Ålands socialdemokraters kongress 2016 kommer att gå till historien som en av de mest livliga och intressanta någonsin. Metoden i år var att diskutera temat hållbarhet i grupper under hela dagen. Gruppernas anteckningar sammanställs och tas nu omhand av styrelsen för vidare arbete med framtidens politik. Vi ska arbeta vidare med en socialdemokratisk politik som håller. Se bildspelet från kongressen.
[slideshow_deploy id=’2341′]
De nordiska miljöministrarna höll möte i Köpenhamn under onsdagen i samband med nordiska rådets session. Både internationella frågor och direkt nordiska frågor var på agendan. Förberedande diskussioner fördes om klimatmötet i Marocko senare i november och mötet om biologisk mångfald i Mexiko i december.
Under punken om arbetet med att minska mängden giftiga kemikalier i textiler framförde vicelantrådet Camilla Gunell att det är viktigt att i det sammanhanget också lägga in de globala hållbarhetsmålen nr 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt och nr 12 om hållbar konsumtion och produktion.
På mötet diskuterades även organiseringen av det nordiska miljösamarbetet. I det sammanhanget lyfte vicelantrådet upp vikten av samarbete med andra sektorer såsom energi, näringsliv och transport.
Vid mötet beslöts även om ett samarbetsavtal i frågor om miljö med nordvästra Ryssland.
På bilden ses Camilla tillsammans med Sveriges miljöminister Karolina Skog (Mp)
Källa: pressmeddelande från Ålands landskapsregering
Hade landskapsregeringen kalkylerat med en höjning av klumpsumman med 15 miljoner? Nej, naturligtvis inte, men en Ålandsministers löfte och en statsministers ord väckte onekligen ett visst hopp.
Efter många års arbete och en lång resa mot målet om en höjd klumpsumma talade erfarenheten dock starkare. I dagens kärva ekonomiska läge i Finland är det ännu tydligare att det är finansministeriets tjänstemän som lägger kursen för landet. Ekonomin är ramen för allt. Vi jobbar vidare med frågan om höjd klumpsumma, men hanteringen hittills visar på tydliga brister i samspelet mellan Åland och riket.
De tre partierna Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet förefaller främst se till sina egna väljare, vilket blev helt uppenbart på presskonferensen om riksbudgeten för 2017. Det är särintressen och interna dragkamper som präglar regeringssamarbetet, inte samsyn. Statsminister Sipilä är verkar inte ta rollen som en politisk ledare som starkt och tydligt föser undan särintressen till förmån för den gemensamma vägen. In i denna dragkamp hamnade tydligen också frågan om avräkningen till Åland. Där hör den definitivt inte hemma.
Oavsett ekonomiska konjunkturer och regeringssammansättningar måste varje regering och varje statsminister sköta Åland som en hederssak. Då ska Ålandsfrågorna skötas utanför den politiska vardagen i Helsingfors, utanför käbblet mellan partierna och utan att ge politiska fördelar eller nackdelar åt någon.
Situationen kräver att regeringen skapar en bättre struktur för skötseln av Åland. Jag anser att ”en dörr in”-modellen behövs när det gäller frågor kopplade till autonomin och en samlad organisatorisk och historisk kunskap. Bristerna idag är inte bara att kunskap saknas inom det politiska skiktet, utan det saknas en stabil struktur i statsförvaltningen. En sådan Ålandsenhet bör inrättas vid statsministerns kansli.
En ministers eller statsministers löfte och ord ska vara förankrade i förvaltningen, vara juridiskt klarlagd och förhandlad med Ålands landskapsregering. Då sköts relationerna till autonomin på ett värdigt och respektfullt sätt. Något sämre kan vi inte acceptera.
Camilla Gunell
Partiordförande (S)
I torsdags arrangerade Ålands socialdemokrater i samarbete med ABF-Åland ett seminarium om den framtida hälso- och sjukvården.
Idén var att skapa ett kreativt forum med fokus på att även i framtiden kunna erbjuda en fin grundtrygghet genom en god hälso- och sjukvård på Åland. Med tanke på möjliga framtida samarbeten ville arrangörerna samla de olika aktörerna på ett ställe. På plats fanns representanter både från den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Även fackliga representanter och politiker från alla partier, förutom Åländsk Demokrati, var med i programmet.
Intresset var stort och arrangörerna är nöjda. ÅHS konferenssal var fylld till bredden och stämningen var god. Arrangörerna hade sagt till på förhand. Det skulle inte vara något fingerpekande utan istället ett fokus på att lägga fram konstruktiva förslag och visioner.
– Det märks att det var ett viktigt möte mellan olika grupper som också ser att de behöver samarbeta i framtiden. ÅHS ledning gjorde en bra och snabb presentation av hela ÅHS som gav en bra bas. Sen var det viktigt med alla olika perspektiv. Menar Mia Hanström som är en av arrangörerna men också avgående styrelseordförande för ÅHS styrelse.
Lagtingsledamoten och tidigare hälsovårdsminister Carina Aaltonen (S) var med och arrangerade seminariet tillsammans med ABF-Åland. Det gick inte att ta miste på att seminariet var både uppskattat och gav mersmak.
– Vi var närmare 80 personer på plats. Det var en kväll med många goda diskussioner. Redan nu kan vi säga att vi ordnar nästa seminarium i april! Berättar Aaltonen.
Att veckan inleddes med svarta rubriker i tidningarna om inbesparingar och nedskärningar på ÅHS gjorde att seminariet kom väldigt lägligt, även om det varit planerat sedan länge. Det fanns ett behov av både information och diskussion hos allmänheten, inom vården, hos facken och hos politikerna. Det fanns ett behov av att skapa positiva visioner.
– Det mesta av det som kom upp är sådant som ÅHS redan jobbar med, men det finns mycket kvar att göra vad gäller fortbildning och att stärka ledarskap. Andra saker som kom upp var vikten av att ha med de socioekonomiska aspekterna. Något som också lyftes fram är att ÅHS generellt har en bra hälso- och sjukvård. Berättar Hanström.
Under seminariet råder en samstämmighet om att vården på Åland behöver vara välfungerande. Ett gott samspel mellan det privata och det offentliga kan skapa nya vägar dit. Camilla Gunell (S) uppmuntrade till öppningar för nya samarbeten, där de privata vårdinstanserna på Åland kanske kan nischa in sig så att vården utanför Åland kan minska och istället erbjudas närmare och kanske också billigare.
Två timmar tar snabbt slut och räcker självklart inte till för att sätta upp konkreta visioner för framtiden. Men seminariet öppnade dörrarna mellan de olika aktörerna som nu hinner fundera inför fortsättningen i april.
– När vi planerar den framtida hälso- och sjukvården på Åland är det viktigt att vi har tillräckligt med kunskap och gör noggranna konsekvensanalyser som tar ett samhällsekonomiskt helhetsansvar. Poängterar Aaltonen (S).
Helena Flöjt-Josefsson
Sekreterare för lagtingsgruppen
Ålands socialdemokrater
”En modern och effektiv myndighet för ett levande örike med en ren och trygg livsmiljö” är orden som möter den socialdemokratiska lagtingsgruppen när de kommer upp för trappan med myndighetschefen Stig Abrahamsson i spetsen.
Myndigheten som lagtingsgruppen besöker är ÅMHM på Norragatan i Mariehamn. ÅMHM bildades 2008 och är en ganska ung myndighet som fortfarande växer och hittar sin form. Sedan 2014 har även ÅMHM fått i uppdrag att göra tillsyn och ge tillstånd för social- samt hälso- och sjukvården. ÅMHM arbetar således med tillstånd och tillsyn, godkännanden, registreringar, rådgivning och information inom många områden. Till vardagen hör även provtagning, klagomålshantering, beredskap, veterinärvård och analystjänster vid det egna laboratoriet i Jomala.
I somras anställdes Stig som myndighetschef då det fanns ett uttalat behov, då startade även medarbetarsamtal upp med fokus på interna rutiner och instruktioner.
-Vi efterfrågar ofta att verksamhetsutövare utför ett systematiskt arbete för att nå de krav som ställs. Men vi måste ju börja med att städa upp framför vår egen trappa. Steg ett var att ge sparken åt de två medarbetarna ManSku och NånSku. Berättar Stig och fortsätter: Nu vet vi alla att vi kan, får och ska utföra arbetet själva.
PowerPoint presentationen visar statistik på vad de gjort och hur de arbetat, men också vad man har för planer, förbättringsidéer och visioner. Lagar och direktiv på nationell- och europeisk nivå ställer krav på kontroller och bra rutiner. Verksamhetsberättelser och statistik är intressanta och offentliga, men det som sticker ut mest i jämförelse med närregionernas motsvarande myndigheter till exempel i Raseborg och på Gotland är bredden hos ÅMHMs verksamhet.
ÅMHMs arbete berör bland annat:
Runt konferensbordet finns de olika avdelningarna representerade, de presenterar vad som är aktuellt och lyfter bland annat fram att de ser hur mycket som skulle underlättas och bli bättre om KST kom igång. De berättar att det idag finns kommuner som på grund av sin ekonomi inte kommer upp till de lagstadgade kraven, något som de menar skulle se helt annorlunda ut med KST.
De lyfter också fram önskan om att kursen ”Ansvarsfull alkoholservering” ska få fortsätta, då de snabbt sett positiva resultat av det.
Efter presentationen av myndighetschefen, och de olika enheterna följer en rundvandring som påminner om den tidigare diskussionen om bredd. Vi går förbi fler kontor, med olika spännande titlar och namnskyltar, men under rundvandringen kommer vi också till ett litet laboratorium och ett rum med djurburar. I närheten av det finns också en liten operationssal ämnad för djur.
Följande dag besöker den socialdemokratiska lagtingsgruppen laboratoriet i Jomala. Besöket börjar med en varning från laboratoriechefen:
-Jag kommer att prata snabbt för det är så mycket jag vill berätta och jag kommer skryta, fast det är inte skryt, man ska få vara stolt över allt bra som vi gör inom landskapet. Pratar man om allt positivt så är det delad glädje. Säger Bitte Bamberg.
Engagerad och stolt guidar Bitte lagtingsgruppen genom de fina lokalerna. Hon lyfter fram hur värdefullt det varit att ha en kompetent och noggrann städare som följt med sedan ÅHS-tiden.
Under tiden berättar hon att en stor del av möblerna är donationer, att whiteboardtavlan, matborden och stolarna i konferenssalen är från husmodersskolan och tavlan som pryder väggen är från museibyrån. Labbrockarna personalen använder är gamla ÅHS-rockar.
Sedan 2011 hålls en tjänst vakant av besparingsskäl och personalstyrkan har minskat med cirka 25% efter det att tre olika laboratorium slogs ihop.
Tilläggas kan att ÅMHM också fått ta över flera lagstiftningsområden under denna period och alltså fått utökade arbetsuppgifter. Intressant nog lyfts även ÅMHM bredd fram även när det gäller laboratoriet. I jämförelse med laboratorium i närregionerna ligger ÅMHM högt upp med sina 50 ackrediterade analysmetoder, att det blivit så förklarar Bitte beror på att bredden varit nödvändig för att kunna tillgodose de åländska behoven.
Att ett laboratorium behövs på Åland råder det inga tvivel om. Bitte talar sig varm om att många av proverna måste hållas så färska att det inte ens skulle gå att föra bort dem från Åland. Enligt livsmedelssäkerhetsverket EVIRA behövs en laboratorieberedskap inom 100-200 km radie för att säkerställa vid akuta behov som t.ex. matförgiftning eller radioaktivt nedfall. Idag nyttjas ÅMHMs laboratorium och även deras andra tjänster av andra myndigheter, kommuner, näringsliv och privatpersoner.
Laboratoriet som ÅMHM har i Jomala är inte självfinansierande, men samtidigt är det värt att fundera kring om det ens skulle vara möjligt. Bitte menar att det enligt undersökningar krävs ett underlag på ca 250 000 personer för att ett miljö- och hälsoskyddslaboratorium ska kunna vara självbärande.
Det finns orosmoln som Bitte lyfter fram. 
Redan nu lever laboratoriet på marginalerna, eventuella nedskärningar skulle slå hårt på laboratoriets verksamhet. Eftersom en stor del av verksamheten handlar om lagstadgade tester och analyser som bland annat näringsliv, kommuner och privatpersoner måste genomföra skulle det också försvåra för dem att lyckas göra dem. Kompetensen för dessa tester finns på ÅMHM och majoriteten av dessa skulle inte vara möjliga att förlägga utanför Åland då proverna måste hållas tillräckligt färska.
Att ha ett lokalt laboratorium har alltså sina fördelar: Åland kan hålla kompetensen nära och ha en samhällsberedskap som kan vara direkt avgörande vid en eventuell epidemi. Närhet till labbet gör också att proverna hålls tillräckligt färska. Färre transporter ger mindre miljöpåverkan, snabbare behandlingstid, lägre kostnader och blir dessutom smidigare för beställaren. Att laboratoriet skapar kvalificerade arbetsplatser och att skatteintäkterna kan hållas kvar på Åland är också en samhällsekonomisk fördel.
Helena Flöjt-Josefsson
Sekreterare för den socialdemokratiska lagtingsgruppen
Christoffer Virtanen hade en lång insändare om hur det kanske till och med blir dyrare med kommunsammanslagningar. Och det kanske stämmer.
Men det har aldrig varit en ekonomisk fråga för oss socialdemokrater. Det kanske blir billigare, det kanske blir lite dyrare, vem vet.
Det det handlar om är ju att alla ålänningar ska få samma service, oberoende av vilken kommun de råkar bo i.
Att det också blir enklare för alla som har med kommunerna i dagligt arbete är ju självklart. Nu ska man kolla med 16 olika kommunkontor varje gång man vill ha svar på en allmän åländsk fråga, det är mycket slöseri med arbetstid försvinner om man skulle ha färre aktörer på plan.
Det stora problemet just nu är ju att man inte får likadan service beroende på var man bor.
Vad gäller äldreboenden så finns det ju ett i nästan varje kommun, där kunde man kanske börja samköra administrationen och specialisera de olika boendena. Hammarlands äldreomsorg kan bli specialister på rehabilitering, Saltvik kan satsa på demensvård, Geta på äldre med funktionshinder osv.
Det finns många möjligheter.
Den fråga jag skulle vilja ställa dem som vill ha status quo är, vilket är ert alternativ till förändring?
Kan ni garantera att alla skolor i alla kommuner finns kvar om 10 år, om 20?
Kan ni garantera servicen i en liten kommun när det kommer fler och fler pålagor och den sociala utvecklingen gör att vi får andra krav än dagens?
Hur har ni tänkt stoppa urbaniseringen, som är global?
Jag hör skrämselpropaganda, jag hör en massa ”rör inte min bakgård” och ”allt ska vara som förr”, men inte några lösningar på de demografiska och faktiska problem som ålänningar som behöver kommunens service råkar ut för.
Kanske man skulle fundera mer på framtiden istället för att bara titta bakåt.
Igge Holmberg (S)
Centern lyfter föredömligt fram de framgångar som den förra regeringen och lagting hade under den senaste mandatperioden (ÅT 20.1.2016). Centern har under socialdemokratiskt ledarskap varit med och skapat konstruktiva reformer.
Lagen om KST, som ställer mänskorna i centrum, har nu trätt i kraft. KST är en möjlighet till förändring som kommer att gynna medborgarna, socialvårdens personal och kommunerna. Att centern nu påstår att de ensamma varit redo att ta ansvar för alla ålänningar ifrågasätter jag kraftigt. Under slutrakan av det politiska arbetet var det än en gång centern som vände kappan och istället för ett gemensamt KST för alla ålänningar blev resultatet en mer komplicerad och utdragen variant.
Åland är i behov av förändring. Då behövs ett ledarskap som inte bara ser till kommunala särintressen, utan Åland som helhet och alla medborgare.
Sara Kemetter (S)
Gruppledare
I slutet av förra veckan höll den nordiska socialdemokratiska samarbetskommittén, SAMAK, sitt årsmöte i Stockholm. Mötet var välrepresenterat med alla socialdemokratiska ordföranden i Norden samt de fackliga förbundens ledningar. Åland representerades av socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell, vice ordförande Göte Winé och lagtingsgruppledare Sara Kemetter.
Mötet gjorde ett gemensamt uttalande och enades kring politiska linjedragningar. Särskilt poängterades vikten av den nordiska välfärdsmodellen och hur ett välorganiserat arbetsliv och utbildning är nyckeln till nya arbetsplatser och ökad produktivitet.
Camilla Gunell medverkade i panelen kring ”Den nordiska modellen – utmaningar och möjligheter i en ny tid”. I panelen lyftes fackens betydelse i arbetet mot social dumpning och osäkra arbetsvillkor fram. På mötet belystes också vikten av att kollektivavtal fortsättningsvis förhandlas fram mellan tre parter. Något som också kom med i det gemensamma uttalandet från mötet.
Internationellt har den nordiska välfärdsmodellen fått mycket uppmärksamhet då den visat sig framgångsrik även under svåra tider. Den nordiska modellen bygger på breda trygghetssystemen, ett välorganiserat arbetsliv och en ansvarsfull ekonomisk politik, något som är extra viktigt i tider av snabba förändringar och kris.
Under mötet diskuterades flyktingsituationen i Norden och Europa. Genom arbetsplatser, utbildningsmöjligheter och möjligheten att lära sig språket snabbt skapas en god integration. De åländska delegaterna lyfte fram problemet med den växande rasismen i Finland och önskade att mötet skulle enas kring nolltolerans mot rasism och hatretorik.
Arbetarrörelsens motto om frihet, jämlikhet, gemenskap och hårt arbete är viktigare än på mycket länge. Genom SAMAK fortsätter socialdemokraterna i Norden att se på utmaningar, möjligheter och framtid tillsammans.
Fin gemenskap, stark kampanj och pålästa kandidater var några av orden som sammanfattade analysen av valkampanjen på Ålands socialdemokraters höstmöte i torsdags. Utöver stadgeenliga ärenden fanns även valanalys och kampanjdiskussion med på agendan.
Medlemmarna som var mycket nöjda både med valresultatet runtom på Åland och med den nuvarande regeringsbildningen konstaterade att partiet både växer och utvecklas.
Camilla Gunell fick förnyat förtroende som ordförande för partiet och Göte Winé fortsätter som viceordförande. Partisekreterare blev Carina Aaltonen. Till presidiet och styrelsen valdes 14 nya styrelsemedlemmar in och 9 fick förnyat förtroende.
De 20 styrelsemedlemmarna (10 ordinarie och 10 ersättare ) representerar 9 kommuner. Liksom tidigare ärstyrelsen för 2016 jämställd med lika många kvinnor som män. Övervägande delen av den nya styrelsen ställde upp i höstens val och åldersskillnaden mellan yngsta och äldsta medlemmen i styrelsen är 60 år.
NORRA ÅLAND
1) Freddie Forsman, Finström (ers. Greger Granlund, Finström)
2) Miina Fagerlund, Finström (ers. Annika Kortman, Sund)
3) Ann-Kristin Eriksson, Saltvik (ers. Lukas Lantz, Saltvik)
SÖDRA ÅLAND
4) Hedvig Stenros, Jomala (ers. Renée Janetzko, Jomala)
5) Marjo Österberg, Lemland (ers. Cay Karlsson, Lemland)
6) Britt-Marie Sjöström-Kärki, Eckerö (ers. Simon Widman, Hammarland)
MARIEHAMN
7) Daniel Macharia, Mariehamn (ers. Arash Ghasemi, Mariehamn)
8) Conny Qvarfordt, Mariehamn (ers. Nina Fellman, Mariehamn)
9) Igge Holmberg, Mariehamn (ers. Marika Kevin, Mariehamn)
SKÄRGÅRDEN
10) Mia Hanström, Kumlinge (ers. Anna Wiksten, Eckerö)
Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn
COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning