Anförande budget 2025
Vi människor vill ha trygghet. För våra barn, för oss själva, för när vi rör oss i samhället, trygghet för gamla och de som av olika orsak är sårbara. Inom infrastruktur jobbar vi med personalens hjälp outtröttligt för tryggare kommunikationer, trafiksäkerhet, att förebygga skador och minska olyckor på våra vägar.
Det betyder att vi bygger nya färjfästen i skärgården, broar som bär tunga laster, nya vägar och cykelvägar. Nya fenomen som elsparkcyklar som förorsakar skador på barn och unga måste man ta tag i, bilbälten i skolskjutsarna ska lösas och gamla färjor örnyas med ny teknik.
Ett tryggare, säkrare Åland handlar också om att ta ansvar för klimatet, minska våra utsläpp systematiskt och ge framtida generationer förutsättningar att leva.
Det finns mycket lobbyism mot förnyelsebar energi, det finns intressen och länder som vill fortsätta den gamla fossila vägen. Fortsatt förbränning av gas, kol och olja har försatt jordklotet i konstant febertillstånd. Den vägen kan vi inte fortsätta gå om vi vill att barn och barnbarn också ska leva ett gott liv.
Sol och vindenergi är viktiga för vår omställning på energimarknaden.
Landskapsregeringen fortsätter under 2025 med möjliggörandet av etablering av havsbaserad vindkraft norr om Åland. När regeringen Sjögren tillträdde fortsatte vi projektet Sunnanvind och tidigare lade tillfället för auktionen med ett år, dvs en auktion som ska påbörjas under 2025.
Landskapets roll är densamma som Forststyrelsen är i riket, dvs att bereda och sköta utarrendering av vattenområdena – medan det är energimarknaden, dvs de bolag som verkar inom vindkraft ska bygga: dvs Landskapsregeringen möjliggör, marknaden genomför…i enlighet med de lagar och villkor som vi uppställer. Eftersom arrendetiden är lång så gäller det att ha juridiken under kontroll, en tjänst som Bird et Bird hjälper oss med.
I möjliggörandet ingår planläggningen, dvs att uppgöra förslag till generalplan för området, landskapet gör den för kommunernas räkning som har planläggningsrätten.
Generalplanen görs av WSP Sverige och ett första utkast levereras i februari och vara klar i maj. En ekonomisk utredning är under arbete på finansavdelningen om vilka intäkter man kan få under olika omständigheter och tid utifrån olika scenarion.
Intäkterna är skatter, fastighetsskatter och arrenden som tillfaller kommuner och landskapet som är vattenägare. Andra nyttor för samhället är arbetstillfällen, affärsmöjligheter, vätgasekonomin, många andra utvecklingsmöjligheter som följer i spåren av en ny näring.
I planläggningen ingår också en miljörapport och den utreder vindparkernas effekter på fågelliv, fågelmigration, fiskar, inventeringar, undervattensbuller, sjöfart, bottenundersökningar osv.
Planläggningsområdet är stort och utredningarna leder till att det område som sedan bjuda ut minskar. Vägen smalnar av under året.
Att bygga havsbaserad vind är en mycket långsiktig satsning. Vi vet att även om vi har auktionsprocessen slutförd om 1-1,5 år och då vet vilket eller vilka bolag vi jobbar vidare med så kommer det att dröja innan investeringsbesluten tas, alla MKB är genomförda och tillståndsprocesser är genomförda. Prognoserna är alltså att förverkligande och själva byggnationen kan ske först runt 2030-32. Det betyder också att inkomster från fastighetsskatt är något som framtida generationer får njuta av mest. Det här är ett projekt som sträcker sig 40 år fram i tiden och inkomsterna kan se olika ut 2030, 35, 40, 2050 osv…
I december får Sunnanvind förstärkning i form av en projektledare för auktionsprocessen och en affärsutvecklare. Meningen är att i januari ska kunna meddela lagtinget, allmänheten och marknaden om en tidtabell för 2025, vad som sker när och vilka milstolpar som vi ska nå under året.
Vi kommer att ställas inför flera vägval under våren som handlar om vilken typ av auktionsmetoder vi ska välja, hur villkoren preciseras, hur marknadsdialogen ska skötas, opinion, samråd och dialogen med kommunernas befolkning och beslutsfattare.
Vi kommer också att fortsätta arbetet med de möjligheter och den infrastruktur som vätgasekonomin kan erbjuda.
Elanslutningar, kopplingar till stamnät, förhandlingar på politisk nivå och mellan tjänstemän hos oss och Arbets- och näringsministeriet. Lagstiftningar påverkar oss som riket nu arbetar med, EEZ (den ekonomiska zonen) och elmarknadslagstiftning. Det viktiga budskapet från Åland till rikets beslutsfattare är att jämställa vindkraft på åländska vatten med de projekt som finns på finskt territorialvatten och den ekonomiska zonen.
