Diskussionen om Kommunernas socialtjänst, KST, har fått fel fokus. Det är inte kommunerna det handlar om – det är klienterna! Det är dags att skifta fokus och börja tala om Klienternas socialtjänst.
KST handlar om lagstadgad service, en trygghet och välfärd som alla ålänningarna som behöver den också ska ha rätt till. Vi pratar om barnskydd och vårdnadsfrågor, om handikappservice och specialomsorg, om rätt till Fixtjänst och personliga assistenter, om utkomststöd och missbrukarvård… Ett skyddsnät som helt enkelt behöver finnas där och fungera bra.
Trots samarbeten över kommungränserna har det konstaterats många olika tolkningar kring servicen. Flera ålänningar har upplevt att de skulle fått annan service om de bott i en annan kommun, några menar att de avstår från att söka den service de har rätt till för att de bor i en liten kommun och ”alla kommer veta” eller för att man ”inte vill ställa till besvär”.
Lösningen är ett gemensamt socialvårdsdistrikt. Då ökar klienternas integritet och anonymitet och den framtida åländska kommunkartan kan utvecklas utan att det påverkar distriktet.
Det är viktigt att hålla isär att den framtida socialvårdsservicen är en sak – och den framtida åländska kommunkartan en helt annan. Idag halkar debatterna in i varandra och KST har snarare blivit slagträn i kampen mellan det kommunala och landskapsregeringen.
Låt den nödvändiga KST-debatten återgå till en kamp om den mänskliga rätten till likvärdig basservice.
Nu är det hög tid att sätta individens bästa i främsta rummet. Målet med KST, som vi istället väljer att kalla för Klienternas socialtjänst, är att göra det rättssäkert och tryggt för klienten – för individen. Socialvården får inte bero på var på Åland du bor – den ska vara likvärdig över hela Åland och vara rättssäker. Det måste finnas ett helhetstänk. Vi behöver göra vårt bästa så att människor inte kommer i kläm eller behandlas olika. Ju fortare vi rättar till detta, desto bättre för hela Åland.
Kommunala beslutsfattare talar idag om att dela upp Ålands omsorgsförbund mellan de olika KST områdena eller att Ålands omsorgsförbund skall vara en skild ”satellit”. I båda alternativen ser vi att det blir oklart vad som kommer att hända med deras klienter och samarbetet med övrig socialvård.
Ett gemensamt distrikt underlättar också ett helhetstänk kring klienten och dennes behov.
Istället för att skapa KST helt från grunden eller dela upp Ålands omsorgsförbund ser vi en bättre lösning i att samordna och utveckla befintlig service. Hela systemet bör byggas upp kring klientverksamheten. Ålands omsorgsförbund uppskattar att det totala antalet anställda inom förbundet kommer att ligga kring ca 160 personer under år 2017. Här finns alltså ett färdigt förbund som samtliga kommuner redan är knutna till. Ett förbund som redan har olika stödfunktioner på plats och som har en stor möjlighet att utvecklas.
Vägen till en jämnare och mer rättssäker service för ålänningarna är att landskapet tar initiativ till en dialog med omsorgsförbundet med syfte att bygga upp, utveckla och uppdatera förbundets verksamhet.
Idag utgör Omsorgsförbundets uppgifter en stor samlad del av socialvården. Förutsättningarna att omorganisera och utveckla Ålands omsorgsförbund med servicen runt klienterna och deras bästa i fokus, är goda.
Det är dags att landskapet stöder kommunerna genom att ta tillbaka diskussionen med sikte på att utveckla ett gemensamt KST, ett hållbart system med Klienternas bästa i fokus – ett välfungerande Klienternas socialtjänst.
Låt klienterna komma i fokus!
Norra Ålands Socialdemokrater (NÅS)
Helena Flöjt-Josefsson
Göte Winé
Freddie Forsman
Isabella Sarling
Miina Fagerlund
Helena Nena Lundberg
Kurt Lindbom
Maria Svensson
Greger Granlund
Janette Ekström-Phanthong
Timo Rautatammi
