Jakob Lavonius

Kamrater!

 

Vad  är det vi talar om, vi demokratiska socialister, när vi talar om trygghet?

 

När vi talar om trygghet talar vi inte om de luftslott av ängslan värdekonservatismen bygger åt sig, den falska trygghet som utvinns ur en omöjlig och livsfientlig längtan efter en likriktad kultur där alla vet sin plats och där skomakaren blir vid sin läst. 

 

Vi talar inte heller om tryggheten i en business as usual, som i sin övertro på ett brustet system vill blunda inför de systemiska utmaningar vi nu står inför – utmaningar som är  av en aldrig tidigare skådad komplexitet och omfattning. Vi kan inte och vill inte stå svarslösa  inför nyliberalismens skadeverkningar på ekosystem, kroppar och gemenskaper.

 

Den trygghet vi talar om är inte – och kan inte vara – en trygghet byggd på stagnation, rädsla eller sentimentalitet. För skillnaden mellan en livskraftig politisk vision och den auktoritära förvirring som alltmer breder ut sig i vårt närområde är just insikten om detta: att den trygga vägen framåt inte existerar som något på förhand givet, utan som något som måste byggas av oss tillsammans – meter för meter, i svår och skiftande terräng. 

 

Detta har kanske aldrig varit så brännande som det är i just vår tid. Alla händer behövs, alla hjärnor och alla röster — vår gemensamma trygghet bygger på att de släpps fram och tas tillvara. 

 

Att bygga trygghet betyder att bygga gemenskaper. Att bygga trygghet betyder att bygga makt – den enskildes makt över sitt eget liv och vår gemensamma makt över det vi har gemensamt.

 

Jag tror på den framtid som vi bygger tillsammans. Jag är övertygad om att den måste  byggas på solidaritet och tillförsikt, och inte på splittring och rädsla.

Jakob Lavonius

Bild. Jeremicphotograpy.com

Anu-Riikka Eriksson

Bästa kamrater och första majfirare

 

Jag heter Anu-Riikka Eriksson och är lärare i barnomsorgen samt barnskötare inom sjukvården.

Vi socialdemokrater sätter välfärden först.

För att nå hållbar utveckling på Åland behöver vi bygga en stadig grund I samhället. Det råder en del osäkerhet kring oss. Vad kommer det att hända i arbetsmarknaden, i ekonomin och i världen.

 

Förr i tiden i Norden byggde man de äldsta sjömärkena kumlen av stenar vid djupa stränder för att kunna navigera mot djupare och tryggare vatten då det fanns dåligt sikt.

För att lyckas bygga en stadig kummel i vårt samhälle bör vi se till att alla stenar i välfärden är på plats med tillräckliga stöd och resurser.  Om en av grundstenarna är ostadig går det inte bygga kumlen vidare.

Jag vill personligen lyfta upp barnomsorgens och barnomsorgspersonalens betydelse som en samhällets grundsten.

Det är viktigt att få tillräckliga resurser till utbildningen och daghemsverksamhet så att alla barnen är lika värda oavsett hemkommunen på Åland. Familjer bör få trygg och kvalitativ barnomsorg med tillräcklig och kompetent personal. I förebyggande arbete i tidigt skede mot mobbning och arbete med barnen med särskilda behov under skolåldern kan vi underlätta barnets senare lärande och skolgång samt spara framtida skolresurser.

Det behövs en stark socialdemokratisk arbetarrörelse som bygger ett hållbart och demokratisk Åland, en stadig kummel, med frihet, jämlikhet och solidaritet där alla kan leva tryggt.

Anu-Riikka Eriksson

Bild. Jeremicphotograpy.com

Camilla Gunell

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj – valåret 2023. Vårt tema är ”Den trygga vägen framåt”

Rubriken är vald i en tid då krig råder i många hörn av världen. Krig pågår i Europa genom Rysslands hänsynslösa angrepp på grannlandet Ukraina. Temat är också valt i en tid av ekonomisk otrygghet då många hushåll kämpar med höga priser på mat, bränsle, energi och räntor som stigit.

Det är också med stor oro vi ser att den regering som ska komma att lotsa landet genom alla dessa utmaningar ser ut att bli högerkonservativ koalition med Sannfinländarna.

Ja, men folket har talat i riksdagsvalet. Väljarna har ju röstat fram Sannfinländarna. Det ska väl avspegla sig i regeringsbildningen?

Så kan man resonera,

Men det är viktigt att minnas att det som gör våra länder till demokratier är inte endast valresultat. Allmänna val hålls också i odemokratiska länder som Nordkorea, Ryssland, Syrien och Ungern.

Demokratins grundstenar är yttrandefrihet, rätten att organisera sig, fria oberoende media, rättsstaten och fri åsiktsbildning. I dessa ligger demokratins grund, utan dem är val meningslösa. Man kan inte med öppna ögon ge makt till partier som har som uttrycklig agenda att rasera det som utgör demokratins grundstenar: där olikhet hatas, förföljs och tystas.

Vi ser det i hatet mot Pride-rörelsen, dvs sexuella minoriteter, kulturella och religiösa minoriteter, mot socialdemokrater, facklig organisering, public service, universitetens och forskningens ställning, kulturliv och rättssystem. För att inte tala om invandring och mångfald.

Denna värdegrund bygger på den liberala demokratins motsatser.

Hur kan då partier som vill slå vakt om det öppna samhället, den nordiska välfärdsstaten släppa fram högerauktoritära partier vars agenda är ett konkret hot mot dessa principer?

Både i Sverige och Finland är det små liberala partierna som är vågmästare och ger dessa regeringar majoritet.

Ska verkligen Svenska Folkpartiet med åländska riksdagsledamoten Mats Löfström i spetsen ge grönt ljus till en regering med Sannfinländarna? Trots att ni ser hur Liberalerna i Sverige ormar sig som en mask på krok då de måste svälja Sverigedemokraternas politik. Nej, SFP, gör inte det!

Legitimera inte en sådan regim i Finland, stå upp för era liberala ideal. När våra demokratiska fundament urgröps så sker det inte över en natt. Det sker successivt, så vi knappt märker det, om man inte är uppmärksam.

Populism och enkla svar på komplexa frågor ersätter forskning och evidens. Det ser vi i fråga om klimatet. En lögn och ett tyckande ska behandlas med samma respekt som ett forskningsbaserat faktum.

Får man upplysa om sexuella rättigheter i skolor? Handlar det om mänskliga rättigheter eller är det bara ”politik”? Även här på Åland anser ledamöter i lagtinget att föreningar som upplyser HBTQ-rättigheter inte ska släppas in i våra skolor.

Kvinnors rätt till jämställda liv ifrågasätts. Vi ser en tillbakagång i fråga om kvinnors rättigheter genom en ny våg av värdekonservatism.

Varför svänger politiken i den riktningen? Varför röstar så många på dessa krafter?

Populismen serverar lätta lösningar i en värld som är ganska skrämmande med klimatkris, krig, flyktingströmmar och ekonomisk oro.

Det är viktigt att människor känner att politiken är på deras sida. Det finns en oroväckande polarisering mellan stad och en avfolkningshotad landsbygd, mellan rika och fattiga, mellan prioriterade grupper och bortglömda. Där har vi alla en skyldighet att se till alla grupper och alla regioners behov.

Så när Finland och Åland nu ska ta itu med lågkonjunktur och åtstramningar i ekonomin så säger jag: ”Don´t be a Thatcher”! Se människan bakom siffrorna, fråga er vem det är som ska betala inbesparingar. Inbesparingar drabbar alltid någon. Oftast de som redan har det svårt. Öka inte motsättningarna mellan olika grupper i samhället eller öka klyftorna ännu mer. Gör tvärtom, jobba mot mer jämlikhet och ett samhälle som hänger ihop.

Den nordiska välfärdsstaten är den mest robusta samhällsmodell i hela världen som är mest motståndskraftig då kriser av olika slag drabbar oss. Vi kan fortsätta vara starka länder; om vi är långsiktiga, samarbetar och håller borta populism och antidemokratiska krafter från regeringsmakten.

Bästa första-maj firare. Jag önskar er alla en härlig dag och fortsättning på våren och valåret 2023.

Camilla Gunell

Bild. Jeremicphotograpy.com

Jessy Eckerman

Bästa åhörare, vi trots att solen skiner i ansiktet, ärtsoppan och kaffet värmer i magen och våren här —- så lever vi i en orolig tid.

 En tid med inflation och oroligheter runt om oss, inflationen har under en lång tid drivit upp priserna på mat, boende, el och bränsle, och det drabbar alla ålänningar på ett eller annat sätt.

De mest livsnödvändiga konsumtionsvarornas priser har ökat markant över tid, men varken löner, stöd eller pensioner har riktigt hängt med.

Vissa påstår att Åland är rikt men statistiken och de höjda rösterna runt om oss bekräftar att bilden av det rika Åland inte motsvara flera av ålänningarnas vardag.

Jag vill vara med och skapa ett Åland där alla barn skall kunna äta sig mätta, inte bara genom lunchen i skolan, där arbetspensionärer, ensamstående föräldrar och sjukpensionärer skall slippa oroa sig ännu mer sjuka för morgondagen.

Att vända på den här trenden är politikens ansvar, vi behöver ha en återhämtningsplan,

en plan som förhindrar att klyftorna i samhället ökar ännu mer.  Socialpolitiken måste högre upp på agendan!

När det krisar runt om oss måste vi kunna lita på att det åländska samhället värnar om oss oavsett vilka förutsättningar vi har från början.

Tänk om sociala frågor gavs ens hälften så mycket plats i de politiska rummen och feta tidningsrubriker som alla turer som tillexempel skärgårdstrafiken!

Tänk om de hetaste frågorna på den politiska agendan varit jämställdhet, tillgänglighet,   jämlikhet och att minska den ekonomiska utsattheten i samhället!

Tänk om det förebyggande arbetet bland barn och unga diskuterats i alla kommunstyrelsers budgetdebatt som det högst prioriterade ärendet för mandatperioden!

En socialdemokratisk politik är långsiktig och stärker samhället under kriser-

vi utnyttjar INTE den rådande krisen för att förverkliga ideologiska och kortsiktiga nedskärningar inom offentlig sektor, nedskärningar som sen blir svåra att reparera

vi använder INTE kriser till att försvaga arbetsrätten eller att skapa oro och odla hat, och misstro mellan människor.

Första maj – arbetarrörelsens dag – är en dag då vi minns alla de tidigare utmaningar vi klarat oss igenom,  vi kan skapa en bättre morgondag. 

Jag önskar er alla en fin första maj.

Ta hand om varandra kamrater.

Jessy Eckerman

Bild. Jeremicphotograpy.com

Nina Fellman

Bästa vänner och kamrater

Mitt perspektiv på politiken har ändrat många gånger. När jag var ung sträckte sig mitt liv bortom horisonten. När jag fick barn växte spannet till deras livstid. Nu ska jag bli farmor, och min horisont är 2123 då hon som föds i år fyller 100.

Vad ska vi göra idag så att mitt barnbarn kan se tillbaka på ett långt och bra liv 2123?

Politikens ansvar, för mig och för socialdemokratin är att reformera och utveckla, att inte stanna upp och att arbeta för framtiden.

Därför har det varit ledsamt att se hur denna mandatperiod på Åland så oerhört starkt präglats av, i ordets sämsta bemärkelse, ett nollresultat. Ingen kriskommunslag eller kommunreform. Ingen tunnel, bara skadestånd. Ingen kortrutt. Ingen näringsrättslag. Ingen klimatlag. Ingen vattenlag. Ingen helhet kring ett kostnadsfritt gymnasium. Det goda som hänt är det regeringen Marin i Finland åstadkommit, och det är ganska mycket.

Ett valår är det viktigt att fundera framåt. Vad vill vi åstadkomma, och vem kan vi jobba med? Vi har många viktiga saker vi vill förändra, med kommunerna, med näringslivet, med den sociala tryggheten, klimatet och utbildningspolitiken. Det kunde vi göra med liberalerna. Men vi kan inte skära ner och spara på det sätt som högerfalangen i liberalerna vill. Med centern har vi mer gemensamt kring den ekonomiska politiken, det balanserande och upprätthållande samhällsansvaret. Men med dem blir det inga reformer, och vi vill inte bara förvalta och dela ut poster till våra kompisar.

Det här är ett löfte: när valet är över i oktober kommer vi att jobba för en regering som driver våra frågor, med en gemensam värdegrund och människosyn. Vi sätter oss inte i famnen på brunhögern och vi stannar inte upp för husfridens skull.

Vänner, väljare. Det är ni som ska ge oss förtroendet och styrkan att vara med och bestämma.

Tack kamrater.

 

Nina Fellman

Bild. Jeremicphotograpy.com

Sara Kemetter

Kära vänner,

Idag, den första maj, samlas vi för att fira arbetarrörelsens dag och hedra arbetarnas kamp för rättvisa och jämlikhet. Vi står också tillsammans för att främja vikten av utbildning för en trygg framtid, även här på Åland.

Utbildning är av stor betydelse för den åländska politiken. Det är genom utbildning som vi kan skapa en framtid där alla ålänningar har lika möjligheter och kan uppnå sina fulla potentialer. Vi måste sträva efter att skapa en högkvalitativ utbildning som är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller inkomstnivå.

Det sjunkande lärresultat, det läckande stödsystemet för invandrare och bristerna i trestegsstödet är utmaningar som inte kan lösas utan ökad finansiering. Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att skolan ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård. Inlärningsresultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar.

Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Det är dags för Åland att lyfta utbildningspolitiken på första sidan. Ålands landskapsregering behöver ta huvudansvaret för att skapa likvärdiga förutsättningar, annars går vi mot en segregering i samhället.

På Åland har vi många elever från Ukraina. Det behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som kan vara till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den åländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att öka.

Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället.

Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet. Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar.

Vi inser också vikten av att investera i utbildning för att skapa en trygg och stabil framtid på Åland. Genom att ge våra ungdomar och samhällen de nödvändiga verktygen för att utvecklas, kan vi skapa ett samhälle där vi tillsammans kan möta de utmaningar vi står inför.

Så på denna första maj, låt oss återigen förnya vårt engagemang för utbildning och för en tryggare framtid här på Åland. Låt oss fortsätta att kämpa för en värld där alla ålänningar har tillgång till högkvalitativ utbildning. Låt oss sträva efter att utbilda och utveckla våra ungdomar och våra samhällen, och därmed skapa en trygg och hållbar framtid för oss alla på Åland.

Tack.

 

Sara Kemetter

 

Bild. Jeremicphotograpy.com

Satsa på städningen i skolorna 

För två år sedan röstade den borgerliga majoriteten i Mariehamn igenom en inbesparing på städfrekvensen i våra skolor. Vi socialdemokrater tyckte det var en förhastad åtgärd utan tillräcklig beredning. I senaste budgetbehandling försökte vi återföra medel för detta. Det slutade med att fullmäktige röstade för att en utvärdering skulle göras av konsekvenserna.  

Det har nu gjorts, och man kan konstatera att det blev precis som vi befarat. Utrymmena i våra skolor upplevs som smutsiga och otrivsamma, vissa toaletter vill eleverna inte gå på, den minskade vuxennärvaron i skolan leder till mera nedskräpning, fastigheterna blir sämre skötta och personalen trivs sämre och känner sig stressad. Man konstaterar i utvärderingen att tre nya tjänster, en vid vardera skola, skulle hjälpa upp situationen. 

Bildningsnämnden har nu skickat utredningen vidare till stadsstyrelsen. 

Vi socialdemokrater vill inte sätta tid på mera utredningar. Vi vill att problemet åtgärdas och att respekten för det arbete som görs av stadens anställda inom lokalvården återupprättas. Det är inte en sektor och anställda som kan behandlas som överflödiga och som om deras arbete inte skulle göra skillnad, det ser vi tydligt nu. 

Jag har lagt ett förslag i stadsstyrelsen om ett tilläggsanslag på 45 000 euro till bildningssektorn så att vi från hösten kan återställa ordningen, både bokstavligt och bildligt. 

Nina Fellman (S) 

Tilläggsmedel till grundskolan

Stadens budget för grundskolans behov år 2023 är underbudgeterad. Den främsta orsaken till detta ät att fler elever än beräknat har börjat i Mariehamns grundskolor.

För närvarande har stadens grundskolor 1305 elever mot uppskattade 1233 i årets budget. Nettokostnaden för en grundskolelev är ca

12000 euro i året. Denna elevökning innebär att budgeten för grundskolorna är underbudgeterad med åtminstone 864 000 euro.

 

Stadsfullmäktige har beslutat att från och med årskurs 6 ska alla elever ha tillgång till en ipad. På grund av underbudgeteringen kan det bli svårt att förverkliga stadsfullmäktiges beslut i detta avseende. Också i övrigt riskerar verksamheterna i stadens grundskolor att försämras.

 

Staden har tagit ett initiativ att organisera tillsynen av den s.k. hemundervisningen. Planen har varit att inrätta två tjänster för tillsynen hemundervisningen. Antalet hemundervisade barn ökar samtidigt som myndigheterna saknar fungerade kontroll över verksamheten. Detta kan inte fortsätta. För att organisera hemundervisningen krävs inte bara tillsyn utan adekvat lagstiftning som gör att de kommunala myndigheterna kan ställa pedagogiska och ekonomiska krav på hemundervisande familjer.

 

Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att stadsstyrelsen omgående bör se över grundskolornas ekonomi genom att tillskjuta tillräckligt med medel för att förverkliga den verksamhet i grundskolorna som stadsfullmäktige fattat beslut om.

 

Barbro Sundback

Ett vägval och ett värderingsval 

Vi fyra socialdemokrater som ställt upp på listan för Välfärd och jämlikhet vill se en regering ledd av Sanna Marin, med ett fortsatt fokus på att utveckla och förbättra utbildning och barnomsorg, goda arbetsvillkor och framför allt jämlikhet. Vi vill att Ålands riksdagsledamot ska sitta i s-gruppen och stöda en sådan regering. 

Ett samhälle där klyftorna ökar, som de nu gör både i Finland och i övriga Norden, är ett samhälle som backar, där inte allas resurser tas tillvara och där risken för en livslång utslagning ökar. 

Därför vill inte vi bara prata om pengar och statsskulder och räntor som om det vore det enda som räknas. Finlands ekonomi är inte under isen, vi står inte på bar backe. Det är ideologisk skrämselpropaganda. 

Vi vill prata om en skola som ger alla barn en god start, inte bara valfria möjligheter som gynnar de redan resursstarka. Vi vill prata om en kostnadsfri småbarnspedagogik, om möjlighet till vuxenstudier, om yrkes- och universitetsutbildning för alla. Vi vill prata om kulturens kraft och möjligheter för att vi vet att varje satsad euro på kultur ger mångfalt tillbaka. Vi vill prata om jämställdhet som en förändrande kraft som gör att allas potential tas tillvara. 

Vi vill också prata om en rättvis grön omställning, med en hållbar tillväxt på planetens villkor, en tillväxt som ger jobb till alla så att skatter kommer in och kan finansiera det starka samhället. 

Vi vill ge företagen det de efterfrågar – en väl fungerande samhällsstruktur, arbetstagare med god utbildning och lagstiftning och regelverk som är förutsägbara och håller för långsiktiga investeringar. 

Vi vill se ett Finland och ett Åland som är en aktiv och konstruktiv del av Europa och världen, inte ett land som vänder ryggen till omvärlden. 

Vi vill att Finland fortsätter vara ett tvåspråkigt land, en stolt rättsstat där rättigheter gäller alla. 

Under en mandatperiod händer många saker som man inte kan förutse. Det kan komma krig och pandemier likväl som goda tider. Vår ideologiska kompass och våra grundvärderingar står fast, med dem navigerar vi framtiden. 

Under valkampanjen har vi uppnått precis det vi ville – vi blev ett sammansvetsat lag som vinner tillsammans, ett tydligt vänsteralternativ till alla borgerliga listor. Vi har lyft våra frågor och gett våra svar. 

Inför demokratins festdag är vi hoppfulla för landet och för Åland.

Nina Fellman (S) nr 14

Arsim Zekaj(S) nr 16

Kristine Dzene (S) nr 13

Henrik Löthman (S) nr 15

 

Ålands Socialdemokrater går till riksdagsval

Ålands socialdemokrater går till riksdagsval med en full lista, en växande folkrörelse och gott mod.

 

Vår riksdagsledamot ska sitta i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Erfarenheten visar att det inte är konstruktivt varken för svenskan eller för Åland att binda ålandsfrågorna till ett av riksdagens minsta partier, ett som alltid är beroende av de stora för att få igenom sina frågor. Vi vill påverka där påverkningsmöjligheterna är stora.

För Åland är det viktigt att den som företräder oss i riksdagen har lika goda kontakter hemma som i Helsingfors och jobbar konstruktivt för att bygga broar. En ny självstyrelselag, kampen för svenskan i Finland och tydlighet vad Ålands demilitarisering betyder i ett Nato-anslutet Finland måste bevakas.

 

Den stora valfrågan i riket är hur ekonomin ska balanseras efter den gångna mandatperiodens extraordinära utmaningar med pandemin och Ryssland anfallskrig i Ukraina. Vi menar i likhet med vårt systerparti i riket att det visserligen är viktigt att hitta en långsiktig ekonomisk balans, men att drastiska nedskärningar alltid får starkt negativa och dyra konsekvenser, särskilt för de unga och barnen och för dem som har svagast ekonomi.

 

Klimatfrågan är den enskilt viktigaste framtidsfrågan. Hur vi hanterar energifrågor, skydd av biologisk mångfald och naturresurser, hur vi reglerar fiskodlingar, jordbrukets utsläpp och vägtrafiken är avgörande för om Finland klarar klimatmålen och gör det på ett rättvist sätt. Omställningen handlar inte bara om reglering och utsläppslagstiftning, utan också om synen på tillväxt och ekonomi. Vi vill vara med och jobba för en klimatomställning där alla är med – gärna på tåget.

 

De klassiska, viktiga socialdemokratiska frågorna är vården, skolan och omsorgen. Det är basen, med utgångspunkt i arbetarrörelsens och socialdemokratins historia. Den fria bildningen, satsningar på forskning, på tidiga insatser i skola och barnomsorg är inte bara ord, det är vardagsförbättringar som gör landet och människorna starkare. Äldreomsorgen kräver stora insatser de kommande åren, framför allt vad gäller personalförsörjning. Därför behövs inflyttning, en god integration och en sjysst arbetsmarknad.

 

Vi vill se Sanna Marin som Finlands nästa statsminister. En regering med Sannfinländarna är inte tänkbar, och skulle göra stor skada för landet och också för Ålands relationer och ställning i landet. I de flesta politiska frågor kan man kompromissa och vara pragmatisk, men inte om man inte har en gemensam värdegrund som håller en hel mandatperiod.