Sök
Stäng denna sökruta.

Ålands lagting

Frågestund i lagtinget

av

Idag hade vi frågestund i Lagtinget, här kommer en sammanfattning. Frågestunden i sin helhet kan ses på lagtingets youtubekanal eller på lagtingets hemsida. Vad frågade socialdemokraterna om den här gången?

Camilla Gunell : Självstyrelselagen har gått på grund och nästa möjlighet för Åland att få en ny lag sker tidigast 2028. Nuvarande process under ledning av landskapsregeringen har tyvärr misslyckats. Min fråga till lantrådet är vilka slutsatser man dragit kring sitt eget arbete och vad som är nästa steg mot en ny självstyrelselag.

Jessy Eckerman: Jag frågade finansministern om människors ekonomiska situation och om ministern anser att LR gjort tillräckligt för att stöda ålänningarna i rådande situationen. Jag vet att på att många fler hamnat i ekonomiskt trångmål och folk har svårt att tackla både hyreshöjningar ökade matkostnader, räntor, elräkningar mm..  En undersökning i Finland visar att få ens klarar en ökning på 100 euro i månaden. De insatser som kommit har nätt jämnt täckt kostnaderna av inflationen.

Nina Fellman frågade Vice lantrådet: Landskapsregeringen har beviljat vindbolagen inom OX2 permanent näringsrätt, de facto i strid med gällande lag, till bolag som ännu inte finns utan är under bildning varande. Varför inte vänta på att vi har en ny näringsrättslagstiftning att vila besluten på, och på att bolagen som beviljas näringsrätt de facto existerar.

Insändare: Vilket bottennapp, John Holmberg

av

Det är tråkigt och samtidigt upplysande att läsa John Holmbergs (Lib) utfall mot socialdemokraterna i tisdagens tidning.

Tråkigt för att det är en kollega som så öppet och föraktfullt beskriver socialdemokratisk politik som härsken och stinkande propaganda och bluffmakeri.

Upplysande för att det än en gång visar att Liberalerna tagit stora steg från den tidigare socialliberala linjen mot den extrema marknadsliberalism som John Holmberg står för.

Vi socialdemokrater kommer inte att spara sönder välfärden genom att privatisera för sakens skull, inte klämma åt förvaltningen så att självstyrelsen inte längre fungerar ens till namnet. Vi kommer att fortsätta prioritera vården, skolan och omsorgen, och vi kommer att fortsätta jobba för vettiga, framåtsyftande reformer. Många av dem har vi åtminstone tidigare kunnat driva tillsammans med Liberalerna.

Vi har många dyra, överbyråkratiska strukturer som vi vill förändra. Vi vill satsa på en utvidgad läroplikt som ger alla studerande rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning, som i alla andra nordiska länder.

Investeringar som bygger framtid och förändring är vi villiga att låna till. Det är vår politik.

Det kan vara bra att påminna sig att den nordiska välfärd Åland är en del av inte kom till som ett borgerligt projekt, utan genom socialdemokratisk reformpolitik under flera decennier.

Åland står inför stora utmaningar. Vi ska hantera vår ekonomi, klimatomställningen, behovet av utbildning för framtiden, nya näringsgrenar och behovet av inflyttning, för att bara nämna några.

De utmaningarna vill vi möta sakligt, pragmatiskt och framför allt med blicken på det som är vår ideologiska grund – att alla ska med in i framtiden.

Våra reformförslag siktar framåt, inte på att av ideologiska skäl klämma åt folk för att få den sista raden i en budget att se snyggare ut.

Nina Fellman (S)

DELTA I FILMPROJEKTET UNGA RÖSTER (Åland 100)

av

Som en del av Åland 100 firandet har flertalet  nyvalda lagtingsledamöter initierat ett samarbete där Jessy Eckerman från S ingår, Samarbetet  har  inlett ett filmprojekt för att lyfta ungas perspektiv på självstyrelsen.

Filmprojektet ”Unga Röster” produceras av den åländska filmaren Johan Karrento.

Nu söks unga deltagare för filmen, under 30 år.

Ungdomar och unga vuxna som bor och verkar på Åland och utomlands har nu möjligheten att berätta vad det åländska självbestämmandet betyder för dem personligen.

Anmäl ditt intresse att delta i filmen via denna länk med namn och telefon. https://forms.gle/9bqyMmu2Vkgqjctq7

Tack för att just du vill vara med och bidra med din röst för Åland och självstyrelsen!

 

Vi lyfter klimat- och utbildningsfrågor i lagtinget

av

Socialdemokraterna har lämnat in två skriftliga frågor till regeringen, den första handlar om klimatkompensering för regeringens och lagtingets resor den andra handlar om det akuta behovet av närvårdare på Åland.

  1. FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport manar till snabb och konkret handling för att få ner koldioxidutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen. En enkel åtgärd som Ålands landskapsregering kunde vidta är att klimatkompensera alla arbetsresor, och att ha en klar policy för vilka resor som är nödvändiga och med vilka färdmedel man då reser.

 Avser landskapsregeringen införa ett system för att klimatkompensera tjänsteresor och hur långt har man i så fall kommit med arbetet?

        2. Behovet av närvårdare och utbildad personal inom äldreomsorgen är skriande stort i kommunerna och andra institutioner.1 I  samband med budgeten för 2022 aktualiserades en utbildning av närvårdare i samarbete med Oasen men nu står det klart att den utbildningen inte är ett komplement utan en ersättning för ordinarie vuxenutbildning med 16 studieplatser. Detta beslut förefaller underligt i relation till arbetsmarknadens behov och frågan är på vilka grunder bedömningen gjorts?

På vilka grunder har man bedömt arbetsmarknadens behov av utbildad vårdpersonal då man till hösten valt att inte inleda ordinarie vuxenutbildning för närvårdare i Ålands gymnasium?

Läs mera på www.lagtinget.ax

 

 Bild: Ivar Jansson Syntolkning: Lagtingsgruppen står samlade i Esplanaden.

Jämställdhetsbonusen förd till Justitiekanslern för granskning

av

Efter att aktivt ha sökt en intern lösning kring frågan om jämställdhetsbonusen i samråd med gruppledarna i Ålands lagting finns inga fler vägar än att söka rättelse i detta felaktiga förfarande hos Justitiekanslern.

Här är de beslut som frågan handlar om:
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr31-2017-enskild-rk1a.pdf

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr99-2020-enskild-rk1a.pdf

slutrapport vallagstiftning

Redan 2014 inledde regeringen Gunell ett arbete med demokratiutveckling och översyn av vallagstiftningen. En tjänstemannagrupp valdes, ledd av Casper Wrede. Gruppen hade en politisk parlamentariskt sammansatt referensgrupp, ledd av dåvarande kansliminister Wille Valve. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 18.12.2015 och föreslog tre större reformer; rösträtt i kommunalval för 16-åringar, införande av en jämställdhetsbonus och e-röstning.

Arbetet gick vidare i slutrapportens anda under regeringen Sjögren för att utmynna i flera konkreta förslag. På sidan 5 i sammanfattningen beskrivs jämställdhetsbonusen samt i mer utvecklad form på s 20. Syftet var att uppnå ett mer jämställt lagting genom en ekonomisk morot. Metoden byggde inte på kvotering eller lagstiftning utan man valde att arbeta med en ekonomisk morot att belöna de partier som uppnådde målet med jämställda listor i lagtingsval.

Eftersom systemet med jämställdhetsbonusen infördes för att fungera varaktigt var det viktigt att förslaget hade en bred uppslutning. Systemet sjösattes efter två remisser till partierna. En särskild information hölls för lagtingets grupper samt en särskild omgång våren 2019 för alla partisekreterare. Reglerna skulle vara klara för alla och god tid skulle ges för alla att klara målsättningen att uppnå jämställda listor.

Beslutet 31/2017 togs helt i enlighet med arbetsgruppens och tjänstemännens förslag. I budgeten för 2020 finns i budgetmotiveringen följande text: ”I enlighet med landskapsregeringens beslut ÅLR 2016/404 kommer en jämställdhetsbonus att tas i bruk från och med år 2020”.

Denna bonus betalades ut under 2020 till de tre partigrupper som uppnådde jämställda listor i valet 2019; Liberalerna, Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ. Därefter gick landskapsregeringen politiskt in och stoppade systemet genom vice lantrådet Harry Janssons beslut den 21.12.2020.

Detta beslut föregicks av överläggningar i landskapsregeringen där man enades om att slopa bonusen. Ingen beredning i ärendet gjordes. I beslutet finns heller ingen motivering till varför beslutet upphävs. Båda strider mot principerna om god förvaltning. I beslutet 99-2020 står att ”landskapsregeringen beslutar att frångå bestämmelsen”. De beslut som fattades 2016 och 2017 fattades i enlighet med det ambitiösa parlamentariska arbete som genomförts, medan det beslut som togs 2020 endast hade förankring bland de partigrupper som inte uppnådde bonusen (förutom HI). I och med detta beslut tar C, MSÅ, OBS, ÅF närmare 54.000 euro från Lib, S och HI som hade uppnått målet om jämställda listor och fördelar dem enligt antalet mandat.

Beslut ska ändras i samma ordning de har tillkommit. Så gjordes inte nu.


Varför är detta förfarande problematiskt?

1. Allmänna val ska präglas av rättvisa, klara och tydliga regler som alla partier omfattar. De partier som vinner val och bildar landskapsregering ska respektera spelreglerna tills man gemensamt ändrar dem.

2. Om modellen med jämställdhetsbonus inte var en lyckad modell bör den utvärderas och därefter ändras inför ett nytt val. Man ändrar inte spelreglerna under pågående match.

3. Beslut 99/2020 hade ingen beredning eller motivering.

4. Maktens partier ska inte besluta om de medel som oppositionen ska ha tillgång till för sin partiverksamhet. Dessa beslut ska fattas på tjänstemannanivå i enlighet med klara och entydiga regler. Denna praxis ska inte påverkas politiskt.

5. Parlamentariska överenskommelser håller uppenbarligen inte. Man kan endast i lag besluta om dylika system, något annat är inte tillförlitligt.

Med detta beslut har landskapsregeringen gått över en viktig gräns för demokrati och parlamentariskt arbetssätt samt god förvaltning. Man har ändrat de ekonomiska förutsättningarna för oppositionens arbete under de kommande tre åren för att ge dessa medel till sina egna partier.

Den största förloraren är jämställdheten. Hur ska man annars tolka ett gruppledarmöte där sju manliga företrädare för partigrupperna talar om för två kvinnliga (från s och lib) att de missförstått det hela, att de får acceptera beslutet att deras partigruppers förutsättningar att bedriva sitt arbete under mandatperioden försämras med ca 45.000 euro.

(Hållbart Initiativs gruppledare deltog inte i diskussionen)

I förtvivlan över denna orättvisa lämnar jag en klagan till Justitiekanslern i riket.

Camilla Gunell
Gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i Ålands lagtin

Camilla Gunell

av

Camilla Gunell är en av Ålands socialdemokraters mest erfarna politiker. Hon är också partiets ordförande sedan 2010. Hon har varit invald i Ålands lagting i 15 år och av dessa har hon varit 11 år i landskapsregeringen i olika roller.

Som vicelantråd och minister för områdena näringspolitik, miljö och energi har hon jobbat intensivt för ett klimatsmart samhälle. Åland är nu testområde för hela Finland för ny teknik inom smarta elnät, energilagring och fossilfria lösningar. Hon har velat förändra näringspolitiken och tillväxttänkandet i riktning mot ett mer ”miljönsamt” näringsliv, vars lönsamhet kommer från näringar som respekterar miljöns och klimatets gränser och göra en storsatsning på vind- och solenergi.

Camilla Gunell är känd för att vara en samarbetspolitiker som kan arbeta med alla. Hon är en god retoriker som gör att folk förstår vad hon menar och kan entusiasmera. Åland är i stort behov av det breda kontaktnät Camilla Gunell byggt upp under alla sina år i politiken, bl.a. till socialdemokraterna i riket som nu leder landets regering.

En stark välfärd, starka kommuner och aktörer och en välutvecklad hälso- och sjukvård är socialdemokratiska kärnvärden. Camilla Gunell har omsorg om de svaga, men förstår också betydelsen av ett framgångsrikt näringsliv och ett Åland som är attraktivt, öppet och inbjudande.

Hon har bevisat att hon kan leverera. Därför har väljarna gjort henne till röstdrottning i flera lagtings- och kommunalval.

 

Nina Fellman

av

Nina Fellman är filosofie magister från Åbo akademi och till yrket journalist. Hon har fyra barn – Frans, Hugo, Signe och Ivar, och tre katter.

Förutom stadsstyrelseposten är hon också ledamot i styrelsen för Ålands fredsinstitut.

Nina vill förändra kommunstrukturen, reformera äldreomsorgen och arbeta för jämställdhet och integration.

–Rättvisa och solidaritet är mina viktigaste utgångspunkter i det politiska arbetet. Att alla ska ha lika möjligheter utgående från allas lika värde. Alla former av rasism tycker jag är motbjudande.

Läs mer om och av Nina på hennes blogg. Du kan också kontakta henne på Facebook eller Instagram, eller per mejl till nina.fellman@lagtinget.ax.

Jessy Eckerman

av

Jessy Eckerman är ledamot i Ålands lagting, ledamot i stadsfullmäktige och medlem i infrastukturnämnden samt innehar flera andra förtroendeposter inom Mariehamns stad.

Hon bor tillsammans med sina två söner och familjens hundar i en hyreslägenhet. 

Jessy är en rödgrön politiker och vill ta tag i utmaningar som ger bättre villkor på arbetsmarknaden, en tillgänglig, avgiftsfri och fossilfri kollektivtrafik över hela Åland. 

-Jag är inte rädd för att fatta tuffa beslut gällande klimat och miljö. Jag vill bo på Åland där beslutsfattandet bygger på hållbarhet. Det är nu vi investerar i framtiden, både miljömässigt och socialt. 

Nu är det dags att ta ansvar med en konsekvent miljöpolitik, tillsammans kan vi göra det. Vi kan inte tillåta att marknadskrafterna går före miljön eller vår gemensamma framtid.

Jessys sida i Ålands lagting https://www.lagtinget.ax/ledamoter/jessy-eckerman-45894

Vill du veta mer, läs då Jessys blogg.

Jessy finns också på Facebook.

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning