borde ta emot inflyttning från Europa. 

 

Vi tar avstånd från sådana tankegångar. Vi vill arbeta tillsammans för ett öppet och stabilt samhälle som styrs av kunskap, inte hotbilder. Vi vet att Åland som ett modernt samhälle i utveckling kan visa vägen i en orolig värld genom medmänsklighet och inkludering. 

 

Integration är inte ett diffust begrepp som handlar enbart om språkinlärning eller bidrag och stöd till individer med utländsk bakgrund i svåra livssituationer. Integration är en ömsesidig process mellan inflyttade och det lokala samhället och skapar förutsättningar för en framgångsrik samhällsutveckling, kompetensförsörjning och en meningsfull vardag för alla. Alla som flyttar till Åland från ett annat land har rätt till integrationsåtgärder som hjälper dem att hitta ”sin plats” och ger möjlighet att blomstra. 

 

Att byta bostadsort kräver alltid resurser, både samhälleliga och personliga. Man kan inte på förhand förutspå hur framtiden ser ut för olika individer och ingalunda utifrån vilket land som står i passet. Det som skapar tillhörighet i mottagarlandet är ett bra bemötande där.

 

Den viktigaste pusselbiten för integration och för en lyckad flytt till Åland – och samtidigt en sak som många saknar idag – är ett nätverk på Åland. Segregation förebyggs genom kontaktytor och att vi umgås med varandra, hittar gemensamma intressen och visar respekt mot varandra. Medmänsklighet – att prata, bjuda in och lära känna nya vänner – kostar ingenting utan berikar oss. Dessutom underlättar en öppen inställning integrationsprocessen och gör den mer kostnadseffektiv.

 

Åland, i likhet med resten av Europa, kämpar med låga födelsetal och en åldrande befolkning. Vi behöver människor som kan bidra till utvecklingen av vårt samhälle och ekonomi, vi behöver flera händer som jobbar och sköter och vi behöver nya infallsvinklar och kompetenser. Trots den sjunkande nativiteten växer Ålands befolkning tack vare inflyttning. Enligt ÅSUB:s siffror från 2022 kommer ungefär 30% av oss som bor på Åland från över 100 olika födelseländer. 

 

I december 2023 låg arbetslösheten på Åland kring 4,5 procent medan den motsvarande siffran för Finland var knappa 10 procent. Finland toppade återigen listan i World Happiness Report år 2023, och enligt THL:s senaste rapport är Ålands befolkning både friskast och lyckligast i landet. Vi är alltså den lyckligaste delen av det lyckligaste landet.

 

Vi står inte på ruinens brant. Inflyttning och en utvecklad integrationspolitik är en viktig livlina för oss. Åland är en plats för alla.

 

 

Jessy Eckerman (S), Aino Waller (HI), Viktoria Olsson (Lib), Cecilia von Weymarn (Lib)

 

Mariehamn: Invalda i nämnder och styrelser 24-27

av

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 16 januari 24 valdes nämnder och stadsstyrelsen för Mariehamn

Mariehamns socialdemokraters grupp i Stadsfullmäktige  (7 mandat):

Jessy Eckerman (stadsfullmäktige vice ordförande, gruppledare)

Kristine Dzene (vice gruppledare)

Henrik Löthman (2 vice gruppledare)

Danielle Lindholm

Barbro Sundback

Michael Gunell

Jessica Sundberg (ordinarie ersättare för Camilla Gunell)

 

Stadsstyrelsen:

Sara Kemetter (vice ordförande) ersättare Elin Sundback

Nina Fellman, ersättare Alyssa Bittner-Gibbs

 

Stadsmiljönämnden:

Barbro Sundback (ordförande), ersättare Christina Sandqvist

Susanne Vävare, ersättare Jessica Sundberg

 

Bildningsnämnden:

Kristine Dzene (vice ordförande), ersättare Erica Lindberg

Michael Gunell, ersättare Henrik Löthman

 

Äldreomsorgsnämnden:

Charlie Bomanson, ersättare Tony Wikström

 

Kultur- och fritidsnämnden:

Danielle Lindholm, ersättare Lene-Maj Lindvall

Erica Lindberg, ersättare Anu-Riikka Eriksson

 

Byggnadsnämnden:

Lasse Welroos, ersättare Jesper Fröjdö

 

Under mötet valdes också på Socialdemokratiska mandat: centralvalmämnden för proportionella val Jessy Eckerman.  nämndenmän för Ålands tingsrätt Nicolas Panisse och Camilla Hellström.

Bildtolkning: gruppfoto på fullmäktigegruppen och stadsstyrelsemedlemmarna.

 

 

 

 

 

 

Insändare: Rösta på en kvinna

av

Rösta på en kvinna!

 

Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?

 

Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.

 

Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?

 

Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.

 

Jessica Sundberg (S)

 

Insändare: Bygg Strandnäs daghem

av

Bygg Strandnäs daghem

I Mariehamns stads vision 2040 sägs att Mariehamn ska ha Nordens bästa småbarnspedagogik och skapa en miljö där både barnen, ungdomarna och personalen upplever ett högt välmående.

Det är en vision jag vill ta på allvar.

Vi har jobbat länge med planerna för ett daghem i Strandnäs. Platserna i norra stan är alldeles för få. Det finns stora pedagogiska fördelar både för barnen i barnomsorgen och barnen i skolan Det har jobbats fram gemensamt av skolan och barnomsorgen och  fastighetsavdelningen

För ett drygt år sedan avbröts processen för att fullmäktiges majoritet bedömde anbuden för höga. Bildningsnämnden fick i uppdrag att hitta sätt att få ner kostnaderna. Man återkom med förslaget att bygga i enlighet med tidigare förslag.

Sen har det kommit in nya förslag, senast att elevunderlaget enligt en mycket osäker prognos kommer att sjunka, och att vi därmed skulle få lediga utrymmen för barnomsorgen i våra skolor.

Med den motiveringen vill majoriteten i staden skjuta upp förverkligandet ytterligare ett år. Byter vi spår tar det ytterligare ett år att projektera ett nytt förslag som vi sedan ska få en hållbar majoritet för.

Samtidigt skriver vi i Vision 2040 att staden ska växa och 2040 har 15.000 invånare. En del av dem kommer att vara barn. Vilket ben ska vi stå på?

Hittills har planeringen kostat 271.000 euro, och inget har ännu byggts.

Jag menar att detta är ett alldeles oacceptabelt slöseri med skattepengar. Ju längre startsträckan blir, desto dyrare, desto sämre och desto längre från visionen för stadens framtid kommer vi.

Vi har nu har ett konjunkturläge där det börjar vara slut på jobb inom byggsektorn, och en påtaglig brist på projekt i offentlig regi. Det är guldläge att gå vidare.

Om det bedöms ekonomiskt ansvarsfullt att diskutera att köpa ett markområde vi ännu inte vet om vi kan använda för 4,7 miljoner, då är det minsann ännu bättre att bygga ett dagis för barn vi vet att vi har.

Nina Fellman (S)

stadsstyrelseledamot

Insändare: Satsa mer på barnomsorgen

av

 

Jag är sjukvårdsutbildad barnskötare och lärare i barnomsorg. På fredens öar på Åland har jag verkat i över tjugo år inom sjukvården, specialomsorgen samt inom barnomsorgen i olika anställningar från vårdare, handledare, lärare i barnomsorg till föreståndare.

Jag tycker personligen att alla individer i alla åldrar är lika värda och ska få ett gott och likvärdigt bemötande varje dag. Punkt och slut.

Jag skriver för att jag vill ta upp barnomsorgens och barnomsorgspersonalens betydelse i samhället. På Åland tillhandahåller kommunerna kommunal barnomsorg. Det betyder 16 kommuner med 16 olika budgetar och prioriteringar. Hur mycket ekonomiska resurser kommunen ger till sin daghemsverksamhet får kommunerna själv bestämma. Då det finns behov måste kommunen ordna barnomsorg till alla som behöver det.

Landskapslagen om barnomsorg och grundskola trädde kraft den 1 januari 2021 på Åland. Lagens syfte är att uppnå enhetlig barnomsorg och undervisning på Åland. Men hur? Ålands landskapsregeringen gav ut en läroplan för barnomsorgen på Åland som trädde kraft 1.8.2022.

Den nya lagens och läroplanens syfte är dock att alla barn oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättningar ska få tillgång till en inkluderade och jämlik barnomsorg och grundskoleutbildning, och verksamheterna ska främja livslångt lärande för alla. Men hur?

Jag tycker att vi måste höja barnomsorgspersonalens status och betydelse och använda resurser till utbildning. Alla barn ska behandlas lika oavsett hemkommun och hemkommunens ekonomi, så att barn och familjer får trygg och kvalitativ barnomsorg. Landskapet behöver ordna fortbildningar till personalen inom barnomsorgen och kommunerna behöver betala vikariekostnader så att hela personalen kan delta utbildningarna. Kommuner bör se till att personalen använder sina nya kunskaper från fortbildningen i verksamheten.

Mitt andra förslag är att hitta konkreta lösningar via förebyggande arbete för att få personal inom barnomsorgen att må bra och stanna kvar på sina anställningar.

Barnen är vår framtid. De tar över samhället om några decennier. Det är dags att tänka till och tänka på hur vi skapar likvärdig barnomsorg för alla barn i vårt samhälle.

Anu-Riikka Eriksson (S)

Insändare: Ingen förlängning av arrendeavtalet för Mariepark

av

Mariepark har stått övergivet i 20 år. Gatubyggnaden och gatuområdet kring byggnaden ser alltmer risigt ut. Inne på gårdsområdet ser det ut som en illa skött avstjälpningsplats. Trots anmärkningarna från byggnadsinspektionen fortsätter förfallet.

Dennis Jansson som är arrendetagare till Mariepark anhåller om förlängning av arrendeavtalet som går ut den 10.12.2023, det vill säga om några månader. Enligt arrendeavtalet riskerar Jansson ett avtalsvite eftersom han inte fullföljt sin byggnadsplikt. Han ska betala ett eventuellt skadestånd och erlägga ett vite som var gång uppgår till högst tio gånger beloppet av den årliga arrendeavgiften.

Den 20 december 2018 avtalade Dennis Jansson och Mariehamns stad om att Mariepark AB inom fem år skulle bebygga Marieparks tomt till 80 procent av tomtens byggnadsrätt. I dag kan vi konstatera att inte en enda procent av byggnadsrätten byggts.

Marieparks tomt kan enligt gjorda utredningar ge staden upp till ett 90-tal lägenheter om området exploateras med 3-4 våningars hus. Planeras området för egnahemshus blir det givetvis betydligt färre som bebor området. Oberoende vilken markanvändning man går in för är området oerhört värdefullt för staden med tanke på behovet av mark för byggande av bostäder. Att förlänga avtalet med Mariepark AB är att direkt arbeta mot stadens bästa.
Ärendet ligger nu på infrastrukturnämndens bord och frågan ska avgöras vecka 34. Socialdemokraterna kommer att föreslå att anhållan om förlängning av arrendeavtalet för Mariepark avslås. Det finns absolut ingenting som indikerar att Dennis Jansson har för avsikt att bebygga området enligt gällande stadsplan nu eller inom en snar framtid. Däremot är det solklart att staden behöver arrendeområdet för bostäder. En förlängning av arrendeavtalet för Mariepark hindrar stadens utveckling och bidrar till det fortsatta förfallet av området. En förlängning av arrendeavtalet löser inte några problem. Det bara förlänger plågan och de ansvariga låter bli att ta sitt ansvar. Politik är att vilja och ta ansvar. Det är viktigt att alla politiska grupperingars representanter deklarerar sin ståndpunkt i denna för staden så viktiga fråga. Väljarna har rätt att få veta hur resonemangen går.

Barbro Sundback (S)
Gruppledare för stadsfullmäktiges socialdemokrater

Jessy Eckerman (S)
Ordförande för Mariehamns socialdemokrater
Medlem i Infrastrukturnämnden

JA till daghem i Strandnäs, NEJ till Mariepark (insändare)

av

Mariehamns stad gjorde för år 2022 ett överskott på 4.5 miljoner. Det ska jämföras med ett minus i budgeten för 2022 på 0,5 miljoner. I flera år har stadens politiska majoritet lagt alltför snäva budgetramar och underbudgeterat för skola och omsorg. 

Följden har blivit att personalen känt sig ytterst pressad och tvingats snåla så till den grad att skolorna varit ostädade och klagomålen över skolmaten högljudda. Inom äldreomsorgen gör platsbristen att massor av pengar måste läggas på straffavgifter till ÅHS istället för att satsas på personalförbättrande åtgärder som exempelvis försök med sex-timmars arbetsdag. Inom skötsel och underhåll saknas personal och pengar för att på ett bra sätt sköta stadens infrastruktur och byggnader. 

Vi socialdemokrater i Mariehamn har under denna mandatperiod försökt föra en mera rejäl budgetpolitik. Skolan, barn- och äldreomsorgen är våra viktigaste prioriteringar. 

Kommunerna är till för att underlätta vardagen för sina kommuninnevånare. Servicebehovet förändras och staden måste anslå tillräckliga resurser för att möta det växande behovet av service inom skola och omsorg.  

Allt flera barn behöver särskilt stöd. Det behovet kan vi inte blunda för. Allt flera behöver särskilt boende eftersom antalet i åldern 80 plus ökar mycket. Det innebär att behoven av vård och omsorg inom äldreomsorgen ökar och därmed också arbetsbördan för personalen. 

För att personalen ska orka måste resurserna och respekten för personalens bästa tillgodoses. Med andra ord måste vi budgetera med omsorg om barn och äldre samt den personal som ska säkra deras behov av service. Vi måste investera i människor.

Staden har under mandatperioden investerat i St Göranshemmet och ett markområde på Styrsö för över en miljon. Nu diskuteras ett köp av Mariepark för 675 000 euro, trots att arrendeavtalet stadgar att fastigheten återgår till staden om Dennis Jansson inte bebygger det med den planerade stugbyn. 

Vi socialdemokrater vill inte medverka till detta. Vi menar att en byggnadsuppmaning måste ges, och om villkoren i avtalet inte följs bör staden överväga en hävning av avtalet. Att sätta pengar på att köpa tillbaka det man redan äger – utan att ha en tydlig bild av vad man vill använda området är inte klok ekonomisk politik. 

Vi vill i stället sätta fokus på att äntligen komma igång byggandet av ett nytt daghem i Strandnäs. Där har staden gjort ett gediget och grundligt arbete för att planera och projektera för ett bygge av ett daghem som både löser platsbrist och pedagogiska behov. 

Majoriteten i fullmäktige backade projektet för ett år sedan, med löfte att frågan ska till fullmäktige i maj 2023. Vi tyckte det var fel. Nu är det dags att komma igång med bygget, inte att fördröja det ytterligare med spekulationer i ännu en gammal fastighet, dvs St Mårtensgården. Vi vill inte ha ytterligare ett gammalt hus med potentiellt stora okända problem. Vi vill ha ett välplanerat dagis i anslutning till Strandnäs skola. Att gång på gång planera och projektera och sedan backa är också att slösa med mariehamnarnas pengar. 

 

Mariehamns socialdemokrater vill ha en schysst budgetpolitik i staden. En politik som garanterar grundservicen till barn och äldre och ger personalen goda arbetsvillkor. 

 

Om staden ska köpa gamla fastigheter ska det vara för att vi faktiskt behöver dem, inte för att ägarna vill bli av med dem. Vänta med Mariepark. Börja bygga nytt daghem i Strandnäs. 

 

Mariehamns socialdemokrater

Bild från:  Ryan Fields on Unsplash

Bildtolkning: Liten pojke bygger med klossar

Insändare: Politikernas ansvar för äldreomsorgen i Mariehamn

av

Ombudsmannamyndigheten presenterade nyligen sin årliga statistik över konsument-, patient- och klientärenden. Tyngdpunkten i rapporteringen ligger på äldreomsorgen i Mariehamn. Klientombudsman Benjamin Sidorov påpekar helt riktigt att klagomålen skulle ha varit färre om staden hade fler boendeplatser och mera personal. Det är inte äldreomsorgens fel att staden inte ger tillräckliga resurser för att möta de växande behov som finns hos den äldre befolkningen i staden.

Det är politikernas ansvar att se till att det finns tillräckligt med boendeplatser, hemtjänst och annan service som de äldre i Mariehamn behöver för att leva ett tryggt och värdigt liv. Hur kommer det sig att stadsledningen och stadsstyrelsen inte tar tag i frågan? Stadsfullmäktige har drivit på och har fått till stånd två utredningar om äldreomsorgens utbyggnad. År 2019 presenterade Lindemankommittén 35 åtgärder för att förbättra äldreomsorgen i Mariehamn. Utredningen lades snabbt på hyllan och tycks aldrig ha nått stadsledningen eller stadsstyrelsen. År 2021 presenterades en ny utredning om ett demenscenter i staden.
Bristen på boendeplatser har bara ökat sedan 2018. Den dåvarande politiken gick ut på att ingen utökning behövdes. Bristen på personal blev akut när socialchefen över en natt beslöt att all personal skulle jobba treskift och ambulera på olika avdelningar. Beslutet ledde till ett stort missnöje bland personalen och många ville lämna sin arbetsplats. Trobergshemmet som alltid varit mariehamnarnas trygga hamn på ålderdomen framstod med ens som en otrygg plats. Pandemin hade en förlamande effekt på förändringsarbetet.

I budgeten för 2021 var äldreomsorgen underbudgeterad. Samma sak tycks upprepas i 2022 års budget. Här måste stadsledningen och stadsstyrelsen inta en mera realistisk hållning. Stadsfullmäktige måste få ett beslutsunderlag som beaktar de förändringar i behoven som uppstår under åren. Om vi ska få en äldreomsorg värd namnet kan vi inte fortsätta underbudgeteringen. Tvärtom nu måste stora satsningar göras.
I budgeten för år 2023 måste investeringen i ett demenscenter beaktas. Bygger vi ett demenscenter får vi resurser att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om den växande grupp minnessjuka äldre och deras anhöriga. Det i sin tur frigör platser på Odalgården och Trobergshemmet som kan anpassas för övriga i behov av särskilt boende.
Personalkrisen är gemensam för hela Åland. Här har landskapet ett stort ansvar genom att utöka antalet utbildningsplatser. Genom att ta upp extra pengar för s.k. gropjusteringar kan Mariehamn höja lönerna för närvårdarna utöver KAD:s generella höjningar.
Landskapsregeringens utredning om att den kommunala institutionsvården flyttas till ÅHS är varken realistisk eller någon egentlig lösning på problemet med de multisjuka äldre som har stort behov av vård och behandling och som bor i kommunernas äldreboende eller hemma. Istället borde ÅHS utveckla sin service till de äldre. De äldre som bor hemma eller i särskilt boende har samma rätt till ÅHS tjänster som alla andra på Åland. Om de äldre har svårt att ta sig till ÅHS måste ÅHS ta sig till de äldre. Hemsjukvården måste utökas med mera medicinska resurser och personalen på äldreboendena måste kunna ge mera sjukvård. Något de redan har utbildning för men som de inte tillåts använda på grund av organisatoriska hinder.
Från och med år 2023 måste politikerna i staden ta sitt ansvar för den åldrande befolkningens rättigheter och behov av vård och omsorger.

 

Barbro Sundback (S)

 

Photo by Sheggeor laker on Unsplash

Syntolkning: Två äldre personer står med ryggarna mot kameran och blickar ut över en kanal.

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning