Fb-Button

Fia Hellsten

Kallelse till KONGRESS 16 november 2024 kl.8:45-16:00

av

KALLELSE

Medlemmar i Ålands socialdemokrater (ÅSD) kallas till kongress:
den 16.11.2024 kl:08.45-16.00 i Ålands lagtings Auditorium.

Motioner inlämnas till styrelsen senast den 19 oktober.
(Motioner som inkommer senare kan inte behandlas under kongressen.)

Kongressen hålls vartannat år och syftet är att stimulera den interna politiska debatten och
fastställa politiska riktlinjer i frågor av väsentlig samhällsbetydelse (stadgarna §14).

Anmäl ditt deltagande senast 13 nov kl.15.00 till: fia.hellsten@lagtinget.ax

// Styrelsen
gm Fia Hellsten, Partisekreterare.

Insändare: Jessica Sundberg, För ett bilfritt och människovänligt centrum i Mariehamn

av
Trafiken idag står för ca 40 % av Ålands totala utsläpp, vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att minska vår klimatpåverkan, och i Mariehamn behöver vi genomföra åtgärder som harmoniserar med stadens miljömål. Parallellt med detta vet vi att ålänningar generellt rör på sig för lite. I Ålands folkhälsostrategi 2023-2030 kan vi tex läsa att:
-en av fem åländska vuxna lider av fetma
-10% av pojkarna och drygt 5% av flickorna i åldern 13-16 år lider av fetma och trenden är ökande
– minst 10% av ålänningar över 65 år har diabetes och trenden är ökande
– sjukdomar i rörelseapparaten (t.ex. sådana som orsakar ryggvärk, nackvärk och ledbesvär) är den vanligaste sjukdomsgruppen i primärvården.
Som politiker behöver vi ta vårt ansvar i att uppmuntra befolkningen till rörelse i vardagen. I folkhälsostrategins åtgärdspaket poängteras betydelsen av planeringen av en infrastruktur som främjar fysisk aktivitet och aktiv transport, alltså en transport där vi rör på oss istället för att ta bilen.
Därtill har många företagare och handelsidkare i Mariehamns centrum genom åren uttryckt en önskan om åtgärder som främjar ett levande centrum. Vid ett seminarium om stadsplanering som Mariehamns stad ordnade 24 januari i år lyftes upprepade gånger betydelsen av ytor där människor kan röra sig och umgås utan bil. Ytor där vi kan ströva omkring, njuta av härliga platser, njuta av vår stad. Kommersiella inslag behöver blandas upp med fler ytor där vi kan röra oss på ett givande sätt, mötas och umgås också utan att behöva spendera pengar, och där vi kan njuta av naturen och grönskan i Mariehamn.
Det behöver vara lätt att ta sig till naturen och specifikt till vattnet från centrum. Dessa inslag är Mariehamns starka kort och de upplevs som härliga både av mariehamnare och turister. I januari presenterades på fullmäktigemöte en medborgarundersökning där det belystes hur viktigt mariehamnare tycker att det är med närheten till naturen.
Centrala Mariehamn behöver bli mer tillgängligt för fotgängare och uppmuntra till vistelse och rörelse utan bil och biltrafiken behöver både styras om och minskas ner. Mariehamns stad behöver utreda möjligheten att göra centrala delar av Mariehamn bilfritt, både delar av året och hela året. Samtidigt behöver staden titta på vad vi istället kan göra med de ytor där biltrafiken idag dominerar för att göra mer yta i centrum tillgängligt för mänskligt umgänge utan bil. Ett åtgärdspaket behöver skapas för att få till förändringen stegvis.
En utredning kring mer bilfria gator i centrum gjordes 2016 i samband med att en ny delgeneralplan för Mariehamn gjordes. Men inget händer för tillfället med den utredningen då delgeneralplanen ligger i domstolen. Dessutom har utredningen snart 10 år på nacken och behöver därför uppdateras.
Jag tror absolut att tiden är mogen för årets stadskärna i Finland 2024 att bli ännu mer härlig och människovänlig!

Insändare 28.06.2024 Satsningar på förmånliga träningsalternativ och utegym är positivt för alla

av
I en ledare i Ålandstidningen (28.6.2024) lyfts frågan om Mariehamns stad ska konkurrera med privata företag genom att erbjuda förmånliga träningsmöjligheter. Det nya utegymmet vid Mariebad samt Idrottsgårdens gym sägs bland annat snedvrida konkurrensen.
Som invånare i Mariehamn, och ledamot i kultur- och fritidsnämnden, ser jag positivt på satsningarna i staden. Genom att erbjuda lättillgängliga och förmånliga platser för träning kan Mariehamns stad inspirera kommuninvånarna till att vara aktiva och röra på sig mer. Detta är viktigt för att främja en hälsosam livsstil och förebygga olika sjukdomar. Satsningarna går i linje med Folkhälsostrategin för Åland och Mariehamns stads Vision 2040. Mariehamn bör investera i sina invånare så att god hälsa inte förblir en klassfråga.
Det är dock viktigt att understryka att kommunala träningsanläggningar inte ska konkurrera med privata företag. Stadens gym ska utgöra ett komplement till det övriga utbudet av träningsalternativ med fokus främst att inspirera invånarna till att röra på sig mer. Att träna utomhus på ett utegym under sommaren kan till exempel öka motivationen till att börja träna regelbundet under resten av året. Privata gym erbjuder ofta specialiserade tjänster, mer avancerad utrustning och personliga tränare, vilket attraherar en kundkrets som är villig att betala för dessa extra tjänster. Idrottsgårdens gym erbjuder däremot en grundläggande träningsmiljö för dem som söker ett mer ekonomiskt alternativ. Stadens anläggningar kan också användas av personer som köper online-coaching av åländska företag inom träning och hälsa, och på så vis även här utgöra ett komplement till den privata marknaden.
De stora möjligheterna till en aktiv fritid i Mariehamn, med lättillgängliga och förmånliga träningsalternativ, är något vi ska vara stolta över och värna om. Det kan locka fler att upptäcka Åland som en plats där man vill leva och bo. Jag vill passa på att uppmana alla att använda stadens idrottsanläggningar för att investera i sin hälsa och sitt välbefinnande. Följ gärna Mariehamns idrottsanläggningar i sociala medier för inspiration.
Erica Lindberg (S)
– ledamot i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn

Jessy Eckermans anförande om sjukkostnadsavdraget 11.09.24

av

Talman,

Skattedeklarationen och vilka avdrag man kan göra är en riktig djungel. Räck upp handen, den som kan komma upp i talarstolen och påstå att hen har full koll på skattesystemet – vilka stöd och avdrag som finns, varifrån de kommer, hur stora de är, och vilka effekter de har på din deklaration och skattebesked.  Jag ser inga händer.

 

Ju mer jag diskuterar skatteavdrag med vänner, bekanta och kollegor, desto mer inser jag att alla verkar göra lite som de vill och drar av enligt egen tolkning. Det är verkligen komplext, och särskilt sjukdomskostnadsavdraget är svårt att förstå. Ett bra skattesystem borde inte bara vara rättvist, utan också tydligt och enkelt att följa.

 

Försök be en expert att förklara – till och med experterna erkänner att det är krångligt. Det är just det som är det största problemet: avdraget är pedagogiskt otydligt, både i hur det ska tillämpas, vad det ska täcka, och hur mycket som egentligen kan dras av från alla kvitton. Och hur stor eller liten effekt det faktiskt har på vanlig människas ekonomi. Jag är övertygad om att vi på Åland kan bättre. Vi kan skapa mer rättvisa och träffsäkra system, så att vanligt folk får behålla mer i plånboken när kostnaderna dyker upp.

 

Talman,

Min första reaktion och rena ryggradsreflexen var att starkt motsätta mig slopandet av sjukdomskostnadsavdraget. Jag vet hur tufft det är att leva på marginalen, särskilt med ohälsa runt omkring sig, när orken och initiativförmågan inte är på topp. Att slopa sjukdomskostnadsavdraget – vadå, ska vi verkligen gå på de sjuka?

 

Men jag har ändrat uppfattning. Ju mer jag satt mig in i uträkningarna, desto mer insåg jag att det jag trodde gav pengar tillbaka inte alls berodde på just sjukdomskostnadsavdraget. Ett avdrag är faktiskt ingen bra socialpolitik när det gäller att minska klyftor och lätta på bördan för vanligt folk – en politik jag står för. Mycket av det som händer runt omkring oss, som momshöjningar, äter upp lönerna. Ett avdrag som kommer ett till ett och ett halvt år senare hjälper knappast i vardagen.

 

En klok pensionärsväninna till mig brukar säga: ”Om det inte finns några äpplen i korgen, så har man inga äpplen att dra av på.” Vi måste kunna göra bättre än så. Vi behöver bättre åtgärder för att hjälpa de som har kostnader för sjukvård, tandvård, barnomsorg och annat.

 

Fakta och saklighet visar att sjukdomskostnadsavdraget har spelat ut sin roll. Att sänka avgifterna och justera  taket för högkostnadsskyddet inom sjukvården, så att gränsen för avgiftsfrihet nås tidigare, är betydligt träffsäkrare åtgärder.

Utökad tandvård och andra justeringar som ger direkt hjälp är långt mer effektiva. Sjuk kan vem som helst bli, och har man inte råd att söka vård i tid, eskalerar problemen och blir en ond cirkel. Ett skatteavdrag hjälper föga i det sammanhanget. Frågan är om sjukdomskostnadsavdraget någonsin hjälpt så mycket som andra åtgärder kan göra i dagens välfärdssystem. Det är en fråga vi måste ställa här i lagtinget, och jag är övertygad om att vi kan bättre.

 

Nu har landskapsregeringen dragit bort plåstret – det gamla plåstret som alla vet varit varigt och luktat illa. Det svider att dra av det, men vi vet innerst inne att avdraget aldrig riktigt hjälpt på såret. Det är modigt att reformera något som inte ger rätt resultat, som är orättvist och överdrivet byråkratiskt.

 

Alla har inte förmågan att förstå eller hantera sina skatteärenden, och Ålandsbilagan kan verka enkel att förstå vid första anblick. Men det är en pedagogisk miss att raden om avdraget står där utan att specificera den exakta summan som faktiskt kommer tillbaka.

 

Talman

Regeringen har ett stort jobb framför sig. Det är dags för socialpolitik 2.0. Socialpolitiken förtjänar minst lika mycket uppmärksamhet som skärgårdstrafiken i media.

 

Det är jätteviktigt att kritiska frågor ställs. Oppositionen har kommit med många bra förslag som jag hoppas regeringen tar till sig, men det är också oerhört viktigt med fakta, räkneexempel och kunskapsspridning i en så komplex fråga. Annars riskerar den här viktiga socialpolitiska reformen att bli ett populistiskt skådespel baserat på känslor istället för fakta. Det handlar om människors ekonomi och hälsa, och jag hoppas att frågan behandlas med värdighet.

 

Under de kommande 1,5 åren innan lagen träder i kraft, måste vi prioritera lagstiftningar som minskar byråkratin och hjälper människor ekonomiskt när avdraget slopas. Vi måste också ta hänsyn till vad som händer i Finland och hur det påverkar oss, och skapa en stark och stabil grund med de åtgärder och stöd som ligger inom vår behörighet i lagtinget. Vi värnar om vår självstyrelse, men använder vi verkligen de verktyg vi har för att göra det bättre för vanligt folk på Åland?

 

Det är nu viktigare än någonsin att landskapsregeringen samlar sig och prioriterar den här frågan. De som har behörigheten och möjligheterna att påverka ekonomin för vanligt folk måste dämpa den oro som finns. Under debatten har det framkommit höga kostnader för tandvård och för barnfamiljer. Man kan tänka sig en konkret önskelista mer omfattande allmän tandvård, kanske med tandvårdssedlar, och justera inkomstgränser för maxtaxan inom barnomsorgen, det finns redan utredningar på detta, bara att börja jobba.

Bättre rabatter för pensionärer och ett högkostnadsskydd som gäller hela familjen skulle förmodligen också underlätta mer än ett skatteavdrag, och dessutom förebygga höjda kostnader på sikt.

Tack.

 

 

Henrik Löthmans anförande i sjukkostnadsavdagsdebatten. 11.09.24

av

Talman,

Frågan om sjukkostnadsavdraget är svår för oss socialdemokrater. Det är viktigt att komma ihåg att skatteavdrag i praktiken fungerar som bidrag till dem som har pengar, och detta avdrag når i för liten utsträckning de som verkligen behöver hjälp.

Jag använder min egen familj 2023 som exempel, eftersom vi tyvärr har flera sjukdomar och vissa av oss är pensionärer eller sjukpensionärer. Det har hjälpt mig att förstå vilka grupper som drabbas och vilka lösningar som är mest effektiva. Jag ber om ursäkt över att det blir mycket siffror, men det är för att tydliggöra problematiken i att förstå avdraget.

Jag tjänade över 60 000. Som diabetiker får jag mina mediciner och det material jag behöver för en självrisk på 100 per år; 50 för mediciner och 50 för material. Jag hade inget grundavdrag 2023, men kunde dra av 433 i sjukdomskostnader, varav endast 166,50 var avdragsgillt på grund av självrisken och regeln om man tjänar mer än 15 000 per år i nettoförvärvsinkomst, får man endast dra av 50 % av sina sjukdomskostnader. Med en skattesats på 17 % i Mariehamn resulterade det i ett sjukdomskostnadsavdrag på 28,30 och det klarar jag mig utan.

Min sambo tjänade över 30 000 och ansökte om avdrag för 1991,53, men fick endast 945,77 godkänt av samma orsak som för mig. Hennes faktiska sjukkostnadsavdrag blev 160,78 , medan hennes grundavdrag var 789,75, vilket med Mariehamns skattesats ger 134,26 i faktiskt grundavdrag. Om siffrorna är samma 2026, skulle hon inte få sjukdomskostnadsavdrag, men istället få 152,69 i grundavdrag. Hon skulle alltså förlora 142,37 per år på det nya förslaget.

För henne skulle en sänkning av högkostnadsskyddet på ÅHS från 475 till 100 hjälpa något, men det största problemet är högkostnadsskyddet för mediciner från FPA. Hennes mediciner kostar 1321,74 per månad, vilket innebär att hon redan i januari måste betala 626,94. Detta är mycket betungande, särskilt eftersom januari sällan är en ekonomiskt lätt månad för någon. Det känns orättvist att jag bara behöver betala 100 per år, varav endast 50 går till mina mediciner. Tyvärr är FPA-ersättningen rikets behörighet som vi ej kan påverka.

Min mor är pensionär med en inkomst på över 20 000 och ansökte om 2358 i sjukdomskostnadsavdrag, varav 1129 var avdragsgillt av samma orsaker som tidigare exempel. Hon fick dra av 191,93 i sjukdomskostnadsavdrag. Hennes grundavdrag var 1427,82 , vilket ger 242,73  i faktiskt grundavdrag. Med det nya förslaget skulle hon få 261,16 i utbetalt grundavdrag. Hon gör alltså en förlust på 173,50 med det nya systemet.

Det här visar att grundavdragets höjning inte räcker som förändring. I praktiken ger grundavdraget mellan 17,89 i Jomala och 21,35 i Kökar per person förutsatt att du tjänar mindre än ca 45000. Här bör landskapsregeringen överväga att höja till 3980, som grundavdraget är i Finland, men utan att förändra procentsatsen till den som används i Finland. Då skulle min mor istället ha gått 121,9 på minus. Om man går in för exakt det sätt som grundavdraget räknas i Finland, skulle hon istället förlora också hela sitt grundavdrag. Den bästa kompensationen för henne skulle va att sänka högkostnadsskyddet till 100 för alla över 18 år på ÅHS. Då skulle hennes förlust minskas till endast 23,50 per år. Skulle pensionärer också räknas in i den grupp som får allmän tandvård, skulle det också underlätta för henne och andra pensionärer.

Min far, är sjukpensionär och har en inkomst på över 30 000 och har inte gjort några sjukdomskostnadsavdrag för 2023, trots att han hade möjlighet till det. En riktig socialdemokrat alltså, eller kanske snarare en ”elektronisk kvastfening”, som han själv brukar beskriva sig.

Hans grundavdrag var 640,99, vilket med en skattesats på 16,5 % i Jomala gav honom 105,76  i avdrag. Med det nya förslaget skulle han vinna 17,89 på grundavdraget.

Om vi antar att även han hade sjukdomskostnadsavdrag att göra på 2000 skulle han få dra av 950, och med Jomalas kommunalskatt skulle det resultera i 156,75 i sjukdomskostnadsavdrag. Han skulle alltså förlora 138,86 i detta fall. Han skulle då vinna mest på en sänkning av högkostnadsskyddet till 100 inom ÅHS och då i detta fiktiva räkneexempel skulle han hamna 29,03 på plus vid en förändring av högkostnadsskyddet.

Min syster bor på ett av KST:s boenden och arbetar inom dagverksamheten. Hon tjänar betydligt mindre än 15 000 och kan av den anledningen inte göra några sjukdomskostnadsavdrag.

Hon behöver alltså inga ytterligare kompensationsåtgärder med detta lagförslag. Hon kommer att bli 18,43 rikare eller mindre fattig efter grundavdragets förändring. Det är självklart att denna grupps ekonomiska situation behöver förbättras, då de är dömda till ett liv i fattigdom, men det är en annan diskussion.

Det här tydliggör hur liten effekt sjukkostnadsavdraget de facto står för. Det visar också att de med låga inkomster som min syster inte har någon nytta av avdraget. Att man får vänta ett till nästan två år innan man får pengarna tillbaka är problematiskt för de som har låga inkomster.

Då är mer direkta stöd likt de Nina Fellman tog upp i sitt gruppanförande för oss Socialdemokrater betydligt bättre. Jessy Eckerman kommer även att tydliggöra Socialdemokraternas åsikt i sitt anförande efter mig.

Tack

Nina Fellmans gruppanförande om sjukkostnadsavdraget. 09.09.2024

av
Det här lagförslaget är en stor pedagogisk utmaning för landskapsregeringen men det är faktiskt också en socialpolitisk möjlighet, en möjlighet att använda våra skattepengar som det faktiskt är tänkt, som ett stöd för ekonomiskt utsatta med höga sjukdomskostnader. Så funkar det inte idag.
Initiativet till att avskaffa lagen kom dock från skattemyndigheten, som också tidigare påpekat det krångliga, oändamålsenliga och svårhanterliga med sjukdomskostnadsavdraget. Det är inte i första hand en sparåtgärd.
En inledande kort sammanfattning av varför socialdemokraterna tycker att vi kan avskaffa detta avdrag: Det tillkom som ett stöd för ekonomiskt utsatta grupper med höga sjukdomskostnader. Idag går det mesta av pengarna inte till de grupperna, utan till människor som väl klarar sig och som har möjlighet att utnyttja ett skatteavdrag. När vi ser hur hårt riksregeringen far fram med nedskärningar i välfärden så är det av största vikt för oss att våra skattepengar används där de gör nytta för de grupper vi vill värna, låg – och medelinkomsttagarna.
Vi vill inte konservera ett byråkratiskt, dyrt och krångligt system som får folk att tro att de får pengar tillbaka för sina sjukdomskostnader, när det de facto är så att största delen av den miljon som går ut till ålänningarna går till de inkomstklasser som klarar sig ändå. För oss är det klart och tydligt så att de flesta skatteavdrag fungerar just så att det är bidrag för de välbeställda, träffsäkra för de inkomstgrupper som har tillräckliga inkomster för att faktiskt kunna göra avdrag. Vår ideologiska utgångspunkt är att pengar ska användas som det är tänkt, i detta fall för att stärka ekonomiskt svagare grupper.
Vad vill vi socialdemokrater då göra. I framställningen föreslås en rad områden där landskapsregeringen ska ta fram åtgärder, vad gäller avgifter, högkostnadsskydd och grundavdrag, klientavgifter.
Vi vill prioritera:
-att grundavdraget höjs ytterligare. Redan i samband med detta förslag sker en höjning med 100 euro för att motverka den negativa effekten av avskaffat sjukdomskostnadsavdrag. Det är ett sjukdomskostnadsavdrag, om man så vill, som gynnar alla. Vi ser gärna att grundavdraget ytterligare höjs till samma nivå som i Finland.
-vi vill sänka högkostnadsskyddet på ÅHS för alla inkomstgrupper till 100 euro. Dels är det en generell sänkning som inte ökar progressiviteten, dels ger det medelinkomsttagarna som drabbas hårt av andra åtgärder en lättnad, dels ger det möjlighet att betydligt minska administrationen inom ÅHS och spara betydande summor.  Med hjälp av en standardisering av högkostnadsskyddet kopplat med digitalisering genom vis-systemet sparar vi pengar samtidigt som vi ger alla ålänningar en lägre kostnad för hälso- och sjukvård.
– vi vill ta steg mot en allmän tandvård på Åland. Det betyder inte att ÅHS ska sköta all tandvård, utan att man utarbetar ett system likt det i riket där den privata och den offentliga tandvården samverkar, men där alla har rätt till tandvård. Vi ser gärna att arbetet inleds men en inriktning gruppen pensionärer till exempel genom ett system med tandvårdssedlar.
-vi vill jobba med låga klientavgifter. Till exempel pensionärer och sjukpensionärer med låga inkomster har större och direkt nytta av det än av ett sjukdomskostnadsavdrag som ev ger utdelning 1,5 år senare.
Med denna vägkost vill vi gå vidare. Svagheten, om man så vill, i framställningen, är att svaren inte är klara, där får man ge oppositionen rätt. Det goda är att vi har 1,5 år på oss att göra de utredningar och analyser som behövs.
Handlar det här om att spara eller omfördela? Det är förstås både och. Vi väljer att spara på dem som har råd och omfördelar till dem som antingen förlorar på sjukdomskostnadsavdraget eller som till följd av alla andra nedskärningar och dyrare levnadskostnader hamnar på marginalen och riskerar att till exempel hamnar i ett långvarigt beroende av utkomststöd.
Sjukdomskostnadsavdraget har varit på väg att avskaffas många gånger, men man har alltid backat för att man inte vågat ta den politiska diskussionen. Nu ser vi att det är nödvändigt att våga gå vidare och göra bättre.
Samtidigt ska sägas att  detta inte varit en lätt fråga för oss. Därför har vi grundligt satt oss in i frågan. Vi vet att många blir besvikna och oroliga över sin ekonomi.  Min kollega Henrik Löthman kommer att ge er några räkneexempel, för det var vi tvungna att fördjupa oss i för att förstå att det man som medborgare tror att man får tillbaka pga sjukdomskostnadsavdraget de facto kommer av andra avdrag, och att effekten för låg- och medelinkomsttagare är ganska låg. Det är ett av motiven – att det här är ett avdrag som inte är förutsägbart och transparent.
Vår oro i rådande ekonomiska läge är att allt fler människor som lever på marginalen på grund av en mängd olika förändringar riskerar hamna under ribban, bli beroende av utkomststöd eller avstå från nödvändig vård. Därför måste de stödformer vi har vara effektiva för just de grupperna.
Vårt ansvar, både som medlemmar i regeringsmajoriteten och ministarna Zekaj (högkostnadsskyddet), Hambrudd (barnomsorgsavgifterna) och Perämaa (grundavdraget) som ansvariga för kompensationsåtgärderna är att vi under 2025 får tillräckliga och träffsäkra åtgärder på plats.
Den bollen tar vi. Under nästa år kommer allt att fungera som tidigare, och när effekten av ett avskaffat sjukdomskostnadsavdrag märks, år 2026, då ska det finnas andra åtgärder på plats.
Det är vårt löfte.

/Nina Fellman, för socialdemokraternas lagtingsgrupp

Medlemsträff/diskussion: 1 september 2024 kl.18-20

av
Sjukdomskostnadsavdraget slopas.
Vilka åtgärder införs för de grupper som drabbas ekonomiskt?”
Diskussions/informationstillfälle i Ålands lagting söndag den 1 september kl 18-20 Lagtinget konferensrum RÖDHAMN.
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj presenterar lagförslaget, dess konsekvenser och föreslagna åtgärder.
Diskussioner.
Medlemmar varmt välkomna!

Första maj tal 2024, Jessy Eckerman

av

Kära vänner och förstamajfirare,

Solen skiner och våren är här. Jag heter Jessy Eckerman och kandiderar för Socialdemokraterna i EU-valet. Den socialdemokratiska familjen i Europa är stor och stark och vi står stadigt på en värdegrund där ingen skall lämnas ensam. Vi lever i en tid av stora utmaningar och osäkerheter, men vi har också ett ansvar och en enorm potential att forma framtiden. Det är upp till oss att stå upp för våra värderingar och kämpa för det som är rätt. Vi kan inte bara låta saker bero…

Temat för årets första maj här på Torggatan i Mariehamn är solidaritet. Solidaritet är den osynliga tråden som binder oss samman och visar vad som är viktigt inom den Europeiska unionen, där medlemsländerna har förenats i ett gemensamt mål att främja fred, välstånd och mänskliga rättigheter.

Löntagare, arbetstagare på en smutsig arbetsmarknad. Oschyssta villkor, människohandel och utnyttjande av människor som behövt fly sitt land för att försörja sig. Vi måste kämpa mot exploatering och förtryck, ingen ska utnyttjas på arbetsmarknaden.

Det handlar också om att stå upp för varandra, att försvara de mest sårbara och marginaliserade i vårt samhälle. Vi måste vara en röst för dem som inte kan tala för sig själva, och kämpa mot alla former av diskriminering, förtryck och rasism. Solidaritet handlar om att göra allt i sin makt för att hjälpa de som är utsatta för krig och grymhet, samtidigt som vi kämpar för att stoppa krig.

Solidaritet handlar också om att gemensamt ta ansvar för klimat och miljö. Varken miljöförstöringen eller den globala uppvärmningen ser några gränser på en karta. Varje åtgärd räknas, stor som liten.

En annan viktig fråga i Europa är det verkliga hotet från högerextremism och den grogrund för intolerans som nu hägrar runtom oss. Vi måste vara en motkraft mot hat och främlingsfientlighet, och arbeta för ett öppet, inkluderande och tolerant samhälle.

Demokratin är inte längre självklar och inget vi kan ta för givet. Det är upp till oss att stå upp mot dem som försöker underminera våra demokratiska institutioner och värderingar. Vi behöver enas och skapa en värld där varje medborgare har rätt att göra sin röst hörd.

Bästa förstamajdeltagare, låt oss enas i denna kamp för solidaritet, för arbetstagarnas rättigheter, mot högerextremism, mot hot och hat, och för demokrati. Tillsammans kan vi skapa en bättre och mer rättvis värld för oss alla. Din röst i EU-valet är viktig. Det är ett ödesval.

Oavsett om du inte tidigare röstat i Eu valet gör det i år det är ett ödesval. Nionde juni går vi till valurnorna för att visa vilken riktning vi vill styra Europa och eliminera de onda krafterna som står för allt  det vi inte kan accepetera.

Vi kan tillsammans styra skutan mot ett mer tolerant och medmänskligt Europa, där solidaritet är ledstjärnan

Tack.

Första maj tal 2024, Sara Kemetter

av

En rättvis och inkluderande arbetsmarknad

Kära kamrater och vänner,

Vi står samlade här idag, på första maj, en dag som är djupt rotad i våra värderingar om rättvisa, solidaritet och jämlikhet. Denna dag kallar oss att aktivt engagera oss i frågor som berör framtidens välfärd och välbefinnande i vårt land. Som stolta socialdemokrater omfamnar vi vårt ansvar att bevaka och styra arbetsmarknadens utveckling, så att den gagnar och skyddar varje arbetstagare.

I dessa tider av snabb förändring ser vi hur arbetsmarknaden tar form. De intensiva diskussioner som förts mellan regeringen och arbetsmarknadens parter om en ny arbetsmarknadsmodell bär vittnesbörd om detta. Frågor om lokal förhandling har givit upphov till delade meningar, vilket visar på de många rösternas mångfald inom vår arbetarrörelse.

Möten mellan statssekreterare och arbetsmarknadens aktörer har lett till en stigande förväntan om att vi kan finna gemensamma grunder för en arbetsmarknadsmodell som tjänar oss alla. En modell som inte enbart fokuserar på exportsektorn utan som ser till varje arbetstagares behov och förhållanden.

Den finska förhandlingsmodellen har varit en förebild internationellt tack vare dess förmåga att skapa kompromisser som stärker både ekonomin och arbetstagarnas ställning. Men, denna process har inte varit utan sina brister; många har känt att deras röster inte har hörts. Inom SAK:s medlemsförbund finns det en oro över regeringens förslag om att utvidga den lokala förhandlingsrätten, något som nu diskuteras intensivt.

I synnerhet står vi inför en kritisk situation inom den privata undervisningssektorn.

Lärarfacket OAJ har med styrka och beslutsamhet tagit ut över 1,300 lärare och chefer i strejk. Denna kamp för en rättvis lönelösning är essentiell för att behålla och förstärka sektorns attraktionskraft, något som är av yttersta vikt för framtiden för finlandssvenska yrkesutbildningar och svenska språkskolor.

Kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn löpte ut den 31 mars, och trots de intensiva förhandlingarna har inget avtal kunnat nås, vilket lett till strejkvarsel. Denna strejk är en kraftfull påminnelse om behovet av solidaritet och dialog.

Som socialdemokrater står vi inför utmaningen att föra en politik där alla parter kan närma sig förhandlingsbordet med en övertygelse om att deras bekymmer och behov tas på allvar och respekteras. Vi kämpar för en arbetsmarknad där överenskommelser är balanserade, rättvisa och hållbara.

Vi får inte heller förbise de strejker och protester som nu äger rum – dessa är en demonstration av våra arbetstagares beslutsamhet och deras grundläggande rättigheter. Det är en manifestation av den kraft och enhet som finns bland oss.

Därför, kära kamrater, låt oss denna första maj förnya vårt åtagande för en arbetsmarknad där rättvisa, trygghet och lika möjligheter är mer än bara ideal; de är en realitet för varje arbetare i Finland.

Endast tillsammans kan vi förverkliga dessa mål.

Tack för er uppmärksamhet.

Jag önskar er alla en betydelsefull och inspirerande första maj.

 

Första maj tal 2024, Stig Abrahamsson

av

Kära 1sta maj firare

Det här är en av de dagar på året då många av oss vill umgås med nära och kära, vänner och bekanta.

En del vill fira arbetarrörelsens högtidsdag, andra vill sjunga om studentens lyckliga eller kratta löv och elda sin Mis.. förlåt, första maj brasa.

Gemensamt är att vi vill fira och tro på att våren äntligen ska vara på gång. Då är det naturligt att även prata om väder, vind och därifrån är steget inte långt till klimatkris och global uppvärmning. Det som det pratas mer sällan om är den globala nedkylningen som är ett minst lika stort hot.

Det är inte en nedkylning i Celsius och Kelvin jag pratar om. Det är en allmän nedkylning av klimatet människor emellan. Det är tydligt att ett lågtryck med cynisk iskall egoism och en stenhård polarisering svept in.

Det är jag, jag, jag som kommer först och som ska ha mest i alla lägen. ”Klös åt dig så har du sen”, ”Den girige får mest”, ”Greed is good”.

Det är vi och dom, svart eller vitt, rätt eller fel, är du med oss eller emot oss, är du vän eller fiende. Tillit, empati, solidaritet och trygghet är de första offren när klimatet mellan människor, folkgrupper och länder kallnar.

Tidigare tyckte vi kanske att det här bara kan vara ett problem i någon diktatur i Långtbortistan. Inte längre. Till och med vårt eget land och vårt närmaste grannland styrs nu av regeringar med hjälp av partier med ursprung i den brun-svarta sörjan.

Deras riksdagsledamöter svingar med järnrör och skjuter skarpt på fyllan i natten med pistoler i Helsingfors.

Politiken styrs längre och längre bort från den nordiska välfärdsmodellen,bort från rättsstatsprinciperna, mot ett samhälle där meningsmotståndare attackeras och misshandlas på politiska sammankomster. En riktning där hat, rädsla och splittring råder och där allt är invandrarnas fel.

Också på Åland ser vi tecken på att det mänskliga klimatet blivit kallare.

Vi hade nyligen en regering som lyckades köra medarbetarnas, allmänhetens och omvärldens förtroende och tillit till de åländska politiska institutionerna till tidigare icke skådade bottennivåer. Vi har åländska partier som offentligt hånglar med chefsideologen för ett av de partier som spirat upp ur den brun-svarta sörjan.

Vi nås med jämna mellanrum av larmrapporter där även åländska arbetsgivare hänsynslöst utnyttjat sina arbetstagare.

Vi har en riksdagsman som i ur och skur stöder det ryggradslösa partiet i Finlands regering, partiet som sålt sin själ och sina ideal för att låta de fattiga och sjuka betala de rikas skatteavdrag och skattelättnader och för att försvåra för invandrare på alla möjliga sätt.

Dessa tecken måste tas på allvar och inte negligeras. Det här var ju lite dystert, men precis som jag tror på solens löfte om vår så tror jag på vår nuvarande åländska regering och då framför allt på våra socialdemokratiska ministrar.

Jag tror faktiskt att våra ministrar kommer att lyckas med att göra Landskapsregeringen till ett gott exempel som arbetsgivare, förhandlings- och samarbetspart.

Jag tror verkligen att man kan återskapa tilliten och tryggheten bland såväl de egna medarbetarna som hos allmänheten och omvärlden och att de som behandlats dåligt av den förra regeringen som arbetsgivare kan få den upprättelse de förtjänar.

Jag tror också att det är möjligt att utveckla självstyrelsen utan att höja och skärpa murarna, att vi kan göra det på ett inkluderande sätt och som ett verktyg till att utveckla Åland och skärgården.

Lyckas vi med det har vi bidragit till en lite tryggare och mer solidariskt samhälle.

Tack.

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning