Budgetanförande Löthman

Tack, talman.

Åhörare, Jag vill inleda med att fokusera på det som möjliggör den övriga budgeten, nämligen ekonomin. En ekonomi i balans är av stor vikt för oss socialdemokrater. Ni har redan hört ledamöterna Höglund och Ekström förklara det ekonomiska läget på Åland på ett förtjänstfullt sätt. Jag kommer istället att koncentrera mig på tillväxten. Det som nu möjliggör en tillväxt på Åland är det förbättrade ränteläget, den minskade inflationen och att det offentliga klarar av att genomföra satsningar, vilket bland annat Jomala, KST, Mariehamn och Landskapet gör.

Talman, Det finanspolitiska ramverket bidrar till att minska kostnadsökningarna för landskapet. Vi hörde en oro över antalet ändringsbudgetar i gårdagens debatt, men dessa ligger precis på den nivå som var genomsnittet när Sverige använde samma metod. Det är inte heller förvånande att det första året är svårare att förutspå än de följande. Vi har dessutom en större utmaning än Sverige när det gäller att beräkna inkomstnivån, eftersom vi i så stor utsträckning är beroende av Finlands ekonomiska situation.

En konkret åtgärd för effektivisering är digitaliseringen, med exempel som Ålands trafiken, VIS och Motorfordonsbyrån. Utökningen av externfinansiering är också välkommen.

Talman, Viktigast av allt är dock hushållens ekonomi, eftersom det är här högkonjunkturen och tillväxten startar. Vi får hjälp av det förbättrade ränteläget och den sjunkande inflationen, vilket ökar köpkraften. Konkreta åtgärder som vi har vidtagit för att förbättra situationen för hushållen inkluderar löneharmoniseringen.

Jag har arbetat hela mitt liv inom den offentliga sektorn och har ofta hört talas om den belastning vi offentligt anställda utgör. Visst kostar vi skattebetalarna, men vi utför också en viktig service till medborgarna, och våra pengar konsumeras tillbaka in i samhället, vilket skapar ytterligare arbetsplatser och skatteinkomster. Det finns flera avhandlingar som visar att de långsiktiga fördelarna med offentliga tjänster ofta överstiger de kortsiktiga kostnaderna.

Utöver dessa åtgärder sänker landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering skatten för ålänningar med cirka 4,5 miljoner euro, vilket ytterligare förstärker köpkraften.

Vindkraften måste nämnas, eftersom vi inte har någon annan verksamhet som kan bli så storskalig. Det vore direkt dumdristigt att inte noggrant undersöka denna möjlighet. Jag tror att Åland har goda chanser att återigen få stora inkomster genom vind.

Jag ser faktiskt inte avsaknaden av reformer. Vi har exempelvis skärgårdstrafiken och bolaget Axferries, digitaliseringen, framtidens vård samt Ålands gymnasiums och högskolans uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet.

Talman, I resten av mitt anförande kommer jag att fokusera på barn och ungdomar.

Barnfamiljer får ytterligare 50 euro per barn och år som direkt avdrag på beskattningen, medan ensamförsörjare får 100 euro. Dessutom ska avgiftspolitiken i barnomsorgs- och grundskolelagen ses över, vilket förbättrar den ekonomiska situationen för våra barnfamiljer.

Vi arbetar också med viktiga frågor kring barn och ungas hälsa och välmående, såsom problematisk skolfrånvaro, resursskola eller resurscenter och stödinsatser på gymnasienivå.

Det är glädjande att se satsningar för att främja en god hälsa hos befolkningen, förebygga sjukdomar och säkerställa en god hälso- och sjukvård. Det långsiktiga arbetet för att främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling utifrån befolkningens behov kommer att ge många fördelar i samhället.

Jag är också glad över de extra resurserna till polisen. Det är viktigt med synlighet för polisen och där kan vi ta ungdomspolisen som exempel. Nu fungerar den igen bra vilket är mycket tacksamt för våra barn och ungdomar.

Satsningen för att minska antalet långtidsarbetslösa är mycket välkommen, och det är helt rätt väg att gå att skapa multiprofessionella lösningar mellan myndigheter. Detta har länge varit ett önskemål från tredje sektorn och de som möter dessa individer.

Gällande daghem, grundskola och gymnasium är de viktigaste satsningarna avgörande för att stödja våra unga. Revideringen av lagen om barnomsorg och grundskola inleds, och syftet är att minska det administrativa arbetet för att ge mer tid till barn och ungdomar. Jag blev förvånad över reaktionerna i gårdagens debatt angående de extra kostnaderna för den subjektiva rätten till barnomsorg. Som tidigare medlem i Rädda Barnens styrelse var vi tydliga med att detta skulle kosta mer för kommunerna, och de måste få resurser för att klara av den ökningen. Om vi ska göra ändringar i den subjektiva rätten, ska vi göra det för barnens bästa och inte för kommunernas.

 

Det kostnadsfria gymnasiet, som gärna också skulle ha varit obligatoriskt enligt oss Socialdemokrater. Det är också anledningen till att vi tillåter en sänkning av studiestödet, vilket var överenskommet under förra mandatperioden. Det är viktigt att vi fångar upp de som faller mellan stolarna, något jag tyvärr såg mycket av under mina år i Ungresurs styrelse. Åland har gjort framsteg, men är långt ifrån färdiga med arbetet att följa upp avhoppen.

Satsningarna på en ungdomsmottagning och de nya stödstrukturerna, såsom resursskolor eller resurscenter, är också viktiga frågor som jag och Socialdemokraterna har arbetat för under lång tid.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med jämställdhets-, integrations- och hållbarhetsagendan efter gårdagens debatt. För vår grupp är detta arbete av stor betydelse. Jag anser även att miljösatsningarna ser lovande ut, även om det naturligtvis finns mer att göra. Särskilt satsningarna på cirkulär ekonomi och vattenvård är värda att nämna.

Tack, talman.

Första maj tal 2024, Henrik Löthman

Kamrater och vänner,

Idag samlas vi för att hylla Första maj, en dag som symboliserar solidaritet och gemenskap. Vi möter många utmaningar i vårt samhälle just nu, men vi ser också en mängd möjligheter att skapa en mer rättvis och trygg värld för alla.

Solidaritet är kärnan i vår socialdemokratiska vision. Vi betraktar varandra som grannar, inte främlingar, och vi förstår att när en av oss lider, lider vi alla. Det är vår plikt att stå upp för de mest utsatta i samhället och kämpa för deras rätt till ett värdigt liv.

Trots att många hävdar att Åland är rikt och att fattigdom är obefintlig, motsäger verkligheten detta påstående. Faktum är att Åland har en högre relativ fattigdom än Finland. Vi kan inte blunda för de höga levnadskostnader som många av våra medmänniskor möter varje dag. Inflationen, stigande räntor, låga pensioner, löner som knappt räcker till, höga hyror och generellt sett dyrare levnadskostnader drabbar hårdast dem som redan har det svårt. Det är kostsamt att vara fattig. Det är inte rättvist att några ska behöva kämpa för att sätta mat på bordet medan andra lever i överflöd. Vi måste arbeta för ett samhälle där alla har tillgång till de resurser de behöver för att leva ett värdigt liv.

Som lärare och nu lagtingsledamot ser jag det som vår skyldighet att se till att alla barn i skolan ges möjlighet att växa och utvecklas, oavsett bakgrund eller eventuella behov av särskilt stöd. Vi måste investera i våra skolor och se till att de resurser som krävs för en inkluderande utbildning finns tillgängliga för alla elever. Därför är det av yttersta vikt att vi inte skär ner på skolornas budgetar, för bra utbildning är en investering som Åland har råd med.

När det gäller Åland är det vår fasta övertygelse att det ska vara ett Åland för alla. Vi ska kämpa för att skapa ett samhälle där alla känner sig hemma och där ingen diskrimineras på grund av sin bakgrund eller identitet. I en tid av oro runt om i världen är det än viktigare att vi tar emot människor från andra länder och gör vad vi kan för att hjälpa människor i Ukraina, Gaza och andra länder där krig och konflikter härjar.

Mahatma Gandhi sade en gång: ”Ett samhälle ska bedömas efter hur det tar hand om sina mest utsatta medlemmar.”

Kamrater, låt oss fortsätta att kämpa för en värld där solidaritet och trygghet är normen, där ingen lämnas utanför och där alla ges möjlighet att leva ett värdigt liv. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Tack.

INSÄNDARE : Fortsätt indexjustera utkomststödet

Fortsätt indexjustera utkomststödet

I PLENUMDEBATTEN i onsdags blev vi förvånade över ledamot Christian Wikströms (Ob) åsikter om utkomststödet. Hans syn på de som får utkomststöd och att inte indexjustera utkomststödet för att få folk att arbeta stämmer inte överens med vår.
Det är viktigt att vi är medvetna om några fakta. Vi har en mycket låg andel som får långvarigt utkomststöd, just över 2 procent på Åland mot över 8 procent i Finland. På Åland har vi fler arbetslösa (trots att vi endast har cirka 4 procent) än utkomststödstagare, vilket är tvärtom jämfört med Finland. Även under ”covidarbetslösheten” ökade inte antalet som fick utkomststöd, vilket är märkligt.
Fattigdomsgränsen är beräknad som 60 procent av disponibel inkomst per konsumtionsenhet, enligt OECD-skalan. På Åland ligger den på 1.379 euro per månad. Vi har en högre andel, 13,1 procent, som lever under fattigdomsgränsen på Åland jämfört med Finland, där det är 12,7 procent.
Hur långt under fattigdomsgränsen befinner sig de mest utsatta barnhushållen på Åland? Ensamstående med ett barn når i genomsnitt upp till 90,8 procent av fattigdomsgränsen 2021, medan ensamstående med två barn når upp till 86,7 procent. Även med nettoinkomster, barnbidrag, bostadsbidrag och annat underhåll inräknat når de alltså inte ens upp till fattigdomsgränsen här på Åland.
IBLAND hörs argumentet att en låg andel utkomststödstagare är bra och indikerar att stödsystemet fungerar bra eftersom utkomststödet är sista utvägen. Men resultaten för 2021 visar att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen på Åland har det svårare nu än 2016. Det understryker behovet av att fortsätta indexjustera utkomststödet.
Inflationen påverkar hårdast de mest ekonomiskt utsatta hushållen. Det är dyrt att vara fattig. Därför bör vi säkerställa en systematisk och kontinuerlig justering av de skattefria bidragsnivåerna för att minimera underutnyttjandet av utkomststödet. ”Ett samhälle ska bedömas efter hur det tar hand om sina mest utsatta medlemmar” – Mahatma Gandhi.
Syntolkning, sedlar på ett bord.
BIld av martaposemuckel från Pixabay