klimat

Klimatarbetet går vidare, trots Trump

av

Världen beskådar som bäst resultatet av valet i USA. President Donald Trump undertecknar samma dag han tillträder ämbetet en lång rad beslut. Ett av dessa är att USA drar sig ur Parisavtalet. Igen.

Jag deltog själv i COP21-mötet i Paris 2015. Hela världens ögon riktades då mot FN-konferensen och klimatfrågorna stod högt på agendan. Tio år senare är resultatet inte det som många av oss hade önskat. Det är inte bara USAs jojo-lika förhållande till avtalet som är orsak till det. Alltför lite handling, för svag vilja, för lite fokus på planetens långsiktiga framtid har lett till att takten i att minska koldioxidutsläppen varit otillräcklig.

Många arabländer, Kina, Brasilien, Indien och andra stora ekonomier har inte gjort jobbet. Den fossila olje- och gasindustrin är en stark motspelare. Ländernas förmåga och ekonomi till omställning gör att arbetet går långsamt och insatserna är ojämlika.

Världen är inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Tvärtom är vi på väg mot över 3°C uppvärmning till 2100. Det innebär att redan förödande stormar, bränder, översvämningar blir ännu mer förödande. Det innebär en humanitär och ekologisk katastrof av en omfattning som vi människor inte ännu kan överblicka.

Att USA drar sig ur klimatavtalet och även ur andra avtal är ett bakslag för den internationella diplomatin. USA har spelat en nyckelroll genom sitt samarbete med Kina. Om detta betyder att luften går ur internationellt klimatarbete eller om andra nu trappar upp sina ambitioner, återstår att se. Amerikanska delstater, städer och företag mobiliserar redan för att fortsätta arbeta för att minska utsläppen. Trots Trump.

Europa har gjort mycket för den gröna omställningen och nya direktiv duggar tätt inom byggande, miljö, biologisk mångfald, naturvård och förnyelsebar energi. Det sorgliga är att USA varit en viktig samarbetspart för Europa. Solidariteten i det här fallet skulle inte endast handla om klimat utan också om Europas säkerhet och tydliga strävande att göra sig oberoende av rysk import.

Trots allt måste vi fortsätta arbeta intensivt för att minska klimatpåverkan. Europa kämpar hårt med sin konkurrenskraft. Energifrågan är såklart också kopplad till en hållbar tillväxt. Men ska Europa pruta på klimatarbetet för ökad konkurrenskraft eller är den inslagna vägen den rätta? EU-kommissionen verkar nu söka den balansgången. Morgondagens tillväxt och affärer måste vila på icke-fossila energilösningar. Håller vi ut på den inslagna vägen så kommer Europa att vinna på det i det långa loppet.

Europa har många gånger i historien gått i bräschen för idéer och kunskapsbaserad utveckling. Trumps mandat varar inte för evigt. På den gröna omställningens väg kommer vi att möta motstånd, bakslag och ekonomiska bubblor. Men riktningen är den rätta. Framtidens ekonomiska väg är grön.

På Åland går arbetet också vidare. Inget samhälle är för litet för att inte dra sitt strå till stacken. Vi gör framsteg, vi har redan bockat av flera mål i vår hållbarhetsagenda och satt upp nya. Trots att motstånd och klimatförnekelse också finns här. För att citera min

saknade kollega Lasse Wiklöf (S): Vargarna yla och schakalerna skälla, men karavanen den går vidare…

 

Camilla Gunell (S)

Klimat- och infrastrukturminister

Debatt tilläggsbudgeten: Kött, mjölk och diesel

av

Kött, mjölk och diesel

Årets andra tilläggsbudget är en presentkorg till centerväljarna. Mera pengar till kommunerna, mera pengar till kött- och mjölkproduktion, statliga pengar till det övriga jordbruket, och en fullmakt på 60 miljoner för att fortsätta med business as usual i skärgårdstrafiken, utan att behöva fatta beslut varken om broar eller tunnlar.

Hållbart initiativ får utdelning i lite nålpengar för att utveckla havsbaserad vindkraft och stöda solpaneler – en bidragsform som kanske inte längre är strikt nödvändig när marknaden och de höga bränslepriserna gör att intresset för solpaneler ändå är högt. Uppenbart är det inget problem för HI varken med att permanenta nuvarande trafik till 2029, eller att stöda den kött- och mjölkproduktion man hävdar är en av de värsta utsläppskällorna på Åland.

Obunden samling lutar sig mot att kommunerna fått löfte om mer pengar i nästa tilläggsbudget, och att man då levererat sitt vallöfte.

Moderaterna hänger kvar i regeringen genom den tunna kompromissen att kommunpengarna utdelas först efter att två arbetsgrupper funderat ett par månader på saken, och tycks gå med på en upphandling för 60 miljoner utan att en enda reform av trafiksystemet genomförts.

Socialdemokraterna har lämnat in fem budgetmotioner:

-ett nej till fullmakten på 60 miljoner innan en helhetsplan för skärgårdstrafiken gjorts upp, och man vet var och vad som ska byggas och köpas in.

-ett nej till mera pengar till kommunerna innan det finns en lösning för kommunstrukturen och balansen mellan landskapet, landskapets myndigheter och kommunsektorn. Att bara använda skattemedel för att man lovat det i en valkampanj duger inte som motiv.

-en precisering av stödet för energiomställning, där vi poängterar att också dessa stödåtgärder bör ingå i en helhet där man försäkrar sig om att solpaneler faktiskt kan installeras av alla som vill och där man tar hänsyn till och utvecklar möjligheterna att för elbolagen att ta emot överskottet från alla mikroproducenter.

-en uppmaning till landskapsregeringen att i kommande tilläggsbudget inkludera också vanliga ålänningar i stödåtgärderna, inte bara jordbruket. Särskilt medborgare med låga inkomster drabbas hårt av de stigande priserna på mat, energi och bränsle, men till dem riktas inga lättnader.

-en uppmaning till landskapsregeringen att intensifiera och prioritera arbetet med jordbrukssektorns klimatomställning

-löftet om att begagnade färjan Fedjefjord ska kosta 4 miljoner, inklusive anpassningar ska hålla. Vi säger nej till ytterligare skattemedel till köpet.

Nina Fellman (S)

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

SOL VIND OCH VATTEN – Vilken framtid vill vi ha?

av

SOL, VIND OCH VATTEN vilken framtid vill vi ha?

LIVE EVENT ONLINE onsdag 12 januari kl. 18:30 – 20:30
plats: Zoom, anmälan till info@abfaland.ax eller 0400 784871
Kvällen inleds av:
Jan-Erik Eriksson, VD på Solel Åland:
Hur kan solelen bli tillgänglig för alla?
Var finns hindren?
Vad behöver ändras i lagstiftningen?
Hur ser framtiden för solel ut?
Berndt Schalin, vd Flexens Oy Ab:
Hur ser de tekniska förutsättningarna ut för omställning och energiförsörjning och hållbara energi lösningar?
Vilka är hindren? Vilka är möjligheterna?
Anna Häger, ansvarig för medborgarengagemang Flexens Oy Ab, ambassadör för EU:s nya klimatpakt:
Vikten av de sociala förutsättningarna. Vilka är hindren och möjligheterna för omställningen av energiförsörjningen?
Samtal och reflektioner förs med en panel av inledarna och deltagarna.
Alla intresserade är välkomna!
Del 2 hålls den 19 januari samma tid och plats och har rubriken:
Östersjön och vattenförsörjning.
Där lyfts på frågor som: Hur kan Östersjön bli ett rent hav? Hur orolig ska man vara? Vad görs? Hur ser vattenförsörjningen ut och hur kan den utvecklas?
Arrangörer ABF-Åland, Ålands Socialdemokrater och Ålands Natur och Miljö

Regeringen sover sin törnrosasömn

av

När den övriga västvärlden aktivt och målmedvetet satsar på grön omställning och utvecklar sina sociala program sover Åland sin törnrosasömn.

I en lång programmatisk insändare med rubriken. ”Åland på god väg” försöker Annette Bergbo och Simon Holmström (Hi) övertyga oss om att allt ordnar sig. Hållbart initiativ avslöjar om och om sin politiska oskuld. Åtminstone känner inte jag mig övertygad om att regeringen Thörnroos med Hållbart initiativ som trogen allierad förmår åstadkomma något konkret för att skydda vår gemensamma livsmiljö och framtid.

Därför ställer jag samma fråga till Annette Bergbo och Simon Holmström som jag riktat till Stellan Egeland (OB) ett par gånger. Vilka konkreta klimatmål har Ålands regering och vilka konkreta åtgärder avser ni att ta för att uppnå klimatmålen? 

Finansminister Roger Höglund har presenterat regeringens tredje tilläggsbudget för året. Helt riktigt konstaterar näringslivets representant Jan-Erik Rask att det inte är någon näringslivsbudget. Till det kan man tillägga att det inte heller är någon miljöbudget, utbildnings- och kulturbudget, social och sjukvårdsbudget eller finanspolitisk budget.

Tilläggsbudgeten är en kameral produkt vars syfte enbart är att minska landskapets budgetunderskott. Finansministern utbrister lyckligt att inte heller i år behöver han gå till banken samtidigt som han föreslår att landskapet ska köpa en gammal norsk skorv som spyr ut mindre utsläpp än den nuvarande färjan mellan Åva och Gustavs. Med en sådan finanspolitik stampar Åland inte bara på stället utan backar ut ur tiden.

Att låna pengar för att investera i nödvändig infrastruktur och humanpolitik är att skapa tillväxt. Den dåliga tillväxt som rådde före pandemin kommer att förstärkas om inte regeringen Thörnroos inser sitt ansvar för de förändringar som pandemin fört med sig. Regeringen har ansvar för hela Åland inte bara för sin egen budget. Landskapet är inte en kommun eller företag.

Lagting och regering representerar alla ålänningar, alla näringar, alla kommuner och alla verksamheter. Var finns helhetssynen och framtidssatsningarna? Om inte regeringen tar sig an de stora utmaningarna får nästa regering ärva en ineffektiv kommunstruktur, krav på grön omställning, nödvändigheten av förlängd gymnasieutbildning samt behovet av att finansiellt säkra ÅHS verksamet. Bara för att nämna några stora frågor som kräver en lösning nu.

Vakna upp regeringen Thörnroos. Det är inte banken som är det stora hotet utan er brist på politiska mål och konkreta åtgärder för att navigera Åland över säkra vatten.

Barbro Sundback (S

 

Photo by John O’Nolan on Unsplash

Vi lyfter klimat- och utbildningsfrågor i lagtinget

av

Socialdemokraterna har lämnat in två skriftliga frågor till regeringen, den första handlar om klimatkompensering för regeringens och lagtingets resor den andra handlar om det akuta behovet av närvårdare på Åland.

  1. FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport manar till snabb och konkret handling för att få ner koldioxidutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen. En enkel åtgärd som Ålands landskapsregering kunde vidta är att klimatkompensera alla arbetsresor, och att ha en klar policy för vilka resor som är nödvändiga och med vilka färdmedel man då reser.

 Avser landskapsregeringen införa ett system för att klimatkompensera tjänsteresor och hur långt har man i så fall kommit med arbetet?

        2. Behovet av närvårdare och utbildad personal inom äldreomsorgen är skriande stort i kommunerna och andra institutioner.1 I  samband med budgeten för 2022 aktualiserades en utbildning av närvårdare i samarbete med Oasen men nu står det klart att den utbildningen inte är ett komplement utan en ersättning för ordinarie vuxenutbildning med 16 studieplatser. Detta beslut förefaller underligt i relation till arbetsmarknadens behov och frågan är på vilka grunder bedömningen gjorts?

På vilka grunder har man bedömt arbetsmarknadens behov av utbildad vårdpersonal då man till hösten valt att inte inleda ordinarie vuxenutbildning för närvårdare i Ålands gymnasium?

Läs mera på www.lagtinget.ax

 

 Bild: Ivar Jansson Syntolkning: Lagtingsgruppen står samlade i Esplanaden.

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning