Arbetsvillkoren på den Åländska arbetsmarknaden ser olika ut och passar bättre eller sämre ihop med familjeansvaret, det som spelar in är klass, kön och kontext också i familjepolitiken.
Såväl lön som typ av anställning och möjligheten till förläggning av arbetstider spelar stor roll. Vi behöver förstå hur olika villkoren på arbetet ser ut för kvinnor och män på skilda delar av arbetsmarknaden. Vi behöver förstå vikten av arbetstagarorganisationernas roll och organisering.
Alla är på något vis ändå överens om att rätten till återhämtning och familjetid skall vara till för alla, det är bra, men vem ges förutsättningarna? Pandemins framfart i det Åländska samhället visar på en ökad polarisering på arbetsmarknaden, klyftan mellan de som har lättare och svårare att kombinera arbete och familj har ökat markant, man ser det särskilt bland arbetarna, små- och ensamföretagarna, kort och gott de med otrygg försörjning.
Familjepolitiken som debatteras i lagtinget och media är långt mer mångfacetterad än barns fysiska tid i barnomsorgen. Varken maxantalet timmar i veckan för barnomsorg eller från vilken ålder barnen har tillträde till barnomsorgen är något nytt för denna lag eller reform trots att just den debatten ges mycket utrymme. Låt oss diskutera arbetsmarknaden och familjelivet.
- Jämställdheten
Hur skall du kombinera familj och arbete när du inte kan planera framåt eller ens vet när nästa arbetspass blir av eller har delade turer, n så här ser de kvinnodominerade yrkena ut idag – arbetsturerna läggs inte enbart på tider då barnomsorgen är öppen.
Samtidigt förväntas kvinnor ta det största ansvaret för familj hem och hushåll. Kvinnodominerade yrken är dessutom ofta lägre betalda än mansdominerade. Att kvinnor deltidsarbetar mer och tjänar mindre per arbetad timme har stor betydelse för pensionen. Andelen ensamstående mammor med barn ökar också på Åland. Enkäter på arbetsplatser visar dessutom att arbetsgivare och arbetskamrater generellt ser mer negativt på mäns deltidsarbete och familjeledigheter. Ett heltidsarbete är norm i anställningsförhållandena till skillnad mot i kvinnodominerade yrken också i offentlig sektor, kan vi göra något här inom den offentliga sektorn? Stressrelaterade sjukdomar ökar hos både män och kvinnor.
2. Barnomsorg och fritids:
Åland har ett enormt tryck på servicesektorn under sommartid men jobben går sällan att kombinera med familjelivet, jämför de skriandet behovet av personal inom den sociala sektorn och omsorgen. Det går inte att vi på Åland lagstiftar om ökade öppettider inom handeln, uppmanar folk att arbeta inom servicebranschen, schemalägger vård och omsorgspersonal i delade turer med kort varsel om inte samhället samtidigt förändras så att det skall vara möjligt att kombinera familj med arbetsliv.
Kommuner som erbjuder barnomsorg utanför kontorstiden har andra krav på föräldrar med kvälls, helg, strö- och nattjobb det är en service som erbjuds i sista hand. Hur gör du då om du är nyinflyttad, ensamstående eller jobbar skift inom vården och din familj bor i ett annat land?
Hur möjliggör kommunernas barnomsorg för en ensamstående förälder att med kort varsel ta ett helg-inhopp när kallelsen kan komma en halvtimme innan arbetet börjar?
Samtidigt för de föräldrar som jobbar med delade pass och har barn inom barnomsorgen finns en önskan om att barnet gärna skall närvara i den pedagogiska verksamheten som är förlagd på förmiddagen och ledigt på sommarlovet. Jobben finns däremot på sommaren, kvällar och helger.
Andra studier visar dessutom att höga taxor ger större grupper och längre dagar. Det är en ekonomisk fråga för familjerna och ett verktyg för kommunerna att reglera närvaron. Avgiftsfria månader är ett annat. Det finns utmaningar här att lösa och en behovsanalys är viktig för att visa var förbättringarna för en balans mellan vila och barnomsorgen finns. Här finns många knutar att lösa.
.
3.Arbetsplatserna:
Bristen på heltidsarbeten och bristen på trygga fasta jobb är en viktig aspekt i diskussionen om barnens rätt till vila och fritid. Vårdnadshavarna som ständigt har det där malande samvetet att vara den som lämnar först och hämtar sist, aldrig kan fylla i semester på förhand för att du inte vet vilka tider som gäller ens imorgon. Arbetsgivarana kräver tidigare morgnar och övertidsarbete. Ge arbetarna möjligt att flexa sin arbetstid för att delta i barnens liv också efter småbarnsåren. Få har möjlighet att kunna välja föräldrasamtal i skolan under dagtid, med allra största säkerhet hade fler föräldrar dykt upp och följt barnet till sin första skoldag eller deltagit julfesten på morgonen och varit det man kallar delaktiga i sina barns liv bara det finns möjlighet. En fast heltidsanställning gör det dessutom möjligt att gå ned i tid under förskoleåren och ger tryggheten att det går att återgå till en heltidsinkomst när barnen bli större. Stress, utbrändhet och känslan av otillräcklighet finns inom alla samhällsklasser och kön.
Bredda debatten för framtiden: På Åland har vi all möjlighet till en bra arbets- och familjepolitik och vi har alla möjligheter att locka flera människor att arbeta och bo på Åland. Vi har fantastisk skola och barnomsorg, vi har korta avstånd, tryggheten , bostäder, inflyttning , det finns jobb (även om de inte alltid är familjeanpassade) och vi har den här närheten till allt många bara drömmer om.
Låt oss även inom självstyrelsens ramar bredda debatten och ta ett krafttag för att tillsammans jobba med också arbetsmarknads- och familjepolitikfrågor på Åland. Allt hänger ihop.
Jessy Eckerman (S)
