Insändare: Ett trafikverk – om hela Åland skall leva

Haveriet inom skärgårdstrafiken och den tickande rättegångskostnaderna för uppsägningen av elhybridfärjan är en sorglig historia som står ålänningarna dyrt.  Om sanningen skall fram: Politiken som huvudman är inte kapabel att säkra de viktiga person- och godstransporterna som krävs för att hela Åland skall leva. Åland behöver satsa på ett trafikverk eller ett trafikbolag för att komma bort från fossildriften, säkra tillgängligheten ombord på färjorna och dessutom upphanda och samordna all kollektivtrafik på land. På så sätt får vi en långsiktigt hållbar skärgårds- och kollektivtrafik över hela Åland. Vi säkrar också förutsättningarna för rederier och bussbolag att kunna satsa långsiktigt utan att riskera att återigen bara bli  en hett debatterad  och helt oviss valfråga vart fjärde år. Vårt Åland kan bättre.


Jessy Eckerman (S)

Busstrafiken är förfördelad och behöver utvecklas

Skärgårdstrafiken kostar oss skattebetalare 16 miljoner € per år. Investeringsbehovet är dessutom gigantiskt och det ska göras kortrutt och den åldrande flottan ska förnyas.

Den andra formen av kollektivtrafik är buss. Entreprenörerna Viking Line Buss och Williams Buss har fina bussar. På busstrafik satsar landskapet årligen ungefär 2 miljoner € och staden knappt 400.000 €, vilket tillsammans blir 15 % av vad skärgårdstrafiken kostar.

Så ser alltså fördelningen ut när det gäller den kollektiva trafiken på Åland. Dessutom är det avgiftsfritt för den som åker utan bil på färjorna, medan busstrafiken är avgiftsbelagd.

I skärgården bor ca 2.200 personer och på övriga Åland bor ca 27.000 (enligt statistik från 2016). I Mariehamn och Jomala bor nära hälften av alla ålänningar, men det har inte gått (politiskt) att ordna någon gemensam busstrafik för dessa stora kommuner, trots att det är där arbetspendling skulle fungera bäst för folk.

I Mariehamn skar man ner budgeten för busstrafiken med mer än hälften för några år sedan och resandet minskade drastiskt. Före detta gjordes var Mariehamn känt för sin fina avgiftsfria och miljövänliga busstrafik med bra turlista och ett föredöme för andra städer i både Sverige och Finland.

Är det här vettig politik? Nej, och här är våra förslag för att kollektivtrafiken ska bli bättre och mer konkurrenskraftig:

-Gör en ordentlig satsning i Mariehamn och Jomala på gemensam busstrafik för de 16.000 ålänningar som bor där och ge landskapsstöd åt den trafiken. Se till att den fungerar för den som vill pendla på jobb, inte bara för barn som ska till sina skolor.
-Avgiftsfri buss på hela Åland. Ett alternativ är att åtminstone ungdomar och pensionärer får åka avgiftsfritt.
-Landskapet, ÅHS, landskapsägda bolag och kommunerna borde ge busskort som personalförmån i syfte att ha en grön profil och visa vägen för privat sektor. Eller åtminstone rabatterade kort.
-Inför servicelinjetrafik som är anropsstyrd för gamla och andra rörelsehindrade på hela Åland så att dessa resenärer slipper sitta i varsin taxi när de tar färdtjänst, vilken dessutom bara beviljas åt en liten grupp med små inkomster. Denna typ av flexibel servicetrafik sparar miljön och gör att äldre kan bo kvar hemma – vilket också sparar pengar inom äldreomsorgen. Win-win kallas det. Infrastrukturnämnden i Mariehamn kommer efter en (S)-motion i fullmäktige att studera detta framöver vilket vi är mycket nöjda med.

Vi drygt 27.000 som inte är skärgårdsbor behöver bättre kollektivtrafik. Det talas det nästan aldrig om i lagtinget, medan skärgårdstrafiken ständigt debatteras. Utredningar om kollektivtrafik på land har gjorts vid ett flertal tillfällen, men väldigt lite händer.

Det läggs på tok för lite energi och medel på busstrafiken i jämförelse med bilismen och bussturlistorna är på många sätt inte anpassade till verkligheten.

Kom igen nu, Mika Nordberg (MSÅ) och övriga ledamöter i landskapsregeringen. Berätta vilka visioner ni ha för busstrafiken. Det finns många andra bra idéer från den politiska referensgrupp från (S), (MSÅ) och (C) som tillsattes av förra LR under dåvarande minister Veronica Thörnroos. Läs slutrapporten från 2014.
Hållbarhet 2051, antaget av ett enigt lagting, börjar ju någonstans.
Här fick ni lite tips.

Anders Hallbäck (S)
Jessy Eckerman (S)
ledamöter i stadens infrastrukturnämnd

Busstrafiken är en valfråga

Kommunstrukturen kommer att bli en valfråga, men det finns fler frågor som berör många ålänningar och där systemen är onödigt krångliga och även orättvisa. Det gäller inte minst kollektivtrafiken på fasta Åland.

Jag och min (S)-kollega Sara Kemetter har tillsammans verkat för en utbyggd kollektivtrafik i den politiska referensgrupp som arbetat med dessa frågor. Som grund för ett nytt system finns en välgjord kollektivtrafikutredning. Den är gjord i samarbete mellan alla nuvarande regeringspartier.

Jag ser framför mig att stadens och landsbygdens busstrafik är helt integrerad/ihopslagen. Vi behöver inte mer än en huvudman. Ett trafikförsörjningsprogram ska skapas för att landskapet, alltså vi skattebetalare, ska veta var satsningar på nya förbindelser bör ske. Trafiken ska anpassas bättre till stora arbetsplatser och köpcentra.

Arbetsgivare bör uppmuntra anställda som väljer att resa kollektivt när de ska på jobb. De offentliga arbetsplatserna, t ex landskapet och kommunerna, bör vara föregångare och subventionera sådana resor som personalförmån.

Ungdomar är de som idag reser mest med buss. Socialdemokraterna stöder tanken på avgiftsfritt och fritt resande för dem. Det är viktigt att skapa hållbara och miljövänliga vanor. Men utan en utbyggd trafik, t ex på kvällstid, blir denna satsning inte tillräckligt bra.

I staden behöver turtätheten öka. Trafiken är för dålig idag, inte minst med tanke på att bussarna bara går åt ett håll under ”rusningstid”. Restiden åt ena hållet blir för lång för att bussen ska bli konkurrenskraftig gentemot bilen.

Slutligen, en hjärtefråga: Servicelinjer för äldre och funktionsnedsatta. Det handlar om rättvisa. Systemet med små bussar som hämtar upp den som har svårt att gå där de bor finns på många håll, även på små orter. I Mariehamn, med sin begränsade yta, skulle detta komplettera de rundor som de stora bussarna kör. På landsbygden kunde den redan existerande matartrafiken med taxi utvecklas till servicetrafik som går t ex till den lokala matbutiken och andra serviceinrättningar.

Nästa lagting och landskapsregering måste ta ställning till ett mer hållbart sätt för oss ålänningar att transportera oss. Det är orimligt att tro att det går att bygga ut busstrafiken på fasta Åland utan att vi använder mer ekonomiska resurser.

Visst, många klarar sig inte utan bilen, p g a obekväma arbetstider eller orimlig tidsåtgång, t ex vid hämtning av barn på dagis. Men det är min fasta övertygelse att ett bättre kollektivtrafikutbud skulle öka resandet.

Anders Hallbäck (S)

Feminism, antirasism – och bussar

Vi är Ålands unga socialdemokrater, och vi kan påverka. Här och nu. Unga är inte bara en resurs för framtidens tillväxt och utveckling, utan vi kan göra skillnad nu. Därför har vi formulerat tre hjärtefrågor som vi kommer att arbeta med inför valet och följa upp när vi har vår nya regering:

Kollektivtrafiken är vår första fråga. ÅSU anser att vi som samhälle måste ta ansvar för vår närmiljö genom att utveckla Ålands kollektivtrafik till något som är attraktivt och gångbart för vår befolkning. Fler bussturer senare på dagen, så att fler människor har möjligheten att lämna bilen hemma.

Antirasismen är vår andra fråga. Vi är övertygade om att majoriteten av all rasism beror på okunskap. Genom utbildning och kulturutbyten vill vi bygga upp empati och förståelse som går över kulturella och fysiska gränser. En stor del av Ålands befolkning är från ett annat land. Utan invandringen skulle inte bara Åland utan hela Norden lida av brist på arbetskraft. Vi måste ta hand om, respektera och lära av varandra.

Feminismen är vår tredje fråga. För oss är det en självklarhet att feminismen är en av grundstenarna för en humanistisk och rationell politik som jobbar för allmänhetens bästa. Att vi ska föra en politik som jobbar för alla personers lika möjlighet till ett gott liv oberoende av kön, etnicitet, ekonomisk ställning eller handikapp är självklart.

Nu förändrar vi.

ÅSU

Simon Widman

Rebecca Mattsson

Danesh Mahmoudi

Alina Andreea

Alva Gäddnäs

Kim Herlin

Rasmuz Zetterberg

Nelly Lindbom

Adrian Karlsson

Tim Uhlenius

Aron Darmark

Duy Pham Nguyen