Talman!

Oron i världen påverkar också den åländska vardagen. Klimat hotet, kriget i Ukraina och Rysslands hybridkrig, Nato-medlemskap, energikris, allt sätter sina spår också i vårt samhälle.

Från att ha levt i en värld där murar rivits och demokratisering ägt rum, är det sedan den 24 februari 2022 en annan världsordning och en annan säkerhetspolitisk omgivning vi har att hantera.

Under Nordiska rådets session i Helsingfors såg man ett tydligt närmande mellan de nordiska länderna, länder som sluter sig starkare samman i en tid av yttre hot.

Det nordiska varumärket, den nordiska välfärdsmodellen är respekterad och framgångsrik. Den bygger på gemensam värdegrund som jämlikhet, yttrandefrihet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati, rättssäkerhet. Vi har stabila ekonomier som resolut tar tag i frågor om klimatomställning, minskar det fossila beroende, ökar inhemsk energiproduktion och stärker sin välfärd, reseliens och säkerhet.

Också på Åland är värderingar en viktig utgångspunkt när vi lägger ut kursen för vilket samhälle vi vill skapa. Kvartalspolitikens tid är förbi, vår samtid kräver – mer än någonsin – långsiktighet, samsyn kring de stora utmaningarna, ledarskap som med värme och auktoritet vågar och kan leda ett inkluderande samhälle mot framtiden.

Grundfunktioner som vi hittills tagit för givet som energi och vattenförsörjning kan man inte mer ta för givna. Det är frågor som vi medvetet och långsiktigt måste sörja för, Åland måste se om sitt hus när det gäller avgörande samhällsavgörande infrastruktur. Här finns mycket jobb att göra!

Fru talman!

Energiförsörjning, vatten och avlopp, trafik och kommunikationer, klimatanpassningar i byggandet och planering – allt detta måste upp på agendan mer strategiskt och mer framåtlutat.

Vi kan inte längre ignorera arbetet med fysisk planläggning om vi ska lyckas uppnå hållbarhet och agendans mål. Vi måste också ha aktörer som kommuner, myndigheter och företag som är starka nog att jobba med dessa frågor.

Tre år har nu gått och när det gäller de åländska kommunkartan har tiden stått stilla. Vi kan konstatera att har ledarskap och vision om framtiden helt och hållet uteblivit.

Ibland undrar jag om vi alls delar samma värdegrund? Är det inte viktigt att alla ålänningar lever på lika villkor och med rätt till god service, i alla delar av vårt landskap, landsbygd och skärgård? Kommuner i förtvivlad ekonomisk situation kan inte ge sina medborgare likvärdiga möjligheter, de kämpar hårt med att upprätthålla sina lagstadgade grundfunktioner, medan andra har det bättre. Det här skapar ojämlik vardag för ålänningarna, som är orättvist och olyckligt.

Regeringen Thörnroos har varken haft vilja eller förmåga att leda framåt i denna viktiga fråga för ett jämlikt och livskraftigt Åland.

Fru talman!

Åland har tyvärr också, mot bakgrund av bland annat regeringen Sanna Marins omfattande reformagenda, hamnat rejält på efterkälken inom flera områden. Oförmågan eller oviljan att ta tag i de svåra strukturella frågorna har lett Åland in en återvändsgränd.

Fråga efter fråga läggs i utredningar som följs upp av fler utredningar. Tiden går och vi står snart inför ett val igen. Det blir uppenbart att regeringen Thörnroos inte vetat vart man är på väg eller hur man vill använda sin tid vid makten.

Utredningar ska man göra om man uppriktigt söker ny kunskap och lösningar på ett problem. Men om man använder sig av instrumentet som en metod för att begrava frågor, låta tiden gå i syfte att undvika att fatta obekväma beslut så slösar man pengar, tid och tjänstemannakraft. Den här metoden har man fått hålla på med i åratal och vi måste börja säga stopp!! Det handlar om ålänningarnas skattepengar, inte om någons partikassa. Men efter lång tid vid makten så kanske man börja betrakta det som samma sak. Vi måste börja säga som det är:

• Kommunfrågan står stilla p.g.a. centerns egna maktsfärer kommunalt…
• Skärgårdstrafiken kommer man ingen vart med då norra och södra skärgårdens intressen står emot varandra. Vi måste höja blicken. Många miljoner har redan lagts på oändliga utredningar, miljökonsekvensbedömningar, kortruttsplaner och det har lett endast till ett tickande skadestånd för olagligt hävandet av avtal som ökar varje dag. Nu vill man sätta ner ännu mer tid, tjänstemannatimmar och pengar på att fortsätta projektet med en tunnel till Föglö. Jag blir uppriktigt förtvivlad över detta enorma slöseri med pengar och kraft. Och man inte reformerar blir allt bara dyrare och dyrare och det enda man kan göra är betala mer.

Det här sättet att jobba äventyrar inte bara ekonomin, det äventyrar också förtroendet för landskapet som samarbets- och avtalspart, OCH medborgarnas förtroende för de folkvaldas förmåga att utveckla Åland.

Fru talman!

Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att landskapets budget ses som ett redskap att skapa stabilitet och goda förutsättningar för företag och hushåll. Särskilt i svåra tider. Vi tycker därför det är bra att höja grundavdraget, genom den åtgärden visar regeringen förståelse för att många hushåll går mot en tuff ekonomisk vinter. Socialdemokraterna stöder det förslaget, MEN… vi är nog också förvånade över hur ojämn den här regeringen är beträffande den ekonomiska politiken.

Mandatperioden inleddes med högstämda mål om budget i balans och utredningar hur man skulle försämra omsorg och skola ute i kommunerna och inbesparingar i förvaltningen, till att nu nästan helt släppa rodret. Det förefaller lite märkligt vinglande.

Att regeringen Thörnroos, den mest borgerliga regering Åland kan ha, kommer med stora underskott och saftig utökning av den offentliga sektorn. Som väljare skulle jag nog bli ganska förvirrad.

Arbetsbördan växer för nästa regering.

Fru talman, jag vill ändå i detta gruppanförande nämna den svåra insikten i att 2022 blev det år då det blev klart att Åland inte heller den här mandatperioden, trots vårt 100 årsfirande, får en ny självstyrelselag.

Vi står inför ett misslyckande och nästa möjlighet är först 2028. Det är en historisk bravad att till och med få en Ålandsminister att lämna sin post för att förhandlingarna med Åland är så omöjliga att genomföra. Även här är vi i en återvändsgränd. Bördan av arbete växer för nästa regering.

Socialdemokraterna har i sina 23 finansmotioner lagt fram förslag som ger nya alternativ för hur vi kans organisera oss bättre, för att möjliggöra ökat samarbete, effektivare beslutsfattande och mera långsiktighet inom utbildning, sjötrafik, klimat och miljö. Vi hävdar också principen att Åland och ålänningarna bör eftersträva minst samma förmåner som i riket. Flera av de åtgärder som rikets regering gått in för att stärka hushållens ekonomi p.g.a. höga energipriser gäller också ålänningarna. De som inte gäller här, anser vi att regeringen ska besluta om extra barnbidrag och sänkta dagisavgifter.

Jag är övertygad om att självstyrelsens värde i ålänningarnas ögon måste vara att vårt samhälle är minst lika bra som i riket, och helst bättre. Självstyrelsens värde devalveras om ålänningarna ska acceptera sämre välfärd, lägre förmåner eller sämre rättssäkerhet.