Det är i mötena integrationen uppstår

Den här veckan kommer äntligen de fyra familjer som sluppit ifrån flyktinglägrens limbo till Mariehamn.

Någon gång kommer krigen i Syrien och Irak att ta slut och läget i Afghanistan stabiliseras. Men vi vet inte när. Det enda realistiska att ställa in sig på att Europa kommer att behöva ta emot fler människor under en tid framöver. Allt annat är önsketänkande.

Det är viktigt att säga.

Om vi ser tillbaka på de flyktingar som redan kommit till Åland så kostade det lite pengar att få in dem i samhället. Men det vi har fått tillbaka, både i humant och kulturellt kapital överstiger vida det samhället lagt ut i monetära kostnader.

Men det handlar inte om pengar i första hand. Det handlar om vilken människosyn man har och vad man vill göra för att förbättra samhället och inkludera människor.

Det är en annan och större fråga. Det är den frågan vi borde diskutera istället för enkla rasistiska teorier om ”hur de som kommer hit är”.

Frågan vi behöver diskutera är: Vad behöver göras för att stärka sammanhållningen i vårt land?

Det finns många progressiva som politiker begripit detta: rädsla kan inte resoneras eller fördömas bort.

Den måste mötas med politik som faktiskt förbättrar människors liv. Därför finns det 65 000 euro i landskapets budget för integration.

Det är pengar vi behöver satsa. Det är en investering i framtiden.

De nyanlända ålänningarna, och de som kommer att komma hit under åren som går är nödvändiga för att hålla det åländska samhället levande.

Vi står inför stora utmaningar vad gäller arbetskraft och utveckling. Och är det något som omvärlden har lärt oss så är det att där samhällen och kulturer möts, där frodas uppfinningsrikedomen och kreativiteten.

För människor behöver nya influenser för att utvecklas, man kan få dem genom att läsa mycket eller genom att resa, men det långsiktigaste sättet är att föra samman människor med olika idéer och se vad som utvecklas.

Vi satsar som sagt 65 000 på integrationen i Landskapets budget.

Men det är inte hela sanningen. För det vi satsar på tredje sektorn och det vi satsar på kulturen och idrotten är i lika stor grad en satsning på integration.

Jag kan stå i talarstolen och säga fina ord, men det är på gatan, i trapp-uppgångarna på höghusen, på lekplatserna, sportplanerna och i affärerna som den riktiga integrationen uppstår. I möten människa och människa emellan.

Varje person som vill kalla sig demokrat måste hålla med om att människovärdet aldrig kan geografiseras eller degraderas.

Men i möten, i diskussionen över en favoritpoet eller en fotbollsspelare, där märker man hur liten världen är. Hur lite de yttre skillnaderna mellan Kalle och Fatima spelar roll.

Vårt jobb är inte att integrera människor. Vårt jobb är att visa hur lite det behövs för att integrationen ska bli ett faktum.

Vi kommer att få det att fungera, därför att det måste fungera. Vi på Åland gör vår del och andra måste göra sin.

Det är faktiskt det enda realistiska i vår tid.

Igge Holmberg (S)

Terrorism handlar om att sprida rädsla

Terrorism handlar om att sprida rädsla och i bakgrunden finns ett hat mot frihet och jämlikhet, ett hat som en del terrorister är beredda att dö för.

Hatet har sin grund i olika idéer och erfarenheter. De kan tyckas obegripligt för oss som lever och engagerade i rätt välutvecklade demokratier men hatet finns både här och nu och i historien. Hit hör bland annat den våldsbejakande islamska terrorismen som skördat många offer i helgen och som slår till emot byggnader, satirtidskrifter, rockkonserter och sportarenor över hela världen. Hit hör också högerextremister och de som definierar människovärde efter etnisk bakgrund eller hudfärg och bränner flyktingförläggningar, avrättar unga socialdemokrater. Hit hör också nazister och fascister som stått för de största massmorden i historien.

Som jag ser det måste alla vi andra värna och stå upp för alla människors lika värde och inte falla in ett vi och dom tänkande och vi måste värna och utveckla demokratin och fortsätta att balansera mellan frihet, jämlikhet och inte minst hävda vikten av solidaritet mellan människor. De här är ett varjedagsarbete och vi behöver jobba med våra egna tankemönster men också bemöta andras.
Inspirerade av Fredrik Sonck i Hufvudstadsbladet.

Mia Hanström

Hårda nyliberala sparkrav

Att ha makt är att ha ansvar över människor. Tack och lov är det varken redaktör Lampi, Jörgen Strand eller nyliberaler som Perämaa/Asumaa som haft makten att besluta om åländsk ekonomi och välfärd under mandatperioden. Jag vill påminna redaktören om att för budgetåret 2013 (inkl tb) var underskottet beräknat till – 1,5 milj. Bokslutet slutade på + 2,7 miljoner. I budget för 2014 var underskottet budgeterat till – 3,5 . Bokslutet slutade på + 2,8 miljoner. För 2015 är det också budgeterat ett underskott, men vi har prognoser att det även för 2015 blir ett bra resultat. Utmaningar finns, självklart. Men det är närmast oerhört att vi hittills klarat oss så väl.

Jörgen Strand ger sitt stöd till en liberal kandidat i valet. Ännu en som uppenbarligen fyller på de marknadsliberala värderingarna i liberalerna. Om man ska spara i landskapets verksamheter som de nyliberala krafterna föreslår (3 %) innebär det direkt bort 25 tjänster inom sjukvården och minskade landskapsandelar betyder en rejäl skatthöjning i alla större kommuner, inklusive Mariehamn. Bästa väljare, tänk noga igenom hur ni röstar på söndag.

Camilla Gunell (S)

 

Socialdemokraterna sätter Människor först

 

En röst på socialdemokraterna är en röst för tryggad välfärd för alla och i synnerhet för låginkomsttagarna och de socialt utsatta.

En röst på socialdemokraterna är stöd för fortsatt kamp för allmän tandvård. Framsteg har gjorts – mycket återstår. Fler ålänningar har fått tillgång till allmän tandvård – trots liberalernas motstånd med näbbar och klor.

En röst på socialdemokraterna är en röst för en ekonomi i balans. Landskapets ekonomi har under lantrådet Camilla Gunells ledning gått från ett underskott på ca 30 miljoner i bokslutet år 2011 till ett överskott på drygt 2 miljoner år 2014.

Under socialdemokraten Camilla Gunells ledning har landskapsregeringen initierat och genomfört en lång rad reformer och strukturförändringar för ett bättre Åland.

En röst på socialdemokraterna är alltså en röst för tryggad välfärd och positiv utveckling för alla på Åland.

Människor först är båken som visar vägen till en trygg framtid för alla.

Karl-Johan Fogelström (S)

 

 

Vi kan bättre

Just nu har Finland en skuld på 139 miljarder euro! Åland är skuldfritt. Finlands sysselsättningsgrad är 68 procent, på Åland är den 82 procent!

Det går alltså väldigt bra, för de allra flesta. Men. Det finns ett utanförskap även här, som växer. 276 ungdomar på Åland varken studerar eller är inskrivna på Ams. Det är alarmerande!

Det görs mycket gott, inte minst genom föreningen Ung Resurs. Men jag tror vi behöver jobba mycket mer förebyggande. Vi behöver ha tidiga insatser för barn och familjer i riskzonen. Vi behöver se på psykiskt välmående på samma sätt som vi gör gällande tänder och syn, och ha regelbundna kontroller genom hela skoltiden. Vi behöver bli mycket bättre på att fånga upp flickor med ADHD/Autism och vi behöver lägga mer resurser i ett tidigt skede för att spara oerhört mycket lidande (och pengar) längre fram.

Från psykiatrin har man länge önskat sig ett mobilt team, och jag tror det skulle vara mycket värt att i hemmiljö kunna träffa hela familjen och även kunna rycka ut akut.

Tony Wikström (S)

Därför valde jag socialdemokraterna

Jag valde Ålands socialdemokrater för att det naturligt för mig som arbetare och här får man ha sin åsikt utan att det bli tystad från partitoppar. Alla kan inte tycka lika i ett parti och så länge som jag inte skriver under vad någon annan i partiet står för så betyder det inte automatiskt att jag håller med den personen.

Jag har fått massor av hjälp av andra i partiet med min valkampanj och just viljan att hjälpa och stärka varandra under kampanjen har varit stor. Jag har lärt mig mycket under min korta tid inom politiken och även om jag inte kommer in i lagtinget kommer jag kämpa vidare med att få gratis idrott till unga, flera som kan få billigare tandvård och att det är viktigt att personalen trivs på sina jobb för då gör de ett bättre jobb.

Och till sist, till alla som håller på att hacka på varandras partier och personer, sluta och koncentrera er på att få fram vad ni vill göra inom det politiska istället!

Freddie Forsman (S)

Gunell & Eneroth: Starkt folkligt stöd för försvarssamarbete

Säkerhetspolitik och skol- och utbildningsfrågor har varit aktuella under den svenska riksdagsledamoten Tomas Eneroths besök på Åland idag.
Eneroth, som är gruppledare för (S) riksdagsgrupp, är imponerad över Åland och det åländska samhället och var här för att stödja lantrådet Camilla Gunell och Ålands socialdemokrater i valkampanjens slutskede.
Han har också informerat om den svenska budgetprocessen och regeringens satsningar på investeringar istället för skattesänkningar samt gjort ett studiebesök på Högskolan på Åland.

Den nyligen antagna demilitariseringspolicyn och Nato-frågan var tema på presskonferensen på Sveriges Generalkonsulat.”Jag vill gärna bidra med att öka kunskapen om Åland som demilitariserad
zon och även diskussionerna kring ett utökat och stärkt
försvarspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland, sa Eneroth.
Något Nato-medlemskap tror han inte på. Det gör inte lantrådet Camilla Gunell heller.
– Finland har hela ryggraden mot Ryssland. Det är stabilare att vi håller oss till alliansfriheten. Den nordiska gemenskapen och det försvarspolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige har starkt folkligt stöd, sa Gunell.

Barbro Sundback, som arbetat med fredsfrågor i många år, är mycket glad över det intresse Eneroth visar för frågan:
– Han är den första parlamentarikern som vi har kunnat diskutera demilitariseringen och neutraliseringen med.

Anders Hallbäck

Den dag jag faller vill jag att någon fångar mig

Miina Fagerlunds tal på torgfesten Den Lyckliga Staden 3 oktober:

Att skapa ett tillgängligt Åland handlar om så mycket mer än att bara skapa en slät gågata i Mariehamn utan trappsteg till butikerna. Självklart behöver vi förbättra den fysiska tillgängligheten, men tillgänglighet är också bemötande, information och framför allt kommunikation.
Det är så lätt att tänka på oss som sitter i rullstol när man tänker funktionsnedsättning, men vi får inte glömma syn, hörsel, tal, allergier, psykisk ohälsa, många av dem är osynliga handikapp.
Vi måste jobba ännu hårdare för ett jämlikt Åland, för att alla ska ha samma rättigheter i vårt samhälle.
Och vi får aldrig någonsin låta våra tankar bli inskränkta och begränsande, för det finns så mycket mer än det vi ser.

Så bli inte förvånad om jag stiger upp och står en stund, eller går en kort bit. Det finns ben som fungerar perfekt, men som råkar sitta på en kropp som saknar kraft.

Den dag jag faller, vill jag att någon fångar mig. Och om ingen fångar mig, vill jag att någon
räcker mig sin hand och hjälper mig upp.Så låt oss sträcka ut en hjälpande hand till Syriens flyktingar. En dag är det de som sträcker ut en hjälpande hand till oss.