Närings- och miljöminister Camilla Gunells tal kring miljöfrågorna i budgetdebatten i lagtinget:
Det är ett stort ansvar och det första man måste inse är att det här är ett arbete man inte kan göra ensam. Det arbete som nu pågår brett och djupt inom ramen för nätverket bärkraft.ax och i enlighet med hållbarhetsrådets ledning visar att det finns ett engagemang och en vilja i vårt samhälle som är stor och som vi kan bygga vidare på.
Just nu ställer världen om mot hållbarhet. Insikten om att jordens resurser är ändliga och att en evig tillväxt och konsumtion inte fungerar är nu ett uppenbart faktum. Världens länder har genom Paris-avtalet beslutat att vända riktning. FNs 17 hållbarhetsmål kräver av oss alla att göra förändringar i våra livsmönster, konsumtion och produktion.
Som FN-s generalsekreterare Ban Ki-moon sade: ”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Den gamla världens tillväxtbegrepp måste förändras och göras miljö och klimatanpassat.
Dessa internationella överenskommelser ger mänskligheten hopp, även om USAs nya predsident fortfarande tillhör den gamla stammen klimatförnekare vilket förstås är illa. På Åland vill vi bidra med det vi kan till den globala agendan.
Lagtinget har bestämt att Åland ska vara ett hållbart samhälle senast 2051. Det gör vår process världsunik och därför vill man nu att vår hållbarhetsagenda översätts och skickas till FN som ett gott lärexempel. Men jag tror inte en sekund på att ålänningarna tar order av politiker och potentater. Viljan och lusten att arbeta mot ett hållbart samhälle måste komma ur människorna själva.
Den kraften, viljan, i det åländska samhället kommer ur människors starka känsla för naturen, till havet och stranden, till blåstången och fåglarna, skogen och vitsipporna. Den värme och kärlek människor känner för naturen är utgångspunkten i vårt hållbarhetsarbete. Den känslan inspirerar och motiverar oss enskilda individer, företag, föreningar, näringsliv. Jag har också lanserat ordet MILJÖNSAMHET – miljöanpassning och lönsamhet är två begrepp som går samman. Det förstår man mycket väl inom näringslivets olika branscher.
Och man måste också visa att det inte är något konstigt. Vi kan det redan. Vi kunde det förr i alla fall. Gammaldags sparsamhet, varsamhet om tingen, att ta tillvara naturens resurser, att konsumera klokare. Vi kan det redan, vi måste bara väcka till liv det arv och tradition som fanns och sätta in den i ett nytt, modernt sammanhang och en strukturerad arbetsprocess. Idag kallas det här future fit-business, green growth och cirkulär ekonomi.
Ålands näringsliv har det gemensamma hållbarhetsarbetet med idag som en naturlig del i sin näringslivsbarometer. Flera branscher arbetar med omställning och för oss inom det offentliga gäller det att själva bli bättre, utbilda oss och fatta riktiga beslut. Det gäller också för oss att definiera det offentligas roll i den här processen, ett arbete som kräver ett ledarskap som är tydligt, inbjudande och engagerande. Mycket fint att även producentförbundet leder arbetet med en nyskapande livsmedelsstrategi med stark fokus på cirkulering av näringsämnen, dvs hur kretsloppen ska fungera som helheter och där också det som idag kan kallas avfall tas tillvara och blir ny näring som behövs för livsmedelsproduktion där fosfor och kväve inte ska ut i sjöar och vattendrag och öka övergödningen, utan tas tillvara som resurser.
Sjöfart och flygtrafik reglerar internationellt och där kommer det krav på förändringar. Det vi själva kan arbeta med och bestämma över är besluta om våra minskningsmål gällande koldioxidutsläpp gällande biltrafik och transporter. Vi har beredskap att bygga ut infrastruktur för elbilar, år 2017 får vi en klimat- och energistrategi för målsättningarna framåt för utveckling av vind, sol, biogas, projekt pågår om fiskdiesel, eldrift på landskapets linfärjor och fartyg och skogsprogrammet med skogen som resurs för uppvärmning, att bygga mer i trä på Åland och som kolsänka.
Vi har också kommit vidare med att få Åland som testområdet för ny teknik inom det projekt som leds av CLIC Innovation och där många finländska universitet och forskningsinstitut ingår tillsammans med stora företag som ABB, Wärtsilä och många fler. Åland som ett avgränsat samhälle kan fungera väl som testplattform inom förnyelsebar energi och smarta nät och jag tycker vi jobbar med lokala företag som visar ett stort engagemang.
Den viktigaste miljöfrågan på Åland är vattnet. Nästa år kommer lagtinget att få en ny vattenlag och en ny avfallslag på sitt bord. Stora och viktiga lagpaket och vad vattenlagen beträffar en totalreform. Landskapet investerar också i belastningsverktyg, avancerade datamodeller som kan bedöma olika vattenförekomsters kvalitet och därmed få ett bättre underlag för hur vattnet runt Åland mår och om man kan tillåta mer näringsämnen eller var man måste minska. Viktigt, nytt instrument som utvecklas i samarbete med svenska SMHI.
Även när det gäller dricksvatten och avloppsvatten pågår som bäst viktiga arbeten både inom LR och i samarbete med Ålands vatten och kommunerna med en ny VA-plan som troligen kommer att kräva en hel del investeringar runt om på Åland för att trygga vattentillgången för alla. Det pågår även viktigt arbete med att upprätta skyddszoner för att skydda vattentäkter och i enlighet med nya LBU-programmet prioriteras tillsammans med känsliga vikar extra breda skyddszoner och miljörådgivning. Dessa två som prioriteras i landskapsregeringens konkreta vattenvårdsarbete och om medel och krafter finns också restaureringsåtgärder i de mest nedsmutsade sjöarna och vikarna.
Åland ligger fortfarande långt efter EUs krav när det gäller Natura 2000 områden. Landskapsregeringen måste leva upp till dessa krav om vi inte hellre betalar böter än skyddar vår egen natur och biotoper.
Vi har nu 2 – 2,5 % av landarealen och totalt borde vi sträva till 5 % landareal och 10 % vattenareal. Förutom de markområden som landskapet redan äger handlar de allra flesta om intrångsersättningar genom engångbelopp eller återkommande betalning eller arrenden för vissa antal år ex 50 år. Mycket bra att vi nu har bra fart på och kan visa EU att vi går framåt. Den åländska naturen unika värden är lika värdefulla som vår kultur och självstyrelse och även det måste få kosta!
