I flera dagar har jag legat hemma i sjuksängen och lyssnat på årets budgetdebatt. Den har varit fylld av fina anföranden, kloka tankar, stort engagemang och heta känslor. Vad finns mer att tillägga? Ja, förutom några ord om kortrutten vill jag tala om klimatet och om att spara. Lite det som är motsatsen till tillväxt.
Något vi måste spara på är människor. Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa, både unga och äldre. Det räcker inte enbart med att öka läkaresurserna och screeningen. Vi måste gå till botten med varför människor blir sjuka av det samhälle vi lever i. Kanske vi måste stanna upp och inte bara vara konsumenter utan i högre grad producenter. Göra saker som vi mår bra av. Bry oss om varandra Bryta ensamheten hos äldre. Koppla loss från sociala media, åtminstone någon dag i veckan.
Vi måste också spara på naturen. Spara på vårt vatten och skydda det från nedsmutsning. Spara på våra skogar och vara rädda om våra jordar. Hotet mot den biologiska mångfalden är akut och allvarligt.
Det är verkligen befriande med #metoo, #visjungerut, #medvilkenrätt och #tystnadtagning. Precis på samma sätt som miljoner kvinnor behandlas respektlöst världen över upplever jag att vi har tappat respekten för naturen och den biologiska mångfalden som är grunden till att vi kan ha ett gott liv.
Det andra stora hotet är koldioxidutsläppen. De senaste tre åren har de globala utsläppen legat stilla men väntas öka med två procent i år. Orsaken är att ekonomin har tagit fart. Det är högkonjunktur i nästan hela världen och när ekonomin går bättre, ökar konsumtionen och därmed även koldioxidutsläppen. Det är en oskriven lag. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning eftersom ekonomisk tillväxt enkelt förklarat betyder att vi ständigt producerar och konsumerar mer.
Häromdagen uttryckte över 15 000 vetenskapsmän sin stora oro över att det görs för lite för bekämpa klimathotet. Problemen ökar snabbare än man hinner åtgärda dem.
Vi måste agera nu. Satsningar görs för att göra minska Ålands koldioxidutsläpp. Vicelantråd Gunell nämnde en mängd konkreta åtgärder i sitt anförande. Det är riktigt bra, men jag tror att viktigaste instrumentet för att nå framgång är att göra upp en koldioxidbudget för landskapets verksamhet, en koldioxidbudget ska kunna utvecklas till något som vi kan debattera här i Ålands lagting, på samma sätt som vi debatterar hur pengarna ska användas. Hur ska vi fördela det åländska samhällets koldioxidkvot?
Här finns den nya energi – och klimatstrategin som ett otroligt viktigt styrdokument. Så vi kommer garanterat att se mer av solel, mer av trä, mindre av betong och olja de kommande åren.
Beträffande anslaget för biologisk mångfald och inköp eller inlösen av områden så minskar det med 16.000 euro. Åland borde ha betydligt fler naturskyddsområden och fredade områden och vi måste öka takten. Inte för att EU tvingar oss utan för att det är det rätta att göra. Jag anser att varenda lilla lundviol, varje klibbalskärr eller guckoskobestånd är värt att skydda och visa respekt för. Landskapsregeringen ska gå i bräschen att värna mångfalden i alla dess aspekter.
Det är bra att Åland blir ett testområde för hållbar, förnyelsebar teknik. Det kan gynna hela det åländska samhället och jag hoppas att man tar rygg på Hammarby sjöstad som sen länge varit ett testområde för ny teknik och där fokus har varit att minska energikonsumtionen, minska co2-utsläppen och att ta fram digitala verktyg som ska påverka människors beteendemönster. (Erfarenheterna från Hammarby sjöstad efterfrågas nu i stor skala från Kina.)
Åland kunde också bli ett testområde för sociala stödinsatser. Vi vet genom forskning att 20% av klienterna inom psykiatrin och det sociala använder 80% av resurserna hos myndigheterna. Vad händer om varje människa som är i behov av stöd skulle få skräddasydda åtgärder och hur skulle de kunna se ut? Nu sker via Högskolan på Åland forskning på äldre kvinnors psykiska hälsa och även med konkreta insatser som nya sätt att jobba och aktivera de äldre ingår i projektet. Vi borde erbjuda Åland som plattform för forskare som vill dra forskningsprojekt kring nya sociala metoder att inkludera unga med psykisk ohälsa, missbrukare, personer med funktionsvariationer, långtidsarbetslösa och andra i samhället.
Ålands styrka är vår litenhet. Det är lätt att gå från beslut till handling. Det gör att vi alltid, om vi vill, kan vara snabba att ställa om och ta in både ny teknik och nya metoder. Livet är det som händer medan du gör upp andra planer, lär John Lennon ha sagt. I fråga om kortrutten tror jag att det är precis det som hände. Medan den landskapsregering jag själv var en del av, gjorde upp planer så hände det mycket på teknikområdet. Elektrifieringen av allt från bilar till fartyg gick rasande snabbt framåt. När vi kom ut med alla tjocka utredningar och planer beträffande kortrutt hade verkligheten passerat förbi. Eldrivna fartyg är inte framtiden. De är redan här. Därför står jag fast vid min åsikt beträffande västra Föglö. Bygg inte fler broar och vägar i orörd natur. Beställ ett eller helst två stycken eldrivna fartyg på rutten Svinö-Degerby, så snabbt som möjligt och gå igång med östra Föglö. Då får vi en kortrutt som tar hänsyn till naturen och som kommer att spara tid och pengar.
Och bästa finaste landskapsregering, politiker och tjänstemän, jag hoppas mycket på den resepolicy som ni som bäst tar fram. Jag ser fram emot att vi ska bli den första regering och det första parlament som klimatkompenserar alla resor utanför landskapet, både till lands och till havs. Resa och träffas måste vi göra och genom att klimatkompensera får våra möten ett ännu större värde. Inte minst visar vi med tydlig handling att vi också agerar hållbart.
Lycka till med arbetet nästa år. Kraft, mod och nya tag.
Tack fru talman
/Carina Aaltonen
Budgetdebatten 16.11.2017
