Socialdemokraterna i Skärgården är invalda enligt följande representation för 2024-2027.
Kumlinge kommunfullmäktige
Mia Hanström
Brändö kommunfullmäktige
Jaana Pettersson
Brändö kommuns omsorgsnämnd
Jaana Pettersson
Bildtolkning: Porträttbilder av våra socialdemokratiska representanter i Skärgården Mia Hanström till vänster och Jaana Pettersson till höger.
Socialdemokraterna i Jomala är invalda i kommunen enligt följande representation för 2024-2027
Kommunfullmäktige:
Carina Aaltonen och Arsim Zekaj vars ordinarie ersättare är Henrik Flöjt
Kommunstyrelsen:
Kicki Blomqvist
Byggnadsnämnden:
Jeanette Johansson med ersättare Hedvig Stenros
På socialdemokratiska mandat valdes också Carina Aaltonen som ersättare i centralvalnämnden för proportionella val och Dan Jansen som lantmäterigodeman
Bildtolkning: gruppfotografi av Jomalas socialdemokratiska kandidater
Jessy Eckerman (stadsfullmäktige vice ordförande, gruppledare)
Kristine Dzene (vice gruppledare)
Henrik Löthman (2 vice gruppledare)
Danielle Lindholm
Barbro Sundback
Michael Gunell
Jessica Sundberg (ordinarie ersättare för Camilla Gunell)
Stadsstyrelsen:
Sara Kemetter (vice ordförande) ersättare Elin Sundback
Nina Fellman, ersättare Alyssa Bittner-Gibbs
Stadsmiljönämnden:
Barbro Sundback (ordförande), ersättare Christina Sandqvist
Susanne Vävare, ersättare Jessica Sundberg
Bildningsnämnden:
Kristine Dzene (vice ordförande), ersättare Erica Lindberg
Michael Gunell, ersättare Henrik Löthman
Äldreomsorgsnämnden:
Charlie Bomanson, ersättare Tony Wikström
Kultur- och fritidsnämnden:
Danielle Lindholm, ersättare Lene-Maj Lindvall
Erica Lindberg, ersättare Anu-Riikka Eriksson
Byggnadsnämnden:
Lasse Welroos, ersättare Jesper Fröjdö
Under mötet valdes också på Socialdemokratiska mandat: centralvalmämnden för proportionella val Jessy Eckerman. nämndenmän för Ålands tingsrätt Nicolas Panisse och Camilla Hellström.
Bildtolkning: gruppfoto på fullmäktigegruppen och stadsstyrelsemedlemmarna.
Tvillingarna pratar inte. De söker ingen kontakt med mig eller min kollega. Inte heller sker något samspel mellan föräldrarna och barnen. Under hela hembesöket står barnen stilla med varsin vällingflaska och tittar oavbrutet på teven som visar tecknade serier. Mamman gråter. Hon berättar att den ena tvillingen har fötts med en medicinsk åkomma som gör att han behöver omvårdnad flera gånger per natt. Själv vill hon bara sova. Vi ordnar dagisplatser som en omedelbar insats. *
Forskning om småbarnspedagogikens betydelse understryker dess positiva inverkan på barns utveckling. Daghemmen ger barn en viktig pedagogisk grund, sociala sammanhang och kontakt med fler vuxna. Barn som gått på dagis presterar bättre i skolan och senare i livet och det är därför viktigt att en likvärdig tillgång till barnomsorg är säkrad genom vår lagstiftning. Daghem kan bidra till att minska utbildningsklyftan och ge barn från olika socioekonomiska bakgrunder en jämnare skolstart. Kvalitativ småbarnspedagogik har även en positiv effekt på barns språkutveckling.
Om den lagliga rätten till barnomsorg inskränks så kommer 16 åländska kommuner göra olika bedömningar om rätten till barnomsorg. Detta riskerar en tillbakagång och ett ojämlikt förfarande. Vi behöver värna om alla barns rätt till en högkvalitativ barnomsorg med små barngrupper och trivsel för personalen, utan att nedvärdera föräldrar som använder barnomsorg. Samma rättigheter ska gälla för alla barn och inte begränsas till att omfatta barn till föräldrar som arbetar eller studerar. Barns rätt till familjetid är förstås också viktig. Men i alla beslut måste barns bästa komma främst. Det kan finnas anledning att oroa sig mer för barn som bara är hemma, än för barn i barnomsorg. Vad som är bäst behöver bedömas från fall till fall. Barns bästa kan också vara att få gå på dagis.
* Exemplet kommer inte från Åland.
Erica Lindberg (S), leg. socialarbetare
lagtingskandidat
När jag läste Finlands regeringsförslag påminde det väldigt mycket om mitt hemlands politik och det är verkligen ingenting man kan skryta med. Det är en oroväckande politik när man tror sig kunna rädda den offentliga ekonomin genom att spara på barn, äldre och redan utsatta grupper. Bostadsbidraget minskar, utkomststöd sänks, vuxenutbildningsstödet slopas. Nedgradering av den inkomstrelaterade dagpenningen kan ske. Fackliga förändringar föreslås i form av begränsad strejkrätt, lönetak samt lättare uppsägning och det finns mycket mer…
Det blir verklighet om de drastiska sparförslagen från regeringen genomförs. Med dessa nedskärningar kommer barnfamiljer, människor med små ekonomiska resurser, unga, pensionärer samt personer som har missbruksproblematik eller mentala problem att lida mest.
Ska man skära ner krävs en omfattande konsekvensbedömning, så att man kan undvika kortsiktiga besparingar och våga göra investeringar vars fördelar förverkligas på längre sikt. Regeringsprogrammet stärker inte demokratin, främjar inte likalönsprincipen och jämställdheten och förbättrar verkligen inte social- och hälsovårdsbranschens och det pedagogiska områdets förmåga att locka personal. Tvärtom.
Till vissa delar är det Finland som bestämmer, men till vissa delar är det åländsk behörighet. Den kommande landskapsregeringen på Åland bär ansvaret genom att ta viktiga beslut gällande dessa förslag. Vilken väg väljer andra åländska partiet, framåt eller bakåt? Mitt och socialdemokraternas val är klart, vi vill framåt för välfärd och jämlikhet.
Kristine Dzene (S)
Inom Ålands politiska sfär framträder en symbol skarpare än något annat – den ombyggda containern. Denna container, som introducerades som en lösning på ett tillgänglighetsproblem i skärgårdstrafiken, har för många av oss blivit en påminnelse om fyra år av missade möjligheter och ledarskapsbrist. För fyra år sedan, när valvinden blåste som starkast, översköljdes vi av löften om tunnlar, framsteg och välstånd. Men tiden har visat att dessa löften var tomma. Istället för framsteg har vi bevittnat skadestånd, uppskjutna beslut och slutligen, containern som kronan på verket.
Denna valkampanj är mer än bara ord; den är ett rop på genuin förändring. Jag är fast övertygad om att Åland inte bara kan, utan också måste, resa sig från denna malström av mediokritet. Nu står vi vid ett kritiskt vägval, ska vi fortsätta att förfalla eller ska vi förenas, mobilisera oss och kräva den förbättring vi så innerligt behöver?
Den 15 oktober har vi en unik möjlighet att välja ett modigare och mer dynamiskt Åland. Ett Åland som prioriterar handling framför ord, och visioner framför tomma löften. Låt oss, en gång för alla, bryta med denna deppiga containerpolitik. För Åland förtjänar inte bara bättre – Åland förtjänar det allra bästa.
Arsim Zekaj (S)
Vi har en mandatperiod bakom oss som började med ett sällsynt övermod, följt av ett riktigt dumt och kostsamt beslut om elhybridfärjan.
Efter det har vi sett en rad nollresultat. Ingen vattenlag, ingen självstyrelselag, ingen kriskommunlag, inga kommunala samgåenden, ingen klarhet för ett kostnadsfritt gymnasium.
Regeringen Thörnroos har från första dag varit splittrad och saknat klara politiska ambitioner annat än allt man från början var emot. De två sista åren har vi sett hur allt samarbete inom regeringsblocket fallit samman, vilket lett både till dålig lagstiftning, märkliga omröstningar och gräl inför öppen ridå.
Nu är det dags för en förändring. Vi behöver ett ledarskap som binder samman, en politik som vill framåt och en uppslutning kring de värderingar och grunddokument som är basen för den åländska demokratin.
Ska vi ha fred på arbetsmarknaden ska vi respektera löntagarnas organisationer, och balansera det mot den politiska nivån och arbetsgivarna.
Ska vi hålla samman ska ingen falla igenom våra trygghetssystem. Vi ska inte ha ett utanförskap på Åland som föder extremism och våld.
Ska vi locka hem våra ungdomar och flera med dem ska vi bli ett modernt och fördomsfritt samhälle som anställer och rekryterar på meriter, inte partitillhörighet.
Vi står redo. Ålands socialdemokrater är samhällsbärare och utvecklare. Vill du ha vår politik i en åländsk regering så ska du rösta på oss. Något annat parti kommer inte att driva den.
Nina Fellman (S)
Riksdagsledamot Nasima Razmyar (SDP) talar om läget i Finland: Varför så mycket rasism i världens lyckligaste land?
Samtal: Danielle Lindholm, Arsim Zekaj, Nasima Rasmyar under ledning av Camilla Gunell.
MÅNDAG 9 OKTOBER KL 12-13 SITTKOFFSKA GÅRDEN
Alla hjärtligt välkomna.
Mobbning går att stoppa
Samhället har förändrats och det avspeglas på barn och unga. Mycket har blivit effektivt och inrutat. Allt ska gå snabbt. Vi fokuserar på att bli bättre och bättre. Digitalisering och AI, artificiell intelligens används allt mera. Turligtvis är individernas expertis att tänka utanför algoritmerna.
Under coronapandemin gick digitaliseringen snabbt framåt. Barn som föddes och växte upp under den sociala distansen går nu i dagis.
De minsta kan ha svårare att lära sig sociala färdigheter på grund av minskat minspel och växelverkan, då vuxna täckte sina ansikten med masker. Bristande tålamod och koncentrationssvårigheter har också ökat hos de små barnen, på samma sätt som i skolvärlden.
Huvudansvaret för barnens fostran är vårdnadshavarnas, men det finns också vårdnadshavare som överlåter huvudansvaret till barnomsorgen och till skolan. Det ökar arbetsbördan hos personalen inom barnomsorgen och i skolorna.
För att lära sig behöver barnen vara trygga. Det behövs en trygg och harmonisk miljö där aktivitet och vila är i balans, i växelverkan med yrkeskunnig personal inom barnomsorg, i skola eller hemma med sina vårdnadshavare. Barnen behöver stöd av vuxna för att få förutsättningar för inlärning och livslångt lärande.
Jag tycker att barnen skulle må bra av lek och att ibland ha tråkigt. Inom småbarnspedagogiken arbetar man utgående barnets intresse. Samma metoder kunde man använda i bredare perspektiv och växelverkan hos elever i skolan. För barnen är det viktigt att uppleva att de bli väl bemötta och hörda. Gott bemötande och förståelse främjar barns psykiska hälsa.
Barnens psykiska välmående byggs upp av att barn känner sig accepterade, älskade och får känna att de är viktiga. Den naturliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare inom småbarnspedagogiken, det att man träffas varje dag skulle kunna användas också inom den grundläggande utbildningen.
För att motverka psykisk ohälsa och mobbning idag borde dock både barnomsorgens och skolans personal utvidgas. Inom barnomsorgen kunde speciallärare i barnomsorg arbeta i barngruppen och stöda barnen och övriga personal i vardagen.
I skolorna behövs flera kuratorer och andra vuxna som arbetar med elever för att i tidigt skede se om någon mår dåligt och har fått känslan av utanförskap. Personalen inom barnomsorgen och i skolorna bör gå på samma utbildning, få samma information om hur man hanterar olika situationer i mobbningen och sen våga agera, följa situationer kontinuerligt och be hjälp av olika myndigheter om det behövs samt samarbeta aktivt med vårdnadshavarna.
Barnens känslor ska tas alltid på allvar.
Anu-Riikka Eriksson (S)
Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn
COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning