Allmän tandvård – bra för alla

Pensionär Göran Helling kritiserar socialdemokraternas vallöfte från år 2011 om allmän tandvård. Helling menar att socialdemokraterna lovat fri tandvård som skulle finansieras genom omprioriteringar. Dessutom anser Helling att socialdemokraterna borde ”omprioritera” sitt vallöfte.

Socialdemokraterna kommer att fortsätta sitt arbete med att införa ”allmän” tandvård. Under denna mandatperiod har 2300 fler ålänningar fått rätt och tillgång till ÅHS tandvård. Socialdemokraterna vill utöka antalet grupper som ges rätt till allmän tandvård inom ÅHS. Personer som lever under den relativafattigdomsgränsen samt garantipensionärer vilka är de pensionärer som har de minsta inkomsterna. Reformen är också viktig för att stöda ensamförsörjare med svag ekonomi.

På grund av de övriga partiernas svaga intresse och ovilja att införa allmän tandvård har socialdemokraterna tvingats att gå fram med tandvårdsreformen i en långsammare takt än vi önskar.

Vi ser på tandvården som en väsentlig del av den allmänna hälso- och sjukvården. Det betyder att vi vill säkra att alla oberoende av hur mycket pengar man har i börsen ska kunna gå till tandläkare. På samma grund som alla har rätt till annanallmänna hälso- och sjukvård.

Vallöftet är fortfarande i kraft. Vid sidan av att utöka antalet grupper som har rätt till ÅHS tandvård vill vi utreda och förverkliga servicesedlar för dem som går till privata tandläkare. Regeringen i Helsingfors vill minska på FPA-ersättningen för privata tandläkarbesök. Detta är ett hårt slag mot den privata tandvården som riskerar förlora patienter. Allmän tandvård kan förverkligas på olika sätt. Vi föreslår ett system där vissa prioriterade grupper får sin tandvård från ÅHS och de som utnyttjar privata tandläkare stöds genom införande av servicesedlar för tandvård inom den privata sektorn.

Socialdemokraterna fortsätter kampen för allmän, inte fri, tandvård. Med tanke på Hellings insändare kan man konstatera att en sådan reform är viktig för många pensionärer som lever under knappa förhållanden. För äldres hälsa är tänder mycket viktiga. Att äta mångsidig och näringsrik kost kräver friska tänder. Att tugga med egna tänder har dessutom visat sig bra för att aktivera hjärncellerna. Tandvård ska inte vara någon lyx som bara vissa har råd med. Allmän tandvård är ett sätt bland många att visa att alla mänskor har samma värde.

Carina Aaltonen (S)

Barbro Sundback (S)

Ikväll öppnar valstugan!

Precis som i förra valrörelsen kommer du att kunna träffa (S)-kandidater, dricka kaffe och prata politik vid vår valstuga på Torget i Mariehamn.

Tisdag 18 augusti kl 18.00 drar vi igång med en kickoff vid stugan på Torget. Allsång, underhållning, kaffe och bullar utlovas.

Ta med en vän och kom dit!

Nej till rasism, ja till framtiden

Demokratin ska ha sin gång. Alla partier som kommer till mållinjen och ställer upp, ber om folkets och väljarnas stöd för sin politik.

I kommande lagtingsval ser det i skrivande stund ut att finnas tre främlingsfientliga partier att välja på, och vem vet hur många de ännu hinner bli.

Ålands socialdemokrater går till val med en tydlig linje i denna fråga.

Vi vill att Åland inom ramen för Finlands kvotflyktingprogram ska ta emot flyktingar från världens mest nödlidande länder.

Vi ser inga hot och inga faror med den lilla grupp människor det handlar om.

Vi vill att flyktingmottagningen ska vara en kontinuerlig och väl ordnad integrationsprocess som engagerar både myndigheter och civilsamhälle.

Vi vill att inflyttningen till Åland även i framtiden ska vara stor, och ser bara möjligheter i ett berikande mångkulturellt samhälle.

Kanske är det ingen slump att Tyskland, Europas ekonomiska motor, också har den mest generösa asylpolitiken.

För Åland och ålänningarna är det nödvändigt att vi är öppna för omvärlden. Det är god ekonomisk politik. Vi behöver fler företagare, fler sjuksköterskor, fler lärare, fler byggarbetare.

Rent mänskligt har vi ett ansvar för bröder och systrar i nöd. Vi kan inte leva i detta fantastiska samhälle och vända ryggen åt flyktingströmmarna, som om de inte alls berörde oss.

Ålands socialdemokrater står upp för människovärde och solidaritet. Låt andra komma med sina unkna argument, sina snedvridna siffror och sin rädsla för det främmande.

Vi vill att Åland säger nej till rasismen, och ja till framtiden.

Ålands socialdemokrater

Nina Fellman

Sara Kemetter

Göte Winé

Marjo Österberg

Tony Wikström

Maria Antman

Greger Granlund

Carina Aaltonen

Igge Holmberg

Helena Flöjt-Josefsson

Freddie Forsman

Undergräv inte demokratin med okunskap

En hel del personer upprörs över den uppmärksamhet valet av kommundirektör i Vårdö har fått. Intressant är att Vårdös ledning och en del andra upprörs mer över att folk och media är upprörda. Man tycker att de som kritiserar valet är överdrivna eller onödiga, man tycker att det olyckligt att riksmedia och svenskmedia har uppmärksammat det hela. De sista borde inte andra signaler går fram mana till eftertanke.

De som kritiserar är inte överdrivna, de är mycket oroliga annars skulle de inte lägga tid på att engagera sig. En del är dessutom mycket kunniga i frågor kring rasism, fascism, nazism och vitmaktrörelser.

Det är inte konstigt att man boende på en liten ort engagerad i massor av andra frågor inte har koll och är så kunnig på området, men när det kommer kritik så borde man läsa på och lyssna på dem som kan mer. Jag hoppas att de förtroendevalda i Vårdö nu skaffat sig mer kunskap och ser vad det är för en organisation som den anställda kommundirektören varit med i till för två år sedan, ja tom varit med och startat och att man läst på om hur vitmaktrörelser fungerat fungerar idag och i historien och ser sammanhang och lär. Det är en mäktigt rörelse med lättköpta lösningar som går stick i stäv med allt vad ett demokratiskt samhälle står för och hela grunden för de mänskliga rättigheterna.

Vad det gäller Johansson så handlar det inte om några ungdomssynder i tonåren, det handlar inte om någon som bara tyckte lite, utan någon som varit mycket aktiv och drivande i. Visst kan man förstå att rekryteringsgruppen inte kunde ha koll på sökandes bakgrund när han inte öppet redovisade den, men man kunde och kan agera annorlunda när man fick reda på det. Man har fortfarande möjlighet, en kommundirektör sitter på ett förtroende och han har mörkat sin meritlista.

Att jämföra hans politiska engagemang med att vara aktiv grupper eller partier som har sin grund i allas lika värde tyder på stor okunskap. Johansson var talesperson för Nordisk Ungdom 2012–2013 en fascistisk organisation som har utmärkt sig för att använda hot, trakasserier och våldsamma handlingar och de var inte för 15 år sedan utan 2 år sedan. Länkar till en insändare i dagens Nyan som just visar på problematiken.

Jag tycker också att Rebecca Mattssons uttalande i Ålandstidningen idag är klokt och jag förstår henne upprördhet, en ung familj som just håller på att flytta till Vårdö.

Okunskap om historia och vitmaktrörelser får inte undergräva demokratin, vi behöver nu alla med de klimat som råder läsa på och hänga med. Väldigt skönt med de reaktioner som nu sker i Finland efter Olli Immonens fruktansvärda uttalanden mot mångkultur t ex kampanjen Meillä on unelma = Vi har en dröm med manifestationer på flera ställen i landet.

Mia Hanström (S)

Likabehandling måste beakta olika behov

Det är roligt att den nya hembygdsrättslagen tas väl emot av åländska studerande. Lagen gör det möjligt för studerande att under högst fem år bedriva studier innan klockan för stadigvarande utflyttning börjar ticka. Den klocka som för alla med hembygdsrätt som flyttar bort från Åland tickar i fem år innan hembygdsrätten tas ifrån en.

Samtidigt har man rätt att återfå hembygdsrätten direkt efter återflyttning.

För studerande görs således en avvikelse så att den sammanlagda tiden för studier och utflyttning kan uppgå till tio år innan man förlorar hembygdsrätten. Om man klarar sina studier på fyra år blir den sammanlagda tiden nio år innan man tappar sin hembygdsrätt.

Lagen behandlar alla studerande lika eftersom bestämmelserna beaktar olikheter i studeitid. Detta är enligt mig likabehandling av studerande vilka väljer olika studieinriktningar som tar olika länge att genomföra.

Liberalernas syn på likabehandlig är en annan. Man föreslår att alla som flyttar från Åland ska förlora sin hembygdsrätt efter åtta års frånvaro från Åland. Liberalerna vill inte göra ett särskilt undantag för studerande. Förslaget skulle leda till att studerande beroende på studielinje och studietid skulle riskera att behandlas olika.

I regeringen Gunells förslag görs ett undantag från femårsregeln för studerande som således får fem år extra, sammanlagt tio år. Liberalernas åtta år är ett sämre alternativ.

Begreppet likabehandling används allt oftare utan större eftertanke. Samma behandling ska gälla oberoende av att behoven är olika. Behov måste kombineras med rätt för att likabehandling inte ska resultera i olika behandling.

Rättvisan är inte absolut, utan för det mesta relativ. Värderingarna är däremot mera orubbliga. I detta fall betyder det att de som tvingas flytta ska ha samma rätt och att de studerande efter slutförda studier får fem år som alla andra. Likabehandling betyder att alla förlorar sin hembygdsrätt efter fem års bortavaro men de studerande som flyttar bort för studier får en särskild rätt om fem fria år som kan motiveras med tanke på att det är värdefullt för det åländska samhället att unga ålänningar skaffar sig utbildning av många slag.

Barbro Sundback (S)

Stephan Toivonen och assimileringen

Nu har jag en liten tid följt debatten om flyktingsmottagningen – eller egentligen handlar det ju om ganska ensidiga skriverier från Stephan Toivonens sida som tack och lov inte får någon alltför stor respons – och jag har tänkt mej att ingen reaktion nog är den bästa reaktionen i detta speciella fall. Det verkar nämligen som om ST bitit sej fast i ett slags eget favorittema (invandrares brottsprocenter) och vad han skriver skapar endast en mild irritation hos mej då det är så konstruerat och långsökt att det inte kan tas på allvar.

Men en sak upprepar ST ständigt i sina essäer och den måste jag nu trots allt kommentera – jag får gåshud varje gång jag läser ett visst ord han så lätt och gärna använder.

Som nöjd och glad invandrare på Åland, som en mänska som inte upplevt annat än hjärtlighet (enligt ST beror det vänliga bemötandet förstås på att jag kommer från Mellaneuropa och det således inte SYNS på mej att jag är invandrare. Jag vill tro att ålänningarna helt inuti sej enkelt känner denna välvilja gentemot varandra och även mot mänskor från andra länder) så måste jag nu få upplysa Stephan Toivonen om att det inte går att använda ett ord som assimilering i en positiv bemärkelse.

Assimilering sker när en minoritet istället för att integreras i ett samhälle av majoriteten tvingas att ge upp sin egen kultur helt och hållet för att anta majoritetens. Det är i allra högsta grad en process av förtryckelse och inte något man i ett sunt samhälle kan eller bör sträva efter. ST använder ordet som om det vore synonymt eller kanske till och med ett positivt resultat av lyckad integration men det är det verkligen inte!

Användningen av detta ord får mej att tänka på svunna fruktansvärda tider då denna strävan efter utrotande av all olikhet mellan mänskor var mycket utpräglad i hela Mellaneuropa.

Vi bör vara tacksamma över att det inte blev så som planen då var. Vi behöver idag inte alla vara lika. Vi behöver INTE vara assimilerade, vi får vara fria och vi får vara olika och vi får uppleva dessa olikheter som berikande och lära oss av varandra. Detta sätt att leva på är ett tecken på ett samhälle som går framåt och utvecklas och njuter av och är stolt över sin färggrannhet.

I ett sådant samhälle är det fantastiskt att leva och jag hoppas att alla ålänningar väljer att se chanserna framom riskerna (allt nytt kan alltid anses innebära någon risk…), öppnar sina hjärtan och välkomnar alla nya mänskor som kommer till denna underbara plats att bo på. Och alldeles speciellt bör naturligtvis flyktingarna välkomnas och stödas och skyddas vilket jag är säker på att kommer att ske.

Jag tror på Åland.

Maria Hajo (S)

Marstad borde bygga mer

ÅF förfärar sig över att vi har Marstad i Mariehamn och vill sälja bostäderna. Jag tycker tvärtom, vi borde ha Marstad att bygga fler lägenheter. För Mariehamnarnas bästa.

Det som man gör när man bygger bostäder är inte att lämna ”skuldberg” efter sig till efterkommande generationer. Man ger dem de facto en inkomst. Husen, när de är byggda, blir ju bara billigare med tiden. Lånen avskrivs och hyrorna fortsätter flyta in. Ren vinst för staden att bygga bostäder.

Det som Ålands Framtid inte nämner i sin insändare om Marstad är att i Mariehamn har vi mycket färre kommunala lägenheter än Sverige och fastlandet.

På Åland har vi 28 procent av hyresbostäder i Mariehamn i kommunal ägo. I Finland är siffran ca 33 procent (i städer av liknande storlek som Mariehamn). I Sverige är allmännyttans andel av hyresbostäderna cirka 47 procent.

Så , vi har färre bostäder i Mariehamn, vi har också högre hyror än i andra städer av samma storlek.

Som jag sade tidigare, istället för att sälja ut Marstad som ÅF:arna vill så borde vi istället ge Marstad i uppdrag att bygga fler bostäder.

Speciellt moderna 2:or till överkomliga priser är det brist på. Vi får fler och fler ensamhushåll, de behöver inte mer än två rum och kök. Ettor är förlegade, få trivs i endast ett rum.

Modern teknik gör att det finns sätt att bygga billigare som ändå blir hållbart och effektivt.

Vill vi ha inflyttning och studerande till Mariehamn måste vi också se till att det finns bostäder till skäliga priser för dem som inte har råd att bygga sina egna hus med en gång.

Det kallas framförhållning.

Igge Holmberg (S)

Vi måste få nya socialvårdslagen på plats

Svar till socialarbetarna. Jag beklagar att jag inte har kunnat svara på er skrivelse från den 28 april. Jag har varit sjukskriven på grund av utmattning i tre veckor och återvände till arbetet den 10 juni. Det är dock inte bara jag som har haft en hög arbetsbelastning, även socialvårdsbyrån och lagberedningen har under en längre tid varit underbemannade.

Beträffande resurserna på socialvårdsbyrån har landskapsregeringen under det senaste halvåret gjort sitt yttersta för att förbättra situationen genom att förstärka byrån med en ny socialinspektörstjänst och en gemensam juristtjänst för socialvårdsbyrån och hälso- och sjukvårdsbyrån. Socialvårdsbyrån har dock fortfarande två vikariat obesatta, vilket gör att en del arbetsuppgifter måste vänta. Landskapsregeringen gör, utgående från de rådande omständigheterna, sitt bästa och utgående från de nyanställningar som gjorts och ska göras. Nu ser man också över fördelningen av ansvarsområden inom byrån (bl.a. barnskyddet) och byrån återkommer med information om detta när beslut fattats.

Den så kallade status quo-lagstiftningen genomgår för närvarande rikets lagstiftningskontroll och tyvärr finns det inte information i dagsläget om hur länge den här processen kommer att ta. Däremot kommer landskapsregeringen inom de närmaste veckorna att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag för ny socialvårdslag och här är det mycket viktigt att de åländska socialarbetarna med stor kompetens och kännedom om sitt verksamhetsområde är med i processen.

Målet med den åländska socialpolitiken måste vara att varje människa får den hjälp som man har behov av och rätt till för att kunna klara ett självständigt liv. Oberoende av om man har en funktionsnedsättning, lever under svåra ekonomiska förhållanden, har behov av olika stödtjänster som till exempel färdtjänst och hemservice eller om man av olika orsaker behöver samhällets stöd ska hjälp fås.

Lagstiftningen inom detta område är grundläggande och vi måste få den nya socialvårdslagen på plats så snabbt som möjligt. Läget för närvarande är inte tillfredsställande, det är jag den första att erkänna. Men en ny lagstiftning löser inte alla problem. Det sociala arbetet måste även utvecklas så att man kan möta dagens problem och samhällsförändring. I detta arbete välkomnar landskapsregeringen socialarbetarnas förslag på hur man kan införa nya metoder, nya innovationer och arbetssätt inom det sociala arbetet för att stärka de människor som är de svagaste i vårt samhälle.

Landskapsregeringen har möjlighet tack vare den egna behörigheten att utveckla en så bra, modern och heltäckande socialvård som möjligt. Ni socialarbetarna har kompetens, engagemang och erfarenhet. Vi måste arbeta tillsammans för att nå så bra resultat som möjligt och där vi har klienternas bästa i fokus.

Vikarierande socialvårdsbyråchef Maj-Len Österlund-Törnroos förbereder som bäst ett svar på era övriga frågeställningar.

Carina Aaltonen (S)

Social- och miljöminister