Sök
Stäng denna sökruta.

Lagtinget

Budgetanförande Löthman

av

Tack, talman.

Åhörare, Jag vill inleda med att fokusera på det som möjliggör den övriga budgeten, nämligen ekonomin. En ekonomi i balans är av stor vikt för oss socialdemokrater. Ni har redan hört ledamöterna Höglund och Ekström förklara det ekonomiska läget på Åland på ett förtjänstfullt sätt. Jag kommer istället att koncentrera mig på tillväxten. Det som nu möjliggör en tillväxt på Åland är det förbättrade ränteläget, den minskade inflationen och att det offentliga klarar av att genomföra satsningar, vilket bland annat Jomala, KST, Mariehamn och Landskapet gör.

Talman, Det finanspolitiska ramverket bidrar till att minska kostnadsökningarna för landskapet. Vi hörde en oro över antalet ändringsbudgetar i gårdagens debatt, men dessa ligger precis på den nivå som var genomsnittet när Sverige använde samma metod. Det är inte heller förvånande att det första året är svårare att förutspå än de följande. Vi har dessutom en större utmaning än Sverige när det gäller att beräkna inkomstnivån, eftersom vi i så stor utsträckning är beroende av Finlands ekonomiska situation.

En konkret åtgärd för effektivisering är digitaliseringen, med exempel som Ålands trafiken, VIS och Motorfordonsbyrån. Utökningen av externfinansiering är också välkommen.

Talman, Viktigast av allt är dock hushållens ekonomi, eftersom det är här högkonjunkturen och tillväxten startar. Vi får hjälp av det förbättrade ränteläget och den sjunkande inflationen, vilket ökar köpkraften. Konkreta åtgärder som vi har vidtagit för att förbättra situationen för hushållen inkluderar löneharmoniseringen.

Jag har arbetat hela mitt liv inom den offentliga sektorn och har ofta hört talas om den belastning vi offentligt anställda utgör. Visst kostar vi skattebetalarna, men vi utför också en viktig service till medborgarna, och våra pengar konsumeras tillbaka in i samhället, vilket skapar ytterligare arbetsplatser och skatteinkomster. Det finns flera avhandlingar som visar att de långsiktiga fördelarna med offentliga tjänster ofta överstiger de kortsiktiga kostnaderna.

Utöver dessa åtgärder sänker landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering skatten för ålänningar med cirka 4,5 miljoner euro, vilket ytterligare förstärker köpkraften.

Vindkraften måste nämnas, eftersom vi inte har någon annan verksamhet som kan bli så storskalig. Det vore direkt dumdristigt att inte noggrant undersöka denna möjlighet. Jag tror att Åland har goda chanser att återigen få stora inkomster genom vind.

Jag ser faktiskt inte avsaknaden av reformer. Vi har exempelvis skärgårdstrafiken och bolaget Axferries, digitaliseringen, framtidens vård samt Ålands gymnasiums och högskolans uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet.

Talman, I resten av mitt anförande kommer jag att fokusera på barn och ungdomar.

Barnfamiljer får ytterligare 50 euro per barn och år som direkt avdrag på beskattningen, medan ensamförsörjare får 100 euro. Dessutom ska avgiftspolitiken i barnomsorgs- och grundskolelagen ses över, vilket förbättrar den ekonomiska situationen för våra barnfamiljer.

Vi arbetar också med viktiga frågor kring barn och ungas hälsa och välmående, såsom problematisk skolfrånvaro, resursskola eller resurscenter och stödinsatser på gymnasienivå.

Det är glädjande att se satsningar för att främja en god hälsa hos befolkningen, förebygga sjukdomar och säkerställa en god hälso- och sjukvård. Det långsiktiga arbetet för att främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling utifrån befolkningens behov kommer att ge många fördelar i samhället.

Jag är också glad över de extra resurserna till polisen. Det är viktigt med synlighet för polisen och där kan vi ta ungdomspolisen som exempel. Nu fungerar den igen bra vilket är mycket tacksamt för våra barn och ungdomar.

Satsningen för att minska antalet långtidsarbetslösa är mycket välkommen, och det är helt rätt väg att gå att skapa multiprofessionella lösningar mellan myndigheter. Detta har länge varit ett önskemål från tredje sektorn och de som möter dessa individer.

Gällande daghem, grundskola och gymnasium är de viktigaste satsningarna avgörande för att stödja våra unga. Revideringen av lagen om barnomsorg och grundskola inleds, och syftet är att minska det administrativa arbetet för att ge mer tid till barn och ungdomar. Jag blev förvånad över reaktionerna i gårdagens debatt angående de extra kostnaderna för den subjektiva rätten till barnomsorg. Som tidigare medlem i Rädda Barnens styrelse var vi tydliga med att detta skulle kosta mer för kommunerna, och de måste få resurser för att klara av den ökningen. Om vi ska göra ändringar i den subjektiva rätten, ska vi göra det för barnens bästa och inte för kommunernas.

 

Det kostnadsfria gymnasiet, som gärna också skulle ha varit obligatoriskt enligt oss Socialdemokrater. Det är också anledningen till att vi tillåter en sänkning av studiestödet, vilket var överenskommet under förra mandatperioden. Det är viktigt att vi fångar upp de som faller mellan stolarna, något jag tyvärr såg mycket av under mina år i Ungresurs styrelse. Åland har gjort framsteg, men är långt ifrån färdiga med arbetet att följa upp avhoppen.

Satsningarna på en ungdomsmottagning och de nya stödstrukturerna, såsom resursskolor eller resurscenter, är också viktiga frågor som jag och Socialdemokraterna har arbetat för under lång tid.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med jämställdhets-, integrations- och hållbarhetsagendan efter gårdagens debatt. För vår grupp är detta arbete av stor betydelse. Jag anser även att miljösatsningarna ser lovande ut, även om det naturligtvis finns mer att göra. Särskilt satsningarna på cirkulär ekonomi och vattenvård är värda att nämna.

Tack, talman.

Anförande, Eckerman budget

av

ÅHS budgetdiskussionen rör i år en av de största budgetposterna, och det är värdefullt att få möjligheten att blicka framåt och fokusera på hur vården kan förbättras för ålänningarna.

Hälsa, välmående, sjukdomar och vård är frågor som verkligen berör alla ålänningar flera gånger i livet. Till skillnad från andra, mindre sakfrågor får socialpolitiken sällan den uppmärksamhet eller debatt-tid här i salen som den förtjänar.

Jag vill jämföra budgetdebatten med ett bakverk idag för att beskriva hur jag upplever debatten. Det är lätt att plocka ut de små russinen ur kakan och njuta av dem en stund. Jo det smakar det sött och gott för stunden, men mätt det håller man sig inte länge.

Framtidens vård och sjukvård på Åland är däremot inget litet russin. Den kräver både finansiering, hårt arbete och en långsiktig plan, en deg som ständigt är på jäsning.

Talman, Samhället är i ständig förändring, och ålänningarna förväntar sig att vården, särskilt tillgången till journaler och annan information, ska fungera smidigt även här på Åland.

vi Socialdemokrater är ett reformparti och vet att när samhället förändras måste också organisationer och gamla strukturer granskas. Välfärden blir aldrig ”klar.” En modernisering av vården är nödvändig för att kunna säkra ÅHS och den exceptionellt fina vård och sjukhus som vi, Ålands 30 000 invånare, åtnjuter. Modernisering och förnyelse är också viktiga för att göra Ålands hälso- och sjukvård till en attraktiv arbetsplats och för att kunna rekrytera ny personal. Den otroliga kompetens som finns inom ÅHS behöver få möjlighet att utvecklas och fördjupa sig. 3,5 miljoner i budgeten till löneharmonisering är därför en stor satsning på personalen.

 

Lite samhällsanalys, vi ser ett tydligt behov av att minska onödiga inläggningar på vårdplatser, ofta orsakade av att kommunerna saknar kapacitet att hjälpa äldre att bo kvar tryggt i sina hem. Samtidigt är målet att många ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Fallolyckor är ett exempel – många av dem kan förebyggas i hemmet, vilket skulle minska belastningen på akuten och vårdplatserna. Sjukhusbesök på grund av oro och ensamhet är något som många vittnar om. Det är hjärtskärande. Sedan finns också grupperna som inte vågar eller vill söka vård för att inte vara till besvär. Här finns mycket att göra, minska ensamheten, stöda de som behöver, i förebyggande exempel.

 

Ett närmare samarbete mellan ÅHS och KST är därför av yttersta vikt. En fungerande bemanning i kommunerna, särskilt inom dygnet-runt-omsorg, är avgörande för att de som önskar ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga. Hemsjukvården är de verkliga vardagshjältarna, och för detta ska de ha vårt tack. I budgeten finns också pengar till en viktig mobil tandvårdsbuss. För fortfarande är tänderna en del av kroppen och varje litet myrsteg har stor effekt på människors välmående vad gäller tandhälsan.

 

När vi granskar ÅHS budgetposter framöver ser vi ett tydligt behov av att balansera ekonomiskt ansvarstagande med kraven på att möta framtidens vårdbehov. Styrelsen och ledningen har redan påbörjat ett viktigt utvecklingsarbete. De föreslagna investeringarna på 1,46 miljoner euro för centrallagersystem, anestesimaskiner och övervakningsutrustning är avgörande för patientsäkerheten och vårdkvaliteten.

För att minska belastningen på akutsjukvården framöver bör vi också stärka det förebyggande arbetet och samarbete med olika trådar för en sömlös och heltäckande vårdkedja. Ett värdefullt steg i den riktningen vore att inrätta ett ambulerande vårdteam som kan erbjuda vård i hemmet eller på äldreboenden. Detta skulle minska behovet av akuta inläggningar och öka tryggheten för våra äldre.

En annan viktig utvecklingsmöjlighet är att investera i digital vård och hjälpmedel. Genom digitala verktyg kan vi effektivisera vården på distans, och förbättra tillgängligheten, särskilt för de som bor på landsbygden eller i skärgården.

Digital vård kan även stärka rehabiliteringen och hjälpa patienter att snabbare återgå till ett aktivt liv efter sjukdom. För vårdpersonalen innebär detta avlastning och bättre arbetsresurser. Ett ÅHS som hänger med i tiden är, som jag nämnde, en attraktiv arbetsplats.

 

Ett annat positivt initiativ är satsningen på dagkirurgi för att effektivisera operationsflödena, vilket förbättrar både kapacitet och kostnadseffektivitet.

 

Budgetförslaget är ett betydande steg i rätt riktning. Det förändringsarbete vi nu inleder säkerställer att ålänningarna även framöver kommer att få högkvalitativ vård.

Vi undviker den situation som nu präglar vården i Finland och genomför istället våra reformer på ett planerat och ansvarsfullt sätt. För vi kan bättre när alla arbetar tillsammans med ett långsiktigt gemensamt mål och vågar ta ansvar för hela kakan inte bara fokusera på russinen.

 

 

 

 

 

 

Minister Zekaj, budget 2025

av

Talman, ärade ledamöter,

Under 2025 kommer vi att genomföra en rad konkreta förbättringar inom vår social- och hälsovård, med målet att ge alla våra invånare det stöd och den vård de behöver.

Jag ska presentera några av de viktigaste områdena vi fokuserar på nästa år.

Viktigt omställningsarbete på ÅHS och ny vårdstrategi
Vi är också mitt i ett stort omställningsarbete inom ÅHS. Syftet är att skapa en vård som håller långsiktigt och eliminerar risken för tvärnitar.  Parallellt kommer vi att ta fram en ny vårdstrategi som sträcker sig till 2040. Här ingår också en översyn av fastighetsfrågorna, då många av våra sjukhus och vårdlokaler är föråldrade och behöver moderniseras. Redan nu i november tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp som kommer att leda det här arbete.

Vår vårdpersonal gör ett ovärderligt arbete varje dag och förtjänar att arbeta under goda förhållanden. För att visa vår uppskattning kommer vi att satsa 3,5 miljoner euro på löneökningar inom ÅHS. Det här är en viktig åtgärd för att fler ska vilja arbeta i vården och för att de som redan är där ska känna sig sedda och uppskattade.

En ungdomsmottagning för unga
Våra unga behöver vårt stöd. Därför kommer vi, inom ramen för projektet Barn och unga, att prioritera utvecklingen av en ungdomsmottagning. Den ska vara en plats där unga kan få stöd för både fysiska och psykiska behov.

För att möjliggöra det här behöver vi också se över och bryta ner de lagstiftningshinder som finns idag.

Smidigare vårdkedjor och mindre byråkrati
Genom att slipa vårdkedjorna, från kommunal omsorg till sjukhusvård, vill vi säkerställa att övergångarna fungerar bättre och att ingen hamnar mellan stolarna. Vi kommer arbeta stenhårt att förbättra flera lagar, såsom KST-lagstiftningen, klientavgiftslagen och ÅHS-lagen. Målet är att skapa bättre samordning och ta bort gränshinder skapar svårigheter just i nuläget. Krångel ger ingen nytta till någon.

Stöd till närståendevårdare och stärkt funktionshinder
Vi vet att många närståendevårdare tar ett stort och viktigt ansvar. Därför kommer vi under våren att, tillsammans med ÅSUB, genomföra en kartläggning av deras situation för att se hur vi bäst kan stötta dem. Detta arbete kan komma att leda till åtgärder.

Samtidigt fortsätter arbetet med funktionshindersreformen under året, som ska stärka stödet och göra det mer tillgängligt för de som behöver det mest. Det här är ett större arbete som kommer behöva göras. Men det kan inte vänta.

 

 

Ny lag för missbruksvård
Beroende och missbruk är samhällsutmaningar som vi tar på allvar. Under 2025 kommer vi att ta fram ett nytt lagförslag för att ge rätt stöd och förebygga problem. Den här lagstiftningen har skjutits upp tidigare, men vi kommer nu att driva arbetet framåt.

Kompenserande åtgärder för avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget
För att mildra effekterna av att sjukdomskostnadsavdraget avskaffades, har vi presenterat ett nytt stödpaket som riktar sig till de som drabbats mest. Vi kommer att minska kostnadstrycket för patienter på ÅHS med 300 000 euro. Vi kommer också höja minimibeloppet för personligt bruk till 300 euro för klienter i ESB. Lag PM för bägge delar är under arbete och lämnas in här inom kort till Lagberedningen för att sedan kompletteras under första kvartal med uppgifter från beskattningen 2023 och verksamhetsstatistiken 2024 Vid en revidering av klientavgiftslagen kommer vi att se över minimibeloppet även för de klienter som bor hemma och att avgifter ska baseras på nettoinkomster. Det här arbetet inleds under året.

 

 

Ändringar i barnskyddslagen och strategi för barn och unga
Vi ser över barnskyddslagen och gör nödvändiga förändringar. Parallellt arbetar vi med att färdigställa en strategi för barn och unga, som planeras vara klar i maj 2025. Det här är viktiga steg för att våra barn och unga ska känna sig trygga och omhändertagna.

Social trygghet och bevakning av nationella förändringar
Vi bevakar också rikets arbete med att slå samman olika förmåner till ett allmänt stöd. Vårt fokus är att se hur dessa förändringar påverkar oss. Det här har vi ännu inte helt klart för oss. Det vi däremot vet är att vi långt har egen behörighet i flera av dessa stöd. Därför behöver vi vara på tårna fortsättningsvis.

Jämställdhet och integration
Vi fortsätter implementeringen av vårt jämställdhetsprogram och arbetar på en ny integrationslagstiftning som ska lämnas som lagförslag.

Gruppanförande, Fellman

av
Ofta hör man i samband med valdagar att det är demokratins högtidsdag, det är då man firar att vi får utöva vår makt och rätt att få vara med och bestämma.
Nu firar vi demokratins viktigaste vardag – budgetdebatten. Vad är då demokratins tillstånd på Åland och i världen? På ett sätt kan man säga att allt är väl. Till och med i USA, där utgången av valet för många av oss är skrämmande och obehagligt, kan man säga att själva institutionen, genomförandet av valet fungerade, och förlorarna erkände sin förlust. Resultatet av ett val får man leva med och komma igen. Det finns förstås andra saker som man kan oroa sig för, till exempel hur vissa partier medvetet söker provokation, splittring och polarisering som politisk metod.
Makt skiftar, rollerna i opposition och majoritet byts vart fjärde år. Däremellan förutsätter ett parlamentariskt system stabilitet, sammanhållning och tillit, också när man på individplanet inte alltid får som man vill. Det enda sättet att effektivt utöva den makt alla som ställer upp i ett val eftersträvar är att göra det tillsammans med andra i en ganska delikat balans mellan olika partier, viljor och kompromisser. Ensam får man inget gjort, om det är det man är intresserad av
Bland de många budgetmotioner som lämnats in, även faktiskt bland dem som kommer från Obunden samling, finns mellan 30 och 40 motioner som socialdemokraterna väl kunde stöda eller åtgärder som de facto redan är på gång.
Under denna debatt kommer lagtinget att beröra en liten bråkdel av det som finns i budgeten, några enstaka politiskt intressanta frågor som återkommer. Det mesta av budgetens fördelning av medel är bara som vanligt. Om det är vi överens. Kom ihåg det. Vi är överens om det mesta.
Vi jobbar nu för första året med fastställda budgetramar som i sig innebär en avsevärt minskad och av lagtinget fastställd budgetram. De olika verksamheterna har levererat enligt ram, vilket på något sätt gör det lite märkligt att oppositionen tycks tro att inget gjorts.
Denna stora inbesparing har i år gått relativt smärtfritt. Så blir det inte nästa år, och då blir jobbet mycket tuffare, när smärtsamma prioriteringar ska göras.
För socialdemokraterna handlar årets budget om att hitta en balans mellan tre viktiga riktningar –behovet av att hitta en hållbarhet i vår pyttelilla ekonomi, behovet av reformer och förändring och nödvändigheten att värna om den välfärd som gjort vårt land tryggt, stabilt och lyckligt.
Socialdemokratin är reformrörelse. Vi vill inte stå stilla. I årets budget finns en hel del förändring, från stora omvälvningar inom Ålands hälso och sjukvård till basfrågor kring it, förvaltning och säkerhet som kanske inte genererar så mycket klick men som är nödvändiga för en god samhällsutveckling.
Att förändra tycker alla är bra, men inte lika ofta att förändras. Det är den stora utmaningen både i förvaltning, i verksamheter och i politiken, att lyfta blicken framåt och utmana sig själv. Ledarskap i tider som kräver förändring måste vara uthålligt, stabilt och lyssnande, både ryggrad och trygghet. Man måste ha en riktning och ett mål och beredskapen att justera kursen, till exempel som landskapsregeringen gjort i fråga om bildandet av det nya rederibolaget axferries.
Gymnasiereformen som nu lagfästs är en viktig reform. Ingen ska välja bort gymnasiestudier för att man inte har råd med det. Under förra mandatperioden var socialdemokraternas linje att Åland skulle gå in för en utvidgad läroplikt som i Finland, en gymnasieskola som både är kostnadsfri och obligatorisk. Den förra regeringen gick in för en annan linje, där kostnadsfriheten förverkligas, men åtgärder för att fånga upp alla ungdomar genomförs på annat sätt. Här är ett exempel på när vi valt att inte riva upp det arbete som gjorts, utan utveckla det vidare. Redan förra mandatperioden var det klart att reformen delvis finansieras med ett sänkt studiestöd för studerande i gymnasiet. Vi tycker de anpassningar regeringen gjort för att stöda skärgårdselever och familjer med låga inkomster är nödvändiga och kommer noga att följa upp att kostnadsfriheten i praktiken efterlevs.
Kommunerna är våra primärproducenter av skola och omsorg. Vi känner en stor oro för hur kommunerna i framtiden ska klara ansvaret för dessa viktiga åtaganden. I denna budget finns skattelättnader för medborgarna, och det utlovas lagstiftningsreformer och en översyn av landskapsandelssystemet, men det är ingen snabb lindring. Samtidigt lagstiftar vi om likviditetsstöd och kriskommuner, men också det är reaktiva åtgärder. I dagens politiska läge finns ingen samsyn om hur man från landskapsnivån kunde få till stånd de nödvändiga förändringar som funnits på kartan redan i decennier, Vi sätter vår tillit till att politiker och tjänstemän i kommunerna nu, under konkurshot, kommer att samla sig. Kanske kommer en sammanslagning, kanske kommer ett nytt samarbete kring äldreomsorgen. Det viktiga för socialdemokraterna är att omsorgen om kommungränserna inte är viktigare än omsorgen om kommuninvånarna. Vår gemensamma börs är ändlig, därför måste vi också i kommunerna öppna för förändringar.
Vi har en fantastisk nivå på hälso- och sjukvården på Åland. Vi är friska, vi lever länge och vi har ett sjukhus med god och snabb tillgänglighet. Men – allt förändras. Tekniken, tillgången på personal, specialiseringen, digitalisering, demografin och alla kostnadsökningar som nya medicinska upptäckter för med sig. De första stegen tas nu för en åländsk sjukvård på väg in i framtiden. Det kommer inte att ske utan plågor, men riktningen måste vara tydlig.
Den hetaste debatten under hösten var den om sjukdomskostnadsavdraget. De åtgärder som kompenserar det avskaffade avdraget är precis sådana som vi ville se – skattelättnader för låg och medelinkomsttagare, mer pengar kvar i börsen till de som bor på institution, ett mer riktat högkostnadsskydd inom Åhs, reformer av klientavgiftslagen. Det i kombination med ändrade ersättningar i riket för kostnader till exempel för fysioterapi och tandvård är bättre än det gamla systemet, som till stora delar inte träffade rätt. Här är ett typexempel på att man ibland måste hålla ut med det man tror på också i kritikstormens öga.
Några ord om skillnaderna mellan det som oppositionen vill ändra på och det som regeringen framför:
HI lyfter flera frågor som redan är på bordet eller finns i regeringsprogrammet. Vi sympatiserar med ambitionen, absolut, men allt som är lätt är redan gjort. Det som är svårt är under arbete. Vi tror inte att man ska sätta mer tid på en klimatlag, de ramarna finns redan i EU-direktiv. Vi vill koncentrera krafterna på sånt som ger konkret, direkt effekt – elektrifiering, klimatsmartare färjor, kollektivtrafik, inte symbolik.
Moderaterna sitter mentalt med ena foten kvar i regeringsmakten och kommer med många förslag som är en fortsättning på det man tidigare gjort. Inte är vi överens om allt, men det är mer en fråga om metod än mål. Det som gjort mig lite ledsen är ledamoten Valves motion om att avsluta landskapsregeringens strukturella  och förebyggande arbete mot ojämställdhet. I en tid när fler unga män tycker att kvinnor kan skylla sig själv om de får stryk känns det inte rätt att överföra ansvaret till ombudsmannamyndigheten vars arbete i större utsträckning är övervakande och reaktivt.
Obunden samling då. Bortsett de matchande outfitsen och vilka signaler man nu ville sända ut med dem är den sk skuggbudgeten ett mischmasch av sådant vi utan problem kunde stöda, och saker där vi ideologiskt och praktiskt står långt ifrån varann. Tydligast är skillnaden när det gäller kultursyn och klimatpolitik.
Vi vet att Åland är ett mångkulturellt inflyttningssamhälle där integration inte bara handlar om att inflyttade ska anpassa sig till de obundnas dröm om Åland på 1950-talet, utan också om att vi alla utvecklas och öppnar oss. Gemensamt har vi kanske den stora betoningen på god tillgång till språkinlärning.
Om man vet, inte tror, att människan är ansvarig för en klimatförändring som hotar stabilitet och överlevnad för människor på jorden, så måste man jobba på alla sätt man kan för en förändring. Bärkrafts-arbetet har varit sällsynt framgångsrikt i sin bredd i samhället och påverkan på vårt beslutsfattande. Inte heller det är något som står över kritik, men ett effektivt och innovativt sätt att driva förändring.
Den havsbaserade vindkraften kan bli både Ålands bidrag till en global energiomställning och en ny inkomstskälla och nya arbetsplatser på Åland.  Vi socialdemokrater är inte beredda att vända framtiden ryggen eller bedriva den slag vindkraftspolitik som innebär att man bara går dit opinionen blåser för tillfället.
Tvärtom. Vi vill framåt, och vi vill att alla är med.

 

 

Minister Gunell anförande 2025

av
Anförande budget 2025
Vi människor vill ha trygghet. För våra barn, för oss själva, för när vi rör oss i samhället, trygghet för gamla och de som av olika orsak är sårbara. Inom infrastruktur jobbar vi med personalens hjälp outtröttligt för tryggare kommunikationer, trafiksäkerhet, att förebygga skador och minska olyckor på våra vägar.
Det betyder att vi bygger nya färjfästen i skärgården, broar som bär tunga laster, nya vägar och cykelvägar. Nya fenomen som elsparkcyklar som förorsakar skador på barn och unga måste man ta tag i, bilbälten i skolskjutsarna ska lösas och gamla färjor örnyas med ny teknik.
Ett tryggare, säkrare Åland handlar också om att ta ansvar för klimatet, minska våra utsläpp systematiskt och ge framtida generationer förutsättningar att leva.
Det finns mycket lobbyism mot förnyelsebar energi, det finns intressen och länder som vill fortsätta den gamla fossila vägen. Fortsatt förbränning av gas, kol och olja har försatt jordklotet i konstant febertillstånd. Den vägen kan vi inte fortsätta gå om vi vill att barn och barnbarn också ska leva ett gott liv.
Sol och vindenergi är viktiga för vår omställning på energimarknaden.
Landskapsregeringen fortsätter under 2025 med möjliggörandet av etablering av havsbaserad vindkraft​ norr om Åland. När regeringen Sjögren tillträdde fortsatte vi projektet Sunnanvind och tidigare lade tillfället för auktionen med ett år, dvs en auktion som ska påbörjas under 2025.
Landskapets roll är densamma som Forststyrelsen är i riket, dvs att bereda och sköta utarrendering av vattenområdena – medan det är energimarknaden, dvs de bolag som verkar inom vindkraft ska bygga: dvs Landskapsregeringen möjliggör, marknaden genomför…i enlighet med de lagar och villkor som vi uppställer. Eftersom arrendetiden är lång så gäller det att ha juridiken under kontroll, en tjänst som Bird et Bird hjälper oss med.
I möjliggörandet ingår planläggningen, dvs att uppgöra förslag till generalplan för området, landskapet gör den för kommunernas räkning som har planläggningsrätten.
Generalplanen görs av WSP Sverige och ett första utkast levereras i februari och vara klar i maj. En ekonomisk utredning är under arbete på finansavdelningen om vilka intäkter man kan få under olika omständigheter och tid utifrån olika scenarion.
Intäkterna är skatter, fastighetsskatter och arrenden som tillfaller kommuner och landskapet som är vattenägare. Andra nyttor för samhället är arbetstillfällen, affärsmöjligheter, vätgasekonomin, många andra utvecklingsmöjligheter som följer i spåren av en ny näring.
I planläggningen ingår också en miljörapport och den utreder vindparkernas effekter på fågelliv, fågelmigration, fiskar, inventeringar, undervattensbuller, sjöfart, bottenundersökningar osv.
Planläggningsområdet är stort och utredningarna leder till att det område som sedan bjuda ut minskar. Vägen smalnar av under året.
Att bygga havsbaserad vind är en mycket långsiktig satsning. Vi vet att även om vi har auktionsprocessen slutförd om 1-1,5 år och då vet vilket eller vilka bolag vi jobbar vidare med så kommer det att dröja innan investeringsbesluten tas, alla MKB är genomförda och tillståndsprocesser är genomförda. Prognoserna är alltså att förverkligande och själva byggnationen kan ske först runt 2030-32. Det betyder också att inkomster från fastighetsskatt är något som framtida generationer får njuta av mest. Det här är ett projekt som sträcker sig 40 år fram i tiden och inkomsterna kan se olika ut 2030, 35, 40, 2050 osv…
I december får Sunnanvind förstärkning i form av en projektledare för auktionsprocessen och en affärsutvecklare. Meningen är att i januari ska kunna meddela lagtinget, allmänheten och marknaden om en tidtabell för 2025, vad som sker när och vilka milstolpar som vi ska nå under året.
Vi kommer att ställas inför flera vägval under våren som handlar om vilken typ av auktionsmetoder vi ska välja, hur villkoren preciseras, hur marknadsdialogen ska skötas, opinion, samråd och dialogen med kommunernas befolkning och beslutsfattare.
Vi kommer också att fortsätta arbetet med de möjligheter och den infrastruktur som vätgasekonomin kan erbjuda.
Elanslutningar, kopplingar till stamnät, förhandlingar på politisk nivå och mellan tjänstemän hos oss och Arbets- och näringsministeriet. Lagstiftningar påverkar oss som riket nu arbetar med, EEZ (den ekonomiska zonen) och elmarknadslagstiftning. Det viktiga budskapet från Åland till rikets beslutsfattare är att jämställa vindkraft på åländska vatten med de projekt som finns på finskt territorialvatten och den ekonomiska zonen.

INSÄNDARE : Fortsätt indexjustera utkomststödet

av

–

Fortsätt indexjustera utkomststödet

I PLENUMDEBATTEN i onsdags blev vi förvånade över ledamot Christian Wikströms (Ob) åsikter om utkomststödet. Hans syn på de som får utkomststöd och att inte indexjustera utkomststödet för att få folk att arbeta stämmer inte överens med vår.
Det är viktigt att vi är medvetna om några fakta. Vi har en mycket låg andel som får långvarigt utkomststöd, just över 2 procent på Åland mot över 8 procent i Finland. På Åland har vi fler arbetslösa (trots att vi endast har cirka 4 procent) än utkomststödstagare, vilket är tvärtom jämfört med Finland. Även under ”covidarbetslösheten” ökade inte antalet som fick utkomststöd, vilket är märkligt.
Fattigdomsgränsen är beräknad som 60 procent av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, enligt OECD-skalan. På Åland ligger den på 1.379 euro per månad. Vi har en högre andel, 13,1 procent, som lever under fattigdomsgränsen på Åland jämfört med Finland, där det är 12,7 procent.
Hur långt under fattigdomsgränsen befinner sig de mest utsatta barnhushållen på Åland? Ensamstående med ett barn når i genomsnitt upp till 90,8 procent av fattigdomsgränsen 2021, medan ensamstående med två barn når upp till 86,7 procent. Även med nettoinkomster, barnbidrag, bostadsbidrag och annat underhåll inräknat når de alltså inte ens upp till fattigdomsgränsen här på Åland.
IBLAND hörs argumentet att en låg andel utkomststödstagare är bra och indikerar att stödsystemet fungerar bra eftersom utkomststödet är sista utvägen. Men resultaten för 2021 visar att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen på Åland har det svårare nu än 2016. Det understryker behovet av att fortsätta indexjustera utkomststödet.
Inflationen påverkar hårdast de mest ekonomiskt utsatta hushållen. Det är dyrt att vara fattig. Därför bör vi säkerställa en systematisk och kontinuerlig justering av de skattefria bidragsnivåerna för att minimera underutnyttjandet av utkomststödet. ”Ett samhälle ska bedömas efter hur det tar hand om sina mest utsatta medlemmar” – Mahatma Gandhi.
Jessy Eckerman (S) Nina Fellman (S)
Mogens Linden (S) Henrik Löthman (S)
Syntolkning, sedlar på ett bord.
BIld av martaposemuckel från Pixabay

Insändare: Rösta på en kvinna

av

Rösta på en kvinna!

 

Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?

 

Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.

 

Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?

 

Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.

 

Jessica Sundberg (S)

 

Insändare: Femton miljoner i havet 

av

När landskapsregeringen i början av denna mandatperiod sa upp avtalet om elhybridfärjan med konsortiet Ansgar/Finnferries hävdades att kostnaden skulle bli marginell. Man avvisade ett förlikningsbud på 8 miljoner utan vidare diskussioner.

Tingsrätten dömde landskapsregeringen till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro, plus räntor, om man skulle överklaga. Det gjorde landskapsregeringen, efter att man begärt en förlängd besvärstid som kostade skattebetalarna dryga 60 000 euro. Motiveringen var att det var mitt i semestrarna.

Efter stigande räntor kostar detta skattebetalarna 3 000 euro om dagen.

Enligt tidningen Nya Ålands granskning meddelar Åbo hovrätt att rättegången skjutits fram med en månad på grund av stundande val.

Ansgar bekräftar att alla de datum hovrätten föreslog hade passat.

I en frågestund i lagtinget på onsdag kunde vice lantrådet Harry Jansson, i frånvaro av lantrådet Veronica Thörnroos, inte ge ett klart svar på exakt hur det gått till, men bekräftade att valet spelade en roll i beslutet av datum, och att det var lantrådet som hanterat frågan.

Ändå svarare lantrådet i en intervju: ”Det sista förslaget kom från hovrätten, det är ingenting som vi lagt något förslag om, inte som jag varit inblandad i.”

Detta handlande kostar de åländska skattebetalarna drygt 96 000 euro i löpande räntor.

Någon annan slutsats kan man inte dra än att den centerstyrda regeringen är villig att låta ålänningarna betala 3 000 euro om dagen för att få lugn och ro under valkampanjen. Lantrådet är svaret skyldig.

Nästa mandatperiod blir utmanande både vad gäller ekonomin och hur man ska reda upp den röra som är vår skärgårdstrafik.

Rimligen borde Åländsk center och Obunden samling kunna förklara hur vi ska betala denna miljonkostnad som ålänningarna nu får pytsa upp för absolut ingenting. Centerns valkampanj blir dyr för skattebetalarna.

Nina Fellman (S)

Insändare: Vem är din representant i lagtinget?

av

Vem är din representant i lagtinget? 

 

Tittar vi på lagtinget idag så ser det ut som att Åland är homogent vitt, till absolut största delen består av män i en viss ålder, och med en viss inkomst. Är våra folkvalda politiker idag verkligen en representation av det åländska samhället? Kan ledamöterna idag fatta beslut som är bäst för samhället som helhet? Jag tycker det är en fråga relevant att ställa. 

 

Att vara politiker är inte ett jobb som alla andra, det är ett förtroendeuppdrag. Du blir inröstad av folk som tror att du kan föra deras talan, och sitter sen i fyra år och ska försöka göra detta, och förhoppningsvis försöker du efter bästa förmåga. Men blir allas röster idag faktiskt hörda i vårt politiska system? Är politiken utformad så att alla kan delta? 

 

Tilliten i det åländska samhället är överlag ok, men tilltron till att engagera sig politiskt sjunker visar undersökningar. Vem ska man då rösta på när det börjar bli val? 

 

Jag ställer upp i valet för att jag vill förändra representationen som den ser ut nu. Jag ställer upp som kvinna, småbarnsförälder, anställd inom tredje sektorn, som någon som tror på ett inkluderande samhälle. Som någon som tror på att ett samhälles framgång mäts i hur väl man tar hand om dem som har det sämst, och där man också i framgången väger in hur naturen och människorna mår som helhet. Jag tycker absolut att vi behöver bredda representationen inom politiken för att få in flera perspektiv på samhällsutveckling.

 

Jessica Sundberg (S) 

Bildtolkning: Insändarskribenten Jessica Sundberg framför Ålands lagtingsbyggnad

Debatt tilläggsbudgeten: Kött, mjölk och diesel

av

Kött, mjölk och diesel

Årets andra tilläggsbudget är en presentkorg till centerväljarna. Mera pengar till kommunerna, mera pengar till kött- och mjölkproduktion, statliga pengar till det övriga jordbruket, och en fullmakt på 60 miljoner för att fortsätta med business as usual i skärgårdstrafiken, utan att behöva fatta beslut varken om broar eller tunnlar.

Hållbart initiativ får utdelning i lite nålpengar för att utveckla havsbaserad vindkraft och stöda solpaneler – en bidragsform som kanske inte längre är strikt nödvändig när marknaden och de höga bränslepriserna gör att intresset för solpaneler ändå är högt. Uppenbart är det inget problem för HI varken med att permanenta nuvarande trafik till 2029, eller att stöda den kött- och mjölkproduktion man hävdar är en av de värsta utsläppskällorna på Åland.

Obunden samling lutar sig mot att kommunerna fått löfte om mer pengar i nästa tilläggsbudget, och att man då levererat sitt vallöfte.

Moderaterna hänger kvar i regeringen genom den tunna kompromissen att kommunpengarna utdelas först efter att två arbetsgrupper funderat ett par månader på saken, och tycks gå med på en upphandling för 60 miljoner utan att en enda reform av trafiksystemet genomförts.

Socialdemokraterna har lämnat in fem budgetmotioner:

-ett nej till fullmakten på 60 miljoner innan en helhetsplan för skärgårdstrafiken gjorts upp, och man vet var och vad som ska byggas och köpas in.

-ett nej till mera pengar till kommunerna innan det finns en lösning för kommunstrukturen och balansen mellan landskapet, landskapets myndigheter och kommunsektorn. Att bara använda skattemedel för att man lovat det i en valkampanj duger inte som motiv.

-en precisering av stödet för energiomställning, där vi poängterar att också dessa stödåtgärder bör ingå i en helhet där man försäkrar sig om att solpaneler faktiskt kan installeras av alla som vill och där man tar hänsyn till och utvecklar möjligheterna att för elbolagen att ta emot överskottet från alla mikroproducenter.

-en uppmaning till landskapsregeringen att i kommande tilläggsbudget inkludera också vanliga ålänningar i stödåtgärderna, inte bara jordbruket. Särskilt medborgare med låga inkomster drabbas hårt av de stigande priserna på mat, energi och bränsle, men till dem riktas inga lättnader.

-en uppmaning till landskapsregeringen att intensifiera och prioritera arbetet med jordbrukssektorns klimatomställning

-löftet om att begagnade färjan Fedjefjord ska kosta 4 miljoner, inklusive anpassningar ska hålla. Vi säger nej till ytterligare skattemedel till köpet.

Nina Fellman (S)

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning