Camilla Gunells tal på självstyrelsedagen

Kära ålänningar

Vi firar Ålands självstyrelsedag på tröskeln till en sommar, som på många sätt är olik alla andra. Vi lever i en pandemi som begränsar våra liv. Restriktioner är nu vår vardag. Sommar förknippas för många av oss ålänningar av kära återseenden med släkt och vänner, midsommarfirande, jordgubbstårta i trädgården, konserter i den ljumma sommarkvällen, brännboll och terrassliv.

I år måste allt detta ske under andra former och på distans. Vi får möta våra äldre och personer i riskgrupper bakom plexiglas eller via skärmar. Många gamla får hjälp av vårdpersonal med visir för ansiktet iklädda skyddsutrustning. Vi kan inte resa bort och våra svenska och utländska vänner kan inte resa hit. Jag räknar med sorg i hjärtat hur många stugor och hus som skulle stå tomma i min sommarby utan släkten och stuggästerna från Sverige. Vi saknar dem.Så här i efterhand önskar jag att Norden hade samlat sig till en mer gemensam strategi i bekämpningen av pandemin så att gränserna mellan länderna inte hade behövt vara så stängda. Det är ett misslyckande för det nordiska samarbetet som vi måste diskutera framöver. I tider av kris glömde vi vårt långvariga samarbete och fokuserade enbart på nationsgränser.

Ändå kan vi känna tacksamhet över att vi möter corona-pandemin i ett samhälle som är så starkt. Vår hälso- och sjukvård står redo att hjälpa dem som insjuknar. Vi har resurser att erbjuda dem som har förlorat sina arbeten, till företag som står utan kunder och till ungdomar som söker sommarjobb. Sammanhållningen är stor och vi möter faran tillsammans.Vi har en dessutom en generös natur att vistas i. Holmar och skär. Hav att färdas på i båtar och simma i. Vandringsleder, skogar, blåbärsris och hallonsnår. Vi kan semestra lokalt och stöda våra turistföretagare. Passa på att besöka delar av Åland där vi inte varit på länge. Alla behöver tanka värme och sol inför en höst som kan bli både osäker och tålamodsprövande. Livet kanske inte på länge än återgår till samma som förr, utan vi får anpassa oss till detta nya normala.

Efter månader av stängda skolor har vi lärt oss uppskatta skolan och lärarna. Barnen har längtat till skolvardagens goda rutin och sina klasskamrater. Värdet av en skollunch och ett mellanmål. Värdet av ett jobb och en arbetsgemenskap, friheten i egen försörjning, tryggheten som kompetenta myndigheter och kloka beslutsfattare ger. Ålänningarna ska kunna lita på oss folkvalda, att vi fattar korrekta och balanserade beslut. Vi prövas också i svåra situationer. Våra moderna samhällen blev trots allt tagna på sängen av ett virus, ett läge vi varken har erfarenhet av eller rutiner på hantering. Det har varit en svår tid, politikerna har tvingats arbeta under hård press att snabbt fatta drastiska beslut, lägga räls framför ett framrusande tåg. I dessa beslut finns så många parametrar att beakta, allt ifrån människors trygghet och hälsa, till sjukvårdens kapacitet, näringslivets intäktsförluster och människors försörjning.

Jag har all respekt för att detta inte varit lätt och anser att både våra lokala beslutsfattare likaväl som Finlands regering och riksdag är värda all heder för att vi klarat oss så bra, så här långt. Våra äldreboenden har inte drabbats som i mångas länder i världen. Äldre människors liv och människovärdet får inte kompromissas med. De gamla som drabbas av Covid 19 ska få den vård de behöver för att överleva, inte hjälp att dö.Vi har också lärt oss att självstyrelsen inte till alla delar fungerar i kombination med ett undantagstillstånd.Men i de undantagsbeslut som gjordes av Finlands regering fick både grundlagsenliga medborgerliga rättigheter sättas åt sidan och likaså den självstyrda autonomins maktbefogenheter. Inte av illvilja, men på grund av brådska. Dessa frågor måste redas ut och förtydligas i samband med att den nya självstyrelselagen sjösätts. Självstyrelsens befogenheter bör vara klara ifall nya oväntade situationer uppkommer. Vi här på Åland behöver fundera över vilka frågor som bäst sköts av självstyrelsen, och vilka som bäst sköts av Helsingfors.

Den politiska utmaningen står inte längre i den akuta fasen utan handlar nu om uthållighet, exit-strategier och en klok återuppbyggnad. I Finland har vi genomlidit kriser förr. Efter recessionen på 90-talet fick vi lära oss att samhällets åtstramningar försvårade livet ytterligare för barn, unga, arbetslösa och utsatta grupper. Vi måste vara uppmärksamma på att ekonomisk nedgång och arbetslöshet inte ökar klyftorna i samhället. För dem som redan har det svårt ska läget inte ytterligare förvärras. Det ställer krav på oss att se till att solidariskt fördela resurserna till dem som behöver. Kriser prövar ett samhälles sociala hållbarhet och sammanhållning. Pandemin har också visat att samhällets roll när det gäller ekonomisk hållbarhet är otroligt central.
är allt annat sviktar får det offentliga ansvaret inte göra det. När det privata näringslivet drabbas så hårt som nu, måste det offentliga inte själva medverka till att fördjupa krisen genom att dra in investeringar, permittera personal och dra svångremmen.

Nej, klassisk konjunkturpolitik är att det offentliga då stimulerar ekonomin, investerar och renoverar och bygger samhället starkare, håller branscherna sysselsatta. För det privata näringslivet har tveklöst drabbats mycket hårt. För Åland som är ett sjöfarts- och tjänstesamhälle har krisen träffat oss rakt på livsnerven, då våra transporter och kommunikationer står stilla. Vi är ett samhälle uppbyggt på handel och affärsutbyte, pendling och fri rörlighet. Resandet i öster- och västerled är en del av livet i ett örike och utan inresande avstannar vår turism. Nu måste vi göra allt vi kan för att rädda arbetsplatser, hjälpa näringarna så att skadorna är övergående, inte bestående.

Samtidigt har pandemin varit ett bevis på hur oerhört snabbt hela världen kan ställa om och faktiskt göra stora förändringar – när man vet att det gäller liv och död. Den handlingskraften behöver vi ha med oss när vi också ska ställa om våra samhällen till hållbarhet och klimatanpassning. De stora förändringar i klimatet som nu sker dagligen kommer att betyda nya prövningar också på Åland, i form av kraftiga stormar, torka, ihållande regn, nya farsoter. Detta sker för att vi människor systematiskt förstör vår planet. Var sjätte sekund skövlas en yta lika stor som en fotbollsplan av regnskog, den tropiska primärskog som är jordens lungor och rikaste biologiska mångfald. Då fler platser blir obeboeliga sätts stora flyktingströmmar i rörelse.
Vi är så många människor på jordklotet idag att vi måste fördela resurserna mer rättvist. Virus-sjukdomar och klimatförändringarnas effekter ser inga gränser och det blir allt mer tydligt att vi alla är beroende av varandra och att vi måste samarbeta för att skona naturen och djurens livsmiljöer.

Bästa lyssnare!

Det kommer en dag när corona-situationen stabiliseras och botemedel finns. Den dagen ser vi fram emot. Då ska vi fira. Som när ett krig är över kommer en länge återhållen lust att välla fram, att få umgås, dansa och mötas på restauranger och fester. Då ska vi också fira Åland 100 år. Vi ska fira med temat ”den egensinniga ålänningen”. Att vara egensinnig är att lyssna på andra, men ändå finna sin egen väg. Med vår självstyrelse som grund, med ivriga människor och stabila näringar har vi tillsammans skapat ett starkt samhälle, som trots prövningar, egensinnigt hittat vägar framåt. Vi kommer också nu att hitta dessa vägar.

Vi bygger Åland människa för människa. Genom tillit och generositet. Genom att se varandra, bekräfta och uppmuntra tillåter man människor att växa i sin fulla längd och utveckla sina talanger.

Jag önskar er alla å lagtingets vägnar en trevlig fortsättning på självstyrelsedagen och en härlig sommar. Nästa år hoppas jag att vi får fira självstyrelsedagen som vi längtar efter – på samma plats, att få fatta varandras händer och mötas utan dataskärmar, plexiglas och distans.

Tack!

 

Ny styrelse och nya hedersmedlemmar

Den 3 juni hölls Ålands socialdemokrater årsmöte. I coronatider hölls mötet både på plats i Ålands lagting men också via Teams. Mötet med de stadgeenliga ärendena hålls vanligtvis innan utgången av april, men nu pga omständigheterna lite senare. Mötet konstaterade att 2019 var ett intensivt valår för föreningen med både riksdagsval, EU-val och lagtings och kommunalval. Partiet har fått många nya medarbetare och andan är god.
Till ny styrelse valdes Camilla Gunell, ordförande, Ulf Weman, första viceordförande, Kicki Blomqvist, andra vice ordförande och medlemmarna Ingemar Johansson, Britt Marie Sjöström-Kärki, Tony Wikström, Satu Silvennoinen och Fia Hellsten. Till suppleanter valdes Freddie Forsman, Mia Hanström, Andreas Westmark, Lasse Welro0s och Helena Flöjt-Josefsson.
Fyra hedersmedlemmar utsågs också för stora insatser för socialdemokratin på Åland; Barbro Sundback, Karl Johan Fogelström, Mikael Igge Holmberg och Ulla Andersson.
Kristin Mattsson fortsätter som lagtingsgruppens och partiets sekreterare.

Hållbar tobaksförsäljning?

Regeringen Thörnroos, med Hållbart Initiativ i regeringsblocket, verkar helt ha tappat taktpinnen i hållbarhetsfrågor. Vid måndagens lagtingsplenum debatterades en ändring av tobakslagen där regeringspartierna förespråkar en åldersgräns på 15 år vid försäljning av tobaksprodukter med ögonkontakt och övervakning av en 18 årig kollega.

En övervakning som i praktiken är svår att efterfölja och kan tolkas så att den myndiga personen lika gärna kunde sälja produkten.

Moderaternas social och hälsovårdsminister Anette Holmberg- Jansson (M) driver näringspolitik i stället för socialpolitik. Den förre ministern på samma position Wille Valve, tillika ordförande för ÅHS, tar i med raljerande brösttoner i sitt anförande när han försvarar tobaksförsäljning av minderåriga.

Detta trots att man känner till de bakomliggande faktorerna för ökat tobaksbruk: tillgänglighet, pris och den sociala acceptansen. Man känner till tobakens negativa påverkan på miljön, nedskräpning, fimpar som förgiftar våra vattendrag och skövlingen av regnskogen. Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, att minska efterfrågan och tillgänglighet samt jobba med tobaksavvänjning.

Trots allt detta väljer Hållbart Initiativ, som gjorde ett framgångsrikt val just på hållbarhetsfrågor, att inte ta ställning. Man lägger i stället ner sina röster i ett rätt enkelt ställningstagande.

Vi menar att om det enligt lag är förbjudet att nyttja produkten ska du inte heller ha ansvar över att sälja eller hantera den. Att man aktivt väljer att utsätta ungdomar för denna press är ytterst anmärkningsvärt. Näringslivets intressen kan inte gå i första hand när det gäller hållbarhetsfrågor. Man har ett ansvar som regeringsparti att sätta gränser, och skapa normer för ett hållbart samhälle.

Jessy Eckerman (S)
Nina Fellman (S)
Camilla Gunell (S)

1 Maj 2020

Ålands socialdemokrater – Majtal 2020

ÅSD firade 1 maj online

Ålands socialdemokrater har i år firat 1:maj och arbetarrörelsens dag online

Istället för att hålla tal och servera ärtsoppa på Torggatan gjorde partiet ett digitalt program som publicerades kl. 12 den första maj.  Programmet finns på Ålands Socialdemokraters facebooksida, webbsida och på youtube.

I programmet bjuder ÅSD traditionellt på tal som berör aktuella teman, i år under parollen Trygghet i svår tider, och på sång och musik av Tony Wickström, Miina Fagerlund, Sara Kemetter, Kutten Lindbom och Camilla Gunell.

I programmet kan du lyssna på följande talare:

Camilla Gunell partiordförande,
Fia Hellsten ordförande i servicefacket PAM,
Henrik Löthman lärare och
Jessy Eckerman lagtingsledamot.

Programmet har regisserats och producerats Ulf Weman och Claes Hellström

Fia Hellsten håller första majtal

Första majtal 2020:

Camilla Gunell:

Ärade lyssnare, bästa Första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj över hela världen, i år inte med folksamlingar och demonstrationer, men vi firar och hyllar kampen via digitala medier.

Temat för årets firande på Åland är Trygghet i svåra tider.

För de flesta har corona-tiden varit svår. Många är isolerade i sina hem. Många är rädda för en sjukdom som verkar både oberäknelig och som saknar botemedel. Många lider av ensamhet, ofrihet och saknar gemenskap.Vi märker plötsligt hur viktigt det är för oss människor att höra till en grupp, ett sammanhang och ett samhälle som är öppet att röra sig i. För många människor i världens länder är detta inte ett undantag. Människors frihet att röra sig fritt, klä sig fritt, uttrycka sig fritt begränsas och bestraffas. Arbetarrörelsen vill i solidaritet uppmärksamma alla dessa människor och fortsätta föra kampen mot orättvisor och förtryck.

Låt oss ändå känna glädje över att vi möter coronakrisen på vårt vackra Åland med vitsippor och fågelsång, och inte i ett flyktingläger eller i ett land utan skyddsnät. Vi upptäcker nu hur viktigt det är att vårt välfärdssamhälle är starkt. Att Sjukvården har beredskap att vårda dem som smittas av Covid 19. Att äldreomsorgen har beredskap att skydda de riskgrupper. Att sjukvårdspersonal kan känna sig trygg. Personal i omsorg och sjukvård är värda allas applåder. De lever med stressen var dag att inte bli smittade och med ångesten över att bära smittan med sig. Tack, Ni gör ett fantastiskt arbete!

Vi märker också hur viktigt det är att ha arbete och försörjning. Vi går mot en sommar med mycket osäkerhet gällande turismen och om gränserna kommer att öppnas för resenärer eller ej. För många vars inkomster försvunnit är det svårt att få vardagen att gå ihop. Den tunga lågkonjunktur som rådde i Finland under 90-talet påverkade en hel generation. Många blev långtidsarbetslösa då och är det fortfarande. Därför måste samhället göra allt i sin makt för att rädda företag och arbetsplatser. Att ha jobb är så viktigt i allas liv och för samhällets ekonomi och därför måste situationer som denna bekämpas hårt och resolut.

Vi märker också hur viktigt det är med skolan och vardagen i skolan för barn och unga. Att vara utan klasskamrater och lärare är plötsligt inte roligt alls. Till och med Skolmaten är något man nu uppskattar. Föräldrarna inser lärarnas pedagogiska kompetens i ljuset av hur svårt det är att undervisa hemma.

Socialdemokraterna har i alla tider kämpat för människors frihet och rätt. Vi har kämpat för en stark välfärd och offentlig sektor. Den visar sin styrka i svåra tider. Den nordiska modellen är den som ger trygghet. Våra statsministrar i Sverige, Finland och Danmark gör ett utmärkt jobb.

Vi socialdemokrater, vi är stolta över det välfärdssamhälle vi varit med och byggt. Det är våra gemensamma skattepengar, våra gemensamma arbetsinsatser och vår omsorg om varann som vinner också över coronan. vi ska fortsätta bygga framåt, mot ett jämlikare, rättvisare och starkare Åland. Vi vill inte tacka sjukskötarna, städarna, närvårdarna, assistenterna och lärarna med permitteringar och nedskärningar. Nej. Vi ska satsa och investera Åland ur kris och arbetslöshet. För att det är rätt, och för att det är klokt.

Kära lyssnare, jag önskar er alla en fin första maj!

Fia Hellsten:

1 Maj en ledig dag.

Corona-epidemin kom utan förvarning och förde med sig konsekvenser för ekonomin och arbetslivet som ingen av oss kunnat förutse.

För väldigt många förändrades vardagen radikalt.

Tänk vad konstigt. Man har gått från att längta efter lediga dagar till att längta efter dagar med jobb. Jag, som så många andra, lever nu för första gången, ett liv som permitterad.

Det är en helt annan verklighet än den som man är van vid. Istället för att som vanligt gå till jobbet, tacklas jag nu med att agera lärare för min 1:a klassare och pedagog för min 5-åring. Samtidigt som hushållet ska rulla på som vanligt.

Känslan av trygghet att tackla alla dessa nya utmaningar får jag av mitt fack. För som fackansluten får jag inte bara ekonomiskt stöd i form av a-kassan som jag betalat in till varje månad.

Jag har också sedan starten av detta undantagstillstånd, som vi nu alla kallar vår verklighet, fått regelbunden information om vart jag ska vända mig vid arbetsbrist och vad mitt fack har gjort för att underlätta situationen.

Tillsammans med arbetsgivarsidan har facket förhandlat fram förlängd egenanmälan vid sjukdom, ändrade varseltider för permittering och ett paket som låg till grunden för att karenstiden vid arbetslöshetsskyddet slopats.

Just nu, i detta läge vi befinner oss i känns gemenskapen i att tillhöra en facklig organisation.

NU har jag nytta av den, och nu är jag tacksam för att jag engagerat mig fackligt.

Denna 1 maj vill jag därför ta mig tid att fråga hur tar vi vara på denna tid på bästa sätt?

Och vad är det vi ska lära oss av denna situation?

Fackföreningars verksamhet bygger på att vi har medlemmar. Medlemmar som arbetar för varandra.

Alla de som bevakar våra rättigheter och förhandlar med arbetsgivare och politiker är inga andra än våra kolleger. Kolleger som vi givit vårt förtroende att föra vår talan.

I kriser ser vi styrkan i det system vi har. Via årtionden av fackligt arbete har arbetstagarna skapat system som gör att det finns trygghet även i dåliga tider.

Det fackliga arbetet skapar stabilitet i samhället, som gör att vi kan värna om vår demokrati även under rådande undantagstillstånd. Facket ställer upp för mig varje dag. I det tysta förhandlar dem om mitt arbetsliv, min fritid, mitt föräldraskap, min sjukdomstid och min vardag.

Idag, i denna svåra situation som hela världen står inför är jag tacksam för den trygghet mitt fack ger mig. En trygghet som jag kanske inte alltid tänker på.

Tillsammans är vi starka.

Jag vill önska alla en trevlig Första Maj!

Henrik Löthman:

Det känns speciellt att hålla tal på arbetarnas dag när det råder undantags-tillstånd i landet. Covid 19 har ändrat och kommer att ändra mycket på Åland och i världen.

Det är viktigt att landskapet Åland och kommunerna ger våra invånare och arbetare trygghet i dessa tider. Vi behöver göra det vi kan för att undvika permitteringar. Det finns alltid arbeten att göra i en kommun och det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningar för vad som kan göras. Landskapet och kommunerna måste även ta sitt ansvar och skapa enkla arbeten som passar alla. Det kan vara allt från vedklyvning, parkstädning, vård av våra naturområden, kökshjälp i de olika kommunköken med mera.

Personer över 70 år har det tungt i vårt samhälle just nu. Det är ändå tur att digitaliseringen möjliggör videosamtal och annan kommunikation nuförtiden, men vi får inte glömma bort att alla inte har möjlighet till detta. Viktigt är att vi i den här krisen finner lösningar för dessa människor och överlag förstår problematiken med ensamhet. Min farmor Linnea Löthman sa när hon blev äldre:”att det jobbigaste för henne var att inte längre känna sig behövd”. Idag skulle vi snarare tala om delaktighet. Det här är ett väldigt stort problem för inte bara äldre i vårt samhälle och varför det är av stor vikt att kommunerna bygger sociala samlingsplatser när de planerar. Människor skall inte behöva känna sig ensamma!

En av de positiva aspekterna som kommit tillsammans med Covid 19 är att yrken som lärare, vårdpersonal och städpersonal värderas högre. Det här är väldigt bra, men nu behöver dessa yrkens löner justeras, då de varit eftersatta under lång tid. Vi ska vara stolta över hur duktig personal vi har inom dessa områden på Åland.

En annan positiv aspekt som kommit är att människor rör sig mera ute och på våra fantastiska friluftsområden. Aldrig under min livstid har det varit så mycket människor i rörelse på Ramsholmen, Höckböle, Prästö, Nåtö eller Ingby bergen för att nämna några. Vi har underbara strövområden på Åland och jag hoppas att när vi kan öppna upp Åland igen så går turismen mera över till frilufts-, Skärgårds- och båtliv. Vi ska bli ännu bättre på hållbar idrottsturism. Hemestra hoppas jag är här för att stanna och att finländare och svenskar reser mer inom norden och därigenom får vi fler turister igen till Åland. Nu är ett perfekt läge att fräscha upp och göra våra friluftsområden ännu finare, så att vi under Tall Ships race nästa år visar upp Åland från dess allra finaste sida. Då krävs det att kommunerna och landskapet tillsätter personalresurser och budgetmedel, så har vi något att erbjuda som få andra ställen i världen har.

Hållbarhetsarbetet och Bärkraft måste nu prioriteras. Detta tillsammans med vår fantastiska natur ger möjlighet till Åland att bli än mer unikt. Det skapar även arbetsplatser och ökar intresset både medialt- och turismmässigt

Möjligheten till distansarbete har skapats på de allra flesta arbetsplatser, vilket möjliggör för invånare att bosätta sig i skärgården och landsbygden på ett annat sätt. Nu har vi möjlighet att få hela Åland att leva på riktigt.

Tillsammans klarar vi det här!

Jessy Eckerman:

Bästa kamrater och första majfirare!

Jag tycker om att arbeta – genom åren har jag jobbat inom många olika serviceyrken, tillexempel hotell, restaurang och turism. Vissa jobb har varit helt fantastiska, andra har varit rena plågan. Jag tycker om att träffa och jobba med folk, och ge den bästa tänkbara service som finns.

Jag uppskattar den fina gemenskapen – och att få jobba praktiskt, hårt och målmedvetet. Yrkesstolthet kallas det när man vet att även om ens yrke kallas för ett lågstatusyrke- märker ingen av den låga statusen, förutom när man öppnar lönekuvertet.

Idag tänker jag på mina tidigare arbetsplatser, vänner och kolleger inom alla de yrken som drabbats av coronakrisen. Jag önskar att alla inser vilka människorna är som får samhället och vardagen att rulla på –lokalvårdarna, lärarna, vårdpersonalen, butiksägarna, taxichaufförerna, livsmedelsarbetarna, daghemspersonalen och de arbetarna (för att nämna några) vars dagliga arbetsinsats gör livet bättre och lättare för alla medborgare och familjer.

Idag lever många ålänningar i en ny och oväntad situation – arbetslöshet och permitteringar är den nya verkligheten för många – även för dem inom de annars trygga branscherna.

Vi har en annorlunda sommar framför oss med en hög arbetslöshet och en växande otrygghet – och jag hoppas att alla gör allt i sin makt att vi- tillsammans skall klara oss genom de kommande utmaningarna. Trygghet i svåra tider är temat på vårt förstamaj-firande i år – Den socialdemokratiska politiken står för ett tryggt samhälle i svåra tider såväl som i goda. Vi socialdemokrater vill att du som jobbar ska kunna leva på din lön och ha trygga arbetsvillkor. Med oss går man till jobbet, känner sig trygg och kan kombinera familj och arbete.

Vår politik stärker samhället under krisen- vi utnyttjar inte den rådande oron och osäkerheten för att förverkliga nedskärningar inom offentlig sektor och till att försvaga arbetsrätten.

Både före och efter coronatider finns många arbetssökande som inte kan få ett fast, tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga eller otrygga jobb Vi har folk i behov av arbetsträning, ekonomiskt och psykosocialt stöd.. De är lika viktiga och värdefulla som alla de som tillfälligt drabbats.

Första maj – arbetarrörelsens dag – är en dag då vi minns alla de tidigare utmaningar vi klarat oss igenom – och vet att vi också kommer att klara oss igenom även denna – så som vi gjort förr. Vi kan skapa en bättre morgondag. Tillsammans för vårt samhälle. Ingen lämnas utanför. Jag önskar er alla en fin första maj. Ta hand om varandra kamrater.

 

 

 

 

Stöd kommunerna nu!

En pandemi förstorar existerande orättvisor och drabbar människor olika beroende av socioekonomisk tillhörighet. Att arbeta hemifrån är inte alla förunnat. Många lågavlönade har inte möjlighet eller råd att bli hemma från jobbet. Jämställdheten mellan kvinnor och män går tillbaka. Kvinnor blir mer utsatta i hemmet och är mer sårbara i arbetslivet. Vi är oroliga för att den offentliga sektorn kommer att permittera och samarbetsförhandla vilket drabbar särskilt kvinnodominerande branscher. Att skolorna är stängda innebär en extra belastning för många föräldrar, oftast kvinnor. Ensamföretagare drabbas även hårt.

Kommunerna måste särskilt i dessa tider kunna planera sin ekonomi. Vi anser att landskapsregeringen i snabb takt måste komma med ett stödpaket. Nu behövs stöd till ensam- och småföretagare, till barnfamiljer och vårdnadshavare och andra utsatta.  Vi vill heller inte att kommunerna skär ner i den verksamhet som nyttjas mest av de grupper som nu drabbas hårdast av krisen.

Landskapsregeringen behöver nu komma med en tilläggsbudget med minst samma förmåner till ålänningarna som i Finland. Finland ger bl.a. direktstöd till företagare och höjer bidraget till vårdnadshavare. Om inte kommunerna snabbt får veta hur stora stöd de får från landskapet finns det risk för skattehöjningar, högre avgifter och permitteringar. Om kommunerna höjer på avgifterna för sin service är risken stor att utsatta grupper drabbas hårdare än andra.

När det gäller kvinnor innebär redan Corona-krisen i sig en stor sårbarhet med ökat våld i hemmen, och ett större ansvar i hemmen för barnens skolgång. Att dessutom riskera att drabbas ekonomiskt lägger för en del ännu större sten på bördan.

Det är glädjande att man i Mariehamn nu sett till alla skolbarns rätt till ett mål mat per skoldag. Vi hoppas att alla övriga kommuner genomför samma målsättning. För barnfamiljer föreslår vi att man utreder om möjligheten att ge ett extra barnbidrag. Vi väntar nu på flera konkreta åtgärder för dem som behöver dem mest och på besked från landskapsregeringen om ekonomiskt stöd till kommunerna.

Styrelsen för Ålands socialdemokrater

Landskapet måste stöda kommunerna genom krisen

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

När näringslivets motorer på många håll avstannat har det allvarliga ekonomiska konsekvenser för företagen och deras anställda, men coronasituationen påverkar också de kommunala verksamheterna både på kort och lång sikt. Bland annat kommer utkomststödet att öka till följd av fler hamnar i ekonomisk utsatthet.

Äldreomsorgens personal måste arbeta under hård press med att skydda de äldre i riskgruppen för att komma i kontakt med Covid 19. Belastningen och de extra ordinära åtgärder som måste vidtas bland annat inom äldreomsorgen innebär kostnader som ingen kommun kan avstå ifrån.

Det är viktigt att kommunerna inte permitterar personal i stor skala och därmed medverkar till att fördjupa krisen. Det är också viktigt att kommunerna inte slutar att upphandla eller investera där det bara är möjligt att låta samhällsbyggandet pågå utan att corona-smitta sprids.

När lagtinget förra veckan budgeterade över 30 miljoner euro till bl.a näringslivet, AMS och till hälso- och sjukvården lät finansminister Torbjörn Eliasson (C) förstå att pengar finns. Man behöver inte överväga att låna pengar, åtminstone inte i detta skede. Paf-pengarna kommer att räcka.

I både Finlands och Sveriges regering är det en självklar sak att staterna lånar för att upprätthålla stabilitet både i stat, kommuner och näringsliv. Landskapsregeringen behöver därför ge kommunerna riktlinjer för hur man vill att Åland tillsammans ska agera för hur man ska klara krisen på bästa sätt. Kommunerna kommer att behöva stödet från det skuldfria landskapet Åland då deras egna lånebördor är stora och skatteintäkterna minskar.

Oroande signaler har framkommit om att landskapsregeringen inte ger några klara besked om hurdan ekonomisk uppbackning kommunerna kan förvänta sig från landskapet, trots att många kommuner just nu sitter med frågorna kring samarbetsförhandlingar. Plötsligt verkar det inte finnas pengar i kassan. Så vad är det som gäller, finansminister Eliasson. Kan kommunerna lita till landskapets ekonomiska bistånd för att genomleva krisen och dess följdverkningar? Är vi alla ”tillsammans” eller inte?

Kom också ihåg kulturen då kris-stöden fördelas

Ålands landskapsregering har beslutat att använda den så kallade PAF-reserven och medel ur PAFs kassa för att bemöta de ekonomiska skadeverkningarna av corona-pandemin. Behovet av ekonomiskt stöd är akut och åtgärderna behövs eftersom många företag står inför stora svårigheter. Likaså finns risk för att löntagare blir permitterade eller uppsagda och också de behöver nu samhällets hjälp.

En grupp som lätt kan glömmas bort i sammanhanget är kulturarbetare och småföretagare. Inte heller de kan nu lämnas i sticket. Många enmans-företag och frilansare exempelvis inom kultursektorn har fått tvärstopp på sina inkomster eftersom evenemang, föreställningar, konserter, utställningar ställs in. Det är mycket viktigt att landskapet utarbetar ett stödsystem också för kultursektorns behov och att en del av de 70 miljoner som landskapet nu stöder näringslivet med, kan komma också kultursektorn till del. Landskapsregeringen ombeds därför att ge Ålands kulturdelegation ett uppdrag och fullmakt att öppna en ny tillfällig bidragsform, liknande den som Svenska kulturfonden och föreningen Konstsamfundet nu avser att öppna för att stöda de åländska aktörerna inom kultursektorn.

Pekka Sonck
S-medlem i Ålands kulturdelegation

 

 

S-partiet tar paus från medlemsaktiviter

P.g.a. undantagstillståndet är våra partievenemang inhiberade och uppskjutna tills vidare. Det gäller diskussionen om näringsrätt och jordförvärvslagstiftning, frukostseminariet, sosseseniorträffen och årsmötet. Dessa ordnas alltså inte under planerade datum, och kalendern i medlemsbrevet gäller inte.
Om första maj vet vi ännu inget.

Vi återkommer med nya datum när vi har information om att beredskapsläget ändras.

 

 

Förlängd läroplikt och avgiftsfritt gymnasium

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning. Reformen som ska vara i kraft 2021 är ett sätt att anpassa sig till en allt mer kunskapskrävande arbetsmarknad, en storsatsning på att trygga ungdomars framtid och jämlikare livsvillkor. Redan idag är sysselsättningsgraden bland de som har grundskola i bagaget endast 40 procent.

Om läroplikten förlängs till 18 år innebär det också att samhället måste erbjuda utbildningen avgiftsfritt för den studerande. För många familjer är kostnaderna för studiematerialet inom gymnasialutbildningen (i riket andra stadiets utbildning) svåra att klara av. Det är viktigt att ingen ungdom måste avstå för en grundläggande utbildning på grund av att pengarna inte finns i familjen.

Även på Åland har kostnaderna för den enskilda eleven gymnasiet bedömts vara höga. Nuvarande landskapsregering noterar också detta faktum i sitt regeringsprogram. Hur man avser att tackla problemet är ännu öppet.

Lärarkåren i riket har ställt sig försiktigt positiv till reformen, men avvaktar förstås den slutliga modellen. Man kan se farhågor med skoltrötta elever som behöver ett mognadsår efter grundskolan. Detta avser man bemöta genom att utbildningen inte innebär skoltvång utan lärandet kan ske genom många olika anpassade utbildningsformer. Satsningen ska också innefatta en förstärkning av studerandehälsa, kuratorer och skolpsykologer. Reformen i riket bedöms kosta 129 miljoner på årsbasis, vilket är en stor investering i ungdomar, jämlikhet, arbetsliv och sysselsättning.

Socialdemokraterna är positiva till att införa förlängd läroplikt också på Åland och därmed en kostnadsfri gymnasieutbildning. Vi uppmanar därför landskapsregeringen att följa utvecklingen på rikssidan och påbörja ett motsvarande arbete.

Modiga reformer och ett starkt värnande om den kommunala grundskolan är den bästa välfärdssatsning som ett samhälle kan göra. Det har gjort Finland och Åland till framgångsrika utbildningsländer med goda Pisa-resultat. Därför vore det klokt att utreda hur en motsvarande satsning kunde se ut på Åland, vad det kunde kosta och garantera att Ålands självstyrelse innebär ett mervärde för ålänningarna med minst samma förmåner och servicenivå som på rikshåll.

Camilla Gunell (S)
Partiordförande

Klimat tema i SAMAK med nordiska statsministrar

Tre intensiva dagar i Köpenhamn blev det för lagtingsledamot Camilla Gunell som i måndags inledde sitt arbete som ordinarie medlem i Nordiska rådet. Gunell upptogs i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet och intog sin plats i Kultur och utbildningsutskottet. På det första mötet godkändes efter omröstning ett socialdemokratiskt medlemsförslag om att utveckla ett Nordiskt center för undersökande journalistik.

– Den undersökande journalistiken är grunden för allt journalistiskt arbete och det är oerhört viktigt i dessa tider av desinformation och fake news att stärka public service och de oberoende mediernas rätt och möjligheter att också fördjupa journalistiken med att verkligen på djupet belysa frågor och ägna sig åt sökande efter fenomen som kanske aldrig annars kommer till människors kännedom, säger Camilla Gunell.

På onsdagen inledde den nordiska arbetarrörelsen SAMAK sitt toppmöte på statsministern Mette Fredriksens residens Marienborg. Temat för årets toppmöte var Arbetarrörelsens ansvar för klimat och miljö. Speciellt inbjuden till årets toppmöte var den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland som redan på 80-talet formulerade behovet av en hållbar utveckling i den så kallade Brundtland-rapporten.

– Det har tagit lång tid att skapa förändring. Men på den tiden betraktades natur och miljö som ett särintresse, nu är klimatet utgångspunkten i alla diskussioner, sade Gro Harlem Brundtland i en diskussion med Sveriges statsminister Stefan Löfvén.

Socialdemokraterna vill fortsätta att se ett Norden som utvecklas som välfärdsländer, som tar ambitiösa mål och åtgärder tillsammans med näringsliv och fackföreningsrörelse för att uppnå koldioxidfria samhällen.

– Sverige kan snart producera stål utan koldioxidutsläpp, Norge kan snart framställa aluminium utan koldioxidutsläpp. Med ett fortsatt starkt arbete framåt ska vi att klara klimatutmaningen. Vi måste visa på konkreta saker som nu sker och ge människor framtidstro. Däremot kommer inte länderna att klara utmaningen om man inte samtidigt arbetar för en ökad jämlikhet. Det är inte de mest utsatta som ska betala notan, säger den norska partiledaren Jonas Gahr Störe.

Som Ålands socialdemokraters ordförande deltog Camilla Gunell i en paneldebatt om Näringslivet och arbetslivet som en grön motor.

– Det är viktigt att klimatfrågan inte splittrar samhället mellan landsbygd och stad. Klimatfrågan kan ge landsbygden många nya möjligheter till nya gröna näringar.

– Om vi i Nordens ska kunna konsumera hållbart måste vi ställa krav på en hållbar produktion också vid import av varor. Vi kan köpa varor billigt här för att ex länder i Asien utnyttjar arbetstagare och vi lämnar miljöförstörelse, luftföroreningar och försurning i deras länder istället. Norden bör ställa hårdare krav på importörer när det gäller hållbar produktion, sade Camilla Gunell i debatten.

Från Åland medverkade också lagtingsledamöterna Nina Fellman och Jessy Eckerman. Från FFC Åland deltog Elin Sundback, från ABF Åland Mia Hanström och från Nordenskolan Sara Kemetter (alumni) och Lars Welroos.