Ännu när jag promenerar med hunden i skogen bakom gränden där vi bor ligger de kvar, de nedblåsta träden och påminner om stormen Alfrida. Natten då stormen kom tog oss alla på sängen. Själv var jag på väg till Stockholm med familjen, men färjorna var inställda. Vi vaknade på natten vid fyratiden av att stormen rev i knutarna och fönsterrutorna skallrade. Vi förstod att det här var ingen vanlig noolan.
Ändå kunde man inte då ens i sin vildaste fantasi förstå vilken enorm ödeläggelse som hade skett. Enligt SMHIs kartbilder ser vi hur stormen kommer norrifrån och går rakt över Åland. De intensivaste timmarna är mellan tre på natten till sju på morgonen. Under den tiden rev stormbyarna i 43 sekundmeter ner tusentals träd, brutalt med rötter och allt eller helt enkelt kapade av mitt på. Plockepinn-stickorna man lekte med som liten i form av tallar och andra träd i en salig röra, var den syn många såg framför sig.
Framför vårt hus på Gjutargränd låg en stor tall rakt framför köksfönstret, bara någon meter från väggen. Den hade blåst kull från grannens tomt. Nära ögat att den inte kom in i ena pojkens sovrum.
Lyckligtvis omkom ingen. De materiella skadorna på byggnader och dylikt var i huvudsak försäkrade. Det som blev kvar var en enorm nota för elbolagen med alla strömavbrott och fallna träd över linjerna. Arbetet pågick i veckor, kanske än idag för att reparera och återställa. Hjälpande händer reste in från både öst och väst. skogsindustrin har gått på högvarv sedan dess för att ta hand om alla vindfällen.
För skogsägarna kom sorgen att förlora den skog man i generationer planterat och vårdat. Förluster ekonomiskt och för många var det samma familjer som först fick ta sviterna av sommarens torka och nu stormen. Livet är bra orättvist. Åland drabbades värst i hela landet, både av torkan och av stormen
Det som skett reder vi upp. Men kvar finns tankarna om framtiden. Hur ska man bygga in tillräcklig motståndskraft mot väder och vind och säkerhet inför fler katastrofscenarion? Eller var Alfrida ett unikt undantag?
Tyvärr visar prognoserna att klimatförändringen redan påverkar väderleken som blir allt intensivare. Vi kommer att få mer nederbörd på årsbasis, men torra somrar. Regn, översvämningar, intensiv hetta och stormar i orkanstyrka kommer vi tyvärr att se mer av.
Skog och särskilt växande skog är viktig för att binda koldioxid. Det är bara att fortsätta att arbeta med att minska de fossila utsläppen och fortsätta med att på allvar klimatanpassa alla näringar, också skogsbruket. Metoderna och tekniken för skogsbruket utvecklas, en stor andel blandskog som ökar skogens motståndskraft och naturens biodiversitet. Skogsägarna är framöver viktiga planetskötare. De som vårdar sin skog tänker långsiktigt och lär sig mer om klimatets påfrestningar på skogen. Skogsbruket är de långa perspektivens näring, med trädens omloppstid på ca 80-100 år. Farfars planteringar, våra och sedan barnens. Kan något vara mera hållbart!
Camilla Gunell
Närings och miljöminister
