Sök
Stäng denna sökruta.

Uncategorized

Nina Fellman riksdagsvalskandidat

av

Nina Fellman

Lagtingsledamot, journalist

Filosofie magister från Åbo akademi

Språkkunskaper;  svenska och finska som modersmål, utmärkta kunskaper i engelska, förstår franska och tyska

Arbetsliv/förtroendeuppdrag: städare, incheckare, kontorsjobb, projektledare, ca 20 år i varierande ställning på Nya Åland, från glasstestande reporter till chefredaktör, ledarskribent och nyhetschef, kansli- och kommunminister i Ålands landskapsregering 2015-19, lagtingsledamot, ledamot i stadsfullmäktige 2015-19, ledamot i stadsstyrelsen, ledamot i äldreomsorgsnämnden, styrelsemedlem i  Ålands fredsinstitut, ordförande Ålands feministparaply. Författare till ”Åland i tiden och i världen”.

-Efter en intensiv och exceptionellt utmanande reformperiod under sittande regering kommer nu krav på våldsamma inbesparingar i statsfinanserna från de borgerliga partierna. All erfarenhet visar hur destruktivt och dyrt det är för människor och samhälle. Jag vill sätta klackarna i backen mot en slakt av välfärden. Vi ska fortsätta utveckla ett starkt samhälle, inte avveckla.

-Ett öppet och inkluderande samhälle är starkt. Om alla känner att de är trygga i sina liv, vare sig det handlar om sexualitet, språk, var man bor, varifrån man kommer eller vad man har i börsen kan allas resurser tas tillvara. Därför är jämställdhets- och jämlikhetsfrågorna grundläggande.

Jag ställer upp för att demokratin kräver alternativ över hela den politiska skalan, för att jag tror att det vore bra för Åland med en socialdemokrat i riksdagen och för att jag har erfarenheten och viljan att göra jobbet.

Arsim Zekaj riksdagsvalskandidat

av

Arsim Zekaj

Förbundsdirektör

Fil.kand i Samhällsanalys

Språkkunskaper: svenska, albanska, engelska, spanska

Jobb/förtroendeuppdrag

2007-2015 utredare/teamledare  Migrationsverket, 2013-15 tidsbegränsade uppdrag som svensk diplomat i Ryssland och Ukraina, 2015-17 chef på strategisk nivå, kommunsektorn i Sverige, 2017-20, kommundirektör i Eckerö, 2020-,  förbundsdirektör Oasen

Aktiv inom studentkåren 2003-2007

Förtroendeuppdrag i Sverige:

Vård- och omsorgsnämnd, byggnämnd, nämndeman, styrelseuppdrag i arbetarkommun och distrikt

Åland: ordförande Marstad samt Nyfahlers, Parlamentarisk kommitté för Äldrepolitiskt program

ledamot i styrelsen för Ålands socialdemokrater

 

Mina viktigaste frågor:

Välfärdspolitik samt samarbete i Norden (primärt Sverige/Finland)

 

-Jag ställer upp för att jag vill göra skillnad i vardag och verklighet. Jag kommer outtröttligt verka för att stärka välfärden för våra invånare. Som ösamhälle och gränsregion är det nordiska samarbetet oerhört viktigt för både människor och näringsliv. Därför kommer jag arbeta för borttagande av rådande gränshinder i vår närregion samt för ökad integrering mellan Sverige och Finland.

Kristine Dzene riksdagsvalskandidat

av

Kristine Dzene

Kandidatexamen i filologi (Lettlands universitet) och kandidatexamen i Hospitality management (Högskolan på Åland)

Ledande administratör och arbetarskyddsfullmäktige på Kommunernas socialtjänst.

Språkkunskaper: lettiska, svenska, ryska, engelska

Arbete/förtroendeuppdrag: Projektledare för ett integrationsprojekt via öppna förskolan på Rädda barnen, Projektledare för integrationsprojekt ”Språk genom konst” i samarbete med Konstförening.

Tidigare styrelsemedlem för Folkhälsan på Åland, vice ordförande på Nipås styrelse ( Nordens institut på Åland), vice ordförande på ABF Åland, styrelsemedlem på Mångkulturella förening. Förtroendeuppdrag: ledamot i stadsfullmäktige och bildningsnämnden från år 2019. Tidigare vice ordförande för Mariehamns socialdemokrater. Hjälper inflyttade med registreringfrågor, studiefrågor, arbetsmöjligheter och är utbildad Samhälls- och hälsokommunikatör för inflyttade som ger information på sitt modersmål.

Mina två viktigaste sakfrågor är

-Kvinnodominerade yrken ska ha högre lön. De största kvinnliga arbetsgrupperna finns inom småbarnspedagogik och social- och hälsovård. Nårvårdare, sjukskötare, barnskötare, socialarbetare och socialhandledare lämnar branschen på grund av hög arbetsbelastning, dåliga arbetsvillkor samt att lönen inte motsvarar det utbildning som krävs för att man ska jobba inom dessa yrken. Det ska alltid löna sig att utbilda sig.

-Jag vill även jobba med integrationsrelaterade frågor och ha mer skydd och åtgärder för att bekämpa utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Utländsk arbetskraft ska inte uppfattas som ”billig arbetskraft”. Lönen och de övriga anställningsvillkoren måste följa lagen och arbetsgivaren ska ha förutsättningar att sköta de skyldigheter som hör till arbetsgivaransvaret.

Jag ställer upp för att jag vill vara en röst som talar för löntagare, inflyttade och barnfamiljer.

Henrik Löthman riksdagsvalskandidat

av

Henrik Löthman

Studiolärare för elever med NPF-variationer

Utbildning: Grundlärarexamen 240p

Språkkunskaper svenska, utbildad engelskalärare

Arbete/förtroendeuppdrag

Studiolärare för elever med NPF-variationer. Ordförande för Ung resurs, styrelsemedlem i Rädda barnen, autismspektrumföreningen och Åland United.

Tidigare föreningsuppdrag: -Fotbollstränare för IFK juniorer i många år. Ordförande för hyresgästföreningen.

Tidigare förtroende uppdrag:

Medlem i Ålands omsorgsförbundsstyrelse, kultur och fritidsnämnden, stadsfullmäktige och medlem i folktingets utbildningsutskott.

Nuvarande förtroende uppdrag:

Stadsstyrelsens II:e vice ordförande, politruk i Kultur och fritidsnämnden, ersättare i äldreomsorgsnämnden.

Mina två viktigaste sakfrågor

-Införa avgiftsfri tand- och munvård för alla.

-Regeringen tar fram en nationell handlingsplan för att säkra tillgången till personal inom vård, skola och omsorg. Det behövs bättre arbetsvillkor och större respekt för branscherna.

 

Jag ställer upp för att välfärdsfrågor är väldigt viktiga för mig och för att vi behöver arbeta för att minska utanförskapet. Jag ser i mitt jobb hur många elever slås ut innan de når arbetsmarknaden.

Vad händer med energimarknaden? Välkommen på paneldisskusion.

av
Höga elpriser, krig och grön omställning…
Vad händer på energimarknaden?
Den 10 februari kl 11.30-13 Mariehamns stadsbibliotek
Arrangör: Ålands Socialdemokrater
Öppet för alla. Välkomna!!
Krig och omställningar gör att energimarknaden är instabil.
Hushåll och företag kämpar med höga elräkningar. Vad är det som händer inom elhandeln och hur kommer det att bli framöver? Åland är beroende av import via sina kablar, men vad händer med Åland om det blir kraftig elbrist i Sverige?
Kunde Finlandskabeln utnyttjas mer? Borde vi producera mera egen el? Kan vi till och med bli självförsörjande?
Vore Mankala-modellen något för oss? Hur kan de havsbaserade vindkraftsprojekteten hjälpa Åland?
Vilka andra åtgärder kunde vi på Åland göra för att stärka vår resiliens på energiområdet?
Deltagare:
Conny Rosenberg, VD Kraftnät Åland
Robert Kjellberg, VD Mariehamns Energi
David Karlsson, VD Ålands Elandelslag
Christer Nordberg, VD Vind AX
Inledning och avslutning: Camilla Gunell
Moderator: Sara Kemetter
Syntolkning, glödlampa figur som kopplar i en sladd i ett eluttag

Samhällsintresseutbildning del 1, 8 februari

av

NÄR? 8 februari kl 18.30-20.30 

VAR? ABF föreningshuset Ålandsvägen 40

Utbildningen är avgiftsfri och

är ett initiativ av Ålands Socialdemokrater öppen för alla intresserade.

 

Samhällsintresseutbildningar inför valet 2023 kandidatutbildning för alla intresserade.

Funderar du på att ställa upp i kommunal eller lagtingsval? Oavsett parti eller lista är du välkommen.

Baskunskap kring lagtingsarbete och kommunalt arbete:

Hur fungerar lagtinget och regeringen och vad är deras uppgift?

Hur fungerar kommunerna och vad är deras uppgift?

Ta gärna med dig frågor.

Medverkande:

Susanne Eriksson, lagtingsdirektör

Minna Hellström, förbundsdirektör för Ålands kommunförbund

Se länken nedan för anmälan mm

https://www.canva.com/design/DAFYF8A0w44/view?fbclid=IwAR3RSqS1htYU-qZQnwaiuL5GseLnP2RBLNmUaiuTWGv0I8-5-tDaaSxgJPI

 

Insändare, Ansvarsfull hantering av vindkraftens möjligheter

av

Den storskaliga havsbaserade vindkraften diskuteras intensivt, som sig bör när det gäller stora satsningar. 

Det har från början varit klart att det finns mycket viktiga saker som landskapsregeringen måste sköta och sköta väl om vi ålänningar ska upplåta våra vattenområden för exploatering. 

De bolag som är intresserade av att utnyttja våra vattenområden och naturresurser ska göra sitt, och har ett ansvar att visa att de kommer att göra det ansvarsfullt. Något nytt Exxon vill vi inte ha. 

Ingen annan än landskapet kan hantera lagstiftning, tillståndsgivning, kravställningar på miljökonsekvensbedömningar, hur budgivningsprocesser ska genomföras, vilka krav som ska ställas på aktörerna vad gäller nyttan för ålänningarna i form av pengar (genom arrenden och skatter), arbetstillfällen och tillgång till billig el för det åländska samhället. 

I de presentationer som vindbolagen gjort utlovas guld och gröna skogar. Det är inte oväntat, det är ju bolagens jobb att i eget intresse måla bilden så skön som möjligt. 

Därför gäller det att inte vara naiv, men inte heller ogenomtänkt skjuta planerna i sank. Det gäller att hålla koll på hur andra gör och dra lärdom av deras erfarenheter. Det gäller att vara klarsynt och tydlig gentemot de starka ekonomiska intressena i vindkraften. 

Den havsbaserade vindkraften handlar inte bara om Åland, utan om hur energi i framtiden ska produceras så att vi kan lämna den tid bakom oss då vi förstör våra egna livsförutsättningar genom att använda fossila bränslen. 

Om Åland blir självförsörjande med den elektricitet vi själva behöver betyder det inte att vi är fria från fossilberoendet. Det bara används på andra ställen, i livsmedelsproduktion, i biltillverkning, i fabriker som tillverkar våra bruksföremål och kläder, i transporter, i snart sagt all mänsklig verksamhet och produktion. Om åländska vatten är lämpliga för vindkraft, om utbyggnaden kan ske utan att skada undervattensliv, fågelliv eller andra viktiga värden, och om nyttan för Åland är betydande, då är det både klokt och ansvarsfullt att gå vidare. 

Det som inte får ske, och där det nu finns flera frågetecken kring den politiska hanteringen av processen, är att det uppstår minsta tvivel om att allt går rätt till, att det finns tillräckliga resurser för tillståndsgivning och planering, näringsrätter och kapacitet att hantera de stora bolag och ekonomiska resurser som står på spel. 

En socialdemokratisk kungstanke är att full sysselsättning är viktig. Arbetskraften, ett väl fungerande näringsliv och en ekonomi som försörjer välfärden är en balans där alla delar hänger ihop. Att detta måste ske inom planetens gränser, både genom att vi minskar vår konsumtion och ändrar vår produktion är självklart idag, men någonstans ska jobben finnas. Någonstans ska pengarna genereras, även om man inte längre kan förutsätta en evig tillväxt. 

Vindkraften är en del av framtiden. 

Nina Fellman 

Insändare, Egen energiproduktion

av

Ålänningarna ska producera sin egen el och skydda orörd natur från rovdrift

 

Den största svagheten i det åländska energiförsörjningssystemet är att Åland inte producera tillräckligt med egen el. Ålänningarna är i hög grad beroende av import av el. Trots att det byggts en rad vindkraftverk och stora parker av vindmöllor planeras både norr och söder om Åland gynnar inte detta ålänningarna i första hand.

 

Vi måste skilja på ålänningarnas behov och framtida behov av el och de rent kommersiella investeringar som gjorts och som planeras. De åländska vindmöllorna är kommersiell verksamhet i huvudsak ägd av ålänningar. De säljer sin el på den elmarknad vars priser dagligen läggs av elbörsen Nord Pool som trots namnet också inkluderar Tyskland och flera andra europeiska länder. Priset återspeglar utbud och efterfrågan. Priset består av alla former av energi som alla har olika pris. Den energiform som är dyrast för dagen blir det pris som gäller för all energi oberoende om det är vind, kärnkraft eller nåt annat. När gasen från Ryssland abrupt minskade steg priset på gas. Börsens prismekanism gjorde att alla energipriser sköt i höjden. Produktionskostnaderna har inte ökat. Prishöjningarna beror således på det höga gaspriset. Prishöjningarnas vinster kammar produktionsbolagen in. Också de åländska vindkraftsbolagen gynnas av kriget i Ukraina.

 

Det finns platser i Finland där kommunen äger ett energiverk av något slag. Kommunmedlemmarna köper el från sitt eget elverk. Den elen säljs till självkostnadspris och påverkas inte av elbörsens priser. Den här modellen kallas Mankalamodellen och har godkänts av de EU-myndigheter som övervakar den fria rörligheten på elmarknaden. Det problemfyllda kärnkraftverket Olkiluoto som äntligen är igång och producerar el ägs av industrin i Finland. Ägarna säljer el till sina industrier till självkostnadspris vilket givetvis gynnar den inhemska produktionens konkurrenskraft.

 

Istället för att sälja ut orörda havsområden till utomåländska bolag som kommer att göra sig rika på vindkraft borde vi i första hand fundera på hur Åland kan utveckla en Mankalamodell för egen produktion av el. Ett helägt landskapsbolag som producerar el till självkostnadspris åt ålänningarna. Bolaget kunde t.ex. heta Ålands-Ellen och syfte skulle vara att göra Åland oberoende av den europeiska elmarknaden. Varför skänka bort förutsättningarna för att producera el till andra och sedan själv fortsätta köpa in dyr och osäker el från Nord pool?

 

På 1960 och 70-talet talades det i landstinget om att bevara samhällsbalansen. Ett lite kryptiskt uttryck som gick ut på att förhindra att stora bolag skulle slå sig ner på Åland. Man menade att det kunde föra med sig sociala spänningar och att Åland själv skulle utnyttja sina resurser. Tiderna har förändrats men inte i grunden. Småskalighet, eget kapital och hållbara investeringar är viktiga ännu idag. Det finns gott om exempel i världen där orörda paradis närmast förstörts på grund av girighet och okontrollerad rovdrift på orörd natur. Vi behöver en mera nyanserad diskussion om de planerade vindparkerna på åländska vatten.

 

Barbro Sundback

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning