Ålands Socialdemokrater
Riksdagsledamot Nasima Razmyar (SDP) talar om läget i Finland: Varför så mycket rasism i världens lyckligaste land?
Samtal: Danielle Lindholm, Arsim Zekaj, Nasima Rasmyar under ledning av Camilla Gunell.
MÅNDAG 9 OKTOBER KL 12-13 SITTKOFFSKA GÅRDEN
Alla hjärtligt välkomna.
Mobbning går att stoppa
Samhället har förändrats och det avspeglas på barn och unga. Mycket har blivit effektivt och inrutat. Allt ska gå snabbt. Vi fokuserar på att bli bättre och bättre. Digitalisering och AI, artificiell intelligens används allt mera. Turligtvis är individernas expertis att tänka utanför algoritmerna.
Under coronapandemin gick digitaliseringen snabbt framåt. Barn som föddes och växte upp under den sociala distansen går nu i dagis.
De minsta kan ha svårare att lära sig sociala färdigheter på grund av minskat minspel och växelverkan, då vuxna täckte sina ansikten med masker. Bristande tålamod och koncentrationssvårigheter har också ökat hos de små barnen, på samma sätt som i skolvärlden.
Huvudansvaret för barnens fostran är vårdnadshavarnas, men det finns också vårdnadshavare som överlåter huvudansvaret till barnomsorgen och till skolan. Det ökar arbetsbördan hos personalen inom barnomsorgen och i skolorna.
För att lära sig behöver barnen vara trygga. Det behövs en trygg och harmonisk miljö där aktivitet och vila är i balans, i växelverkan med yrkeskunnig personal inom barnomsorg, i skola eller hemma med sina vårdnadshavare. Barnen behöver stöd av vuxna för att få förutsättningar för inlärning och livslångt lärande.
Jag tycker att barnen skulle må bra av lek och att ibland ha tråkigt. Inom småbarnspedagogiken arbetar man utgående barnets intresse. Samma metoder kunde man använda i bredare perspektiv och växelverkan hos elever i skolan. För barnen är det viktigt att uppleva att de bli väl bemötta och hörda. Gott bemötande och förståelse främjar barns psykiska hälsa.
Barnens psykiska välmående byggs upp av att barn känner sig accepterade, älskade och får känna att de är viktiga. Den naturliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare inom småbarnspedagogiken, det att man träffas varje dag skulle kunna användas också inom den grundläggande utbildningen.
För att motverka psykisk ohälsa och mobbning idag borde dock både barnomsorgens och skolans personal utvidgas. Inom barnomsorgen kunde speciallärare i barnomsorg arbeta i barngruppen och stöda barnen och övriga personal i vardagen.
I skolorna behövs flera kuratorer och andra vuxna som arbetar med elever för att i tidigt skede se om någon mår dåligt och har fått känslan av utanförskap. Personalen inom barnomsorgen och i skolorna bör gå på samma utbildning, få samma information om hur man hanterar olika situationer i mobbningen och sen våga agera, följa situationer kontinuerligt och be hjälp av olika myndigheter om det behövs samt samarbeta aktivt med vårdnadshavarna.
Barnens känslor ska tas alltid på allvar.
Anu-Riikka Eriksson (S)
Rösta på en kvinna!
Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?
Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.
Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?
Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.
Jessica Sundberg (S)
Bygg Strandnäs daghem
I Mariehamns stads vision 2040 sägs att Mariehamn ska ha Nordens bästa småbarnspedagogik och skapa en miljö där både barnen, ungdomarna och personalen upplever ett högt välmående.
Det är en vision jag vill ta på allvar.
Vi har jobbat länge med planerna för ett daghem i Strandnäs. Platserna i norra stan är alldeles för få. Det finns stora pedagogiska fördelar både för barnen i barnomsorgen och barnen i skolan Det har jobbats fram gemensamt av skolan och barnomsorgen och fastighetsavdelningen
För ett drygt år sedan avbröts processen för att fullmäktiges majoritet bedömde anbuden för höga. Bildningsnämnden fick i uppdrag att hitta sätt att få ner kostnaderna. Man återkom med förslaget att bygga i enlighet med tidigare förslag.
Sen har det kommit in nya förslag, senast att elevunderlaget enligt en mycket osäker prognos kommer att sjunka, och att vi därmed skulle få lediga utrymmen för barnomsorgen i våra skolor.
Med den motiveringen vill majoriteten i staden skjuta upp förverkligandet ytterligare ett år. Byter vi spår tar det ytterligare ett år att projektera ett nytt förslag som vi sedan ska få en hållbar majoritet för.
Samtidigt skriver vi i Vision 2040 att staden ska växa och 2040 har 15.000 invånare. En del av dem kommer att vara barn. Vilket ben ska vi stå på?
Hittills har planeringen kostat 271.000 euro, och inget har ännu byggts.
Jag menar att detta är ett alldeles oacceptabelt slöseri med skattepengar. Ju längre startsträckan blir, desto dyrare, desto sämre och desto längre från visionen för stadens framtid kommer vi.
Vi har nu har ett konjunkturläge där det börjar vara slut på jobb inom byggsektorn, och en påtaglig brist på projekt i offentlig regi. Det är guldläge att gå vidare.
Om det bedöms ekonomiskt ansvarsfullt att diskutera att köpa ett markområde vi ännu inte vet om vi kan använda för 4,7 miljoner, då är det minsann ännu bättre att bygga ett dagis för barn vi vet att vi har.
Nina Fellman (S)
stadsstyrelseledamot
Bygg i Strandnäs för barnen, pedagogerna och byggbranschen
Det är illavarslande när det går dåligt för byggbranschen. Byggandet är av stor vikt för samhällsekonomin. Branschen har stora synergieffekter inom bland annat handel, transporter och övriga aktörer inom branschen. Byggbranschen fungerar på en helt öppen marknad utan samhällsstöd. Andra som lantbruket, rederiverksamheten och bankväsendet kan räkna med samhällets stöd inte minst om de drabbas av kriser.
Offentliga investeringar är viktiga för byggbranschen. Särskilt när sämre tider dämpar investeringslustan inom den privata sektorn. Mariehamns stad bör därför tidigarelägga nödvändiga investeringar. En sådan är byggandet av ett dagis i och en tillbyggnad av skolan i Strandnäs. Projektet är färdigt projekterat och har varit utbjudet redan en gång. En majoritet i fullmäktige som inte vet vad den vill drar investeringen i långbänk. Närmare 30000 euro har redan lagts i blöt för investeringen. Än en gång ett bedrövligt exempel på slöseri med skattemedel. Sossarna ville bygga för mer än ett år sedan. För barnen, pedagogerna och byggbranschen måste beslut att bygga fattas senast i oktober.
Barbro Sundback (S)
Är Ålands framtid gisslantagen av gamla konflikter?
När valtiden närmar sig känns det ofta som en repris på gammalt känt. Samma gamla argument, samma trötta frågor, och de där vanliga argumenten och lösningarna upprepas överallt igen. Låsta positioner tar över debatten, och både på sociala medier och i tidningar känns det som vi går på repeat. Rubrikerna känns alltid bekanta, och diskussionerna tenderar att följa precis samma mönster som förra valet, eller valet innan det. Det är nästan som att se om en gammal film, där du redan kan alla repliker; visst är det tryggt och bekant, men spänningen och nyfikenheten har falnat. Alla vet att när saker och ting börjar knaka och kännas trögt, då är det dags för en omstart.
Åland behöver förnyelse. Ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att göra politik. Vi behöver sluta gå i gamla fotspår och istället våga pröva nya stigar. Det är inte bara dags för en ny melodi i politiken, utan för en hel ny låtlista. Vi behöver en klok generationsväxling, där unga röster, fräscha idéer och en ny energi får chansen att förnya lagtinget.
Kom ihåg, politik är inte raketforskning. Det är ett förtroendeuppdrag, något som medborgarna ger till individer de tror kan kan göra skilland. På Åland, liksom överallt, bör våra förtroendevalda framförallt ha en genuin vilja att lyssna, lära och leda. De behöver inte ha svar på allt, men de behöver kunna känna av ålänningarnas puls och vara redo att ta svåra beslut för det gemensamma bästa. Det är denna kombination av ödmjukhet inför uppdraget och en outtröttlig strävan att göra skillnad som gör en verklig ledare. Vi behöver fler sådana röster, som ser bortom rubrikerna och strävar efter det som verkligen spelar roll för Ålands framtid.
Det bubblar nämligen av energi i vårt samhälle. Unga röster, nya perspektiv, folk som tänker utanför boxen. De vill inte bara vara åhörare; de är redo att kliva fram och ta rodret. Och varför inte? Varför skulle inte nya idéer och modiga förslag få leda oss framåt? Det handlar inte bara om att byta ut ansiktena utåt. Det handlar om att verkligen förändra hur vi gör saker. För att uppnå detta behöver vi en rejäl omstart. En balanserad generationsväxling där nya talanger, kommer fram och tar plats. Vi behöver en ny sorts politik där samarbete och vision står i centrum. En politik som inte bara ser problem, utan främst lösningar och möjligheter. En generationsväxling i politiken är därför helt nödvändnig för att kunna lämna de djupt grävda skyttegravarna mandatperiod efter den andra. Ålands framtid hålls som gisslan av dessa djupa skyttergravar och konflikter som ekar från förr, vilket hindrar oss från att blicka framåt.
Låt oss inte vara det samhälle som fastnade i gamla hjulspår när världen omkring oss förändrades. Låt oss istället vara det samhälle som modigt klev fram, förnyade sig och visade att vi tillsammans faktiskt kan skapa ett startk Åland. Detta kräver att vi alla engagerar oss, stödjer de nya rösterna, och tar vårt eget ansvar.
Arsim Zekaj (S)
Lagtingskandidat
Detta lagtingsval blir det viktigaste på länge för anställda. Det blåser kalla vindar från Finlands regering, med sämre villkor för oss anställda genom nedmonteringen av facken och deras verktyg för att hjälpa varandra.
Även här på Åland verkar finns politiker som gärna begränsar den fackliga verksamhetens inflytande i pensionsfonden. Det finns andra som vill se att vi går över till så kallade lokala avtal som gör det svårare på en liten arbetsmarknad att förhandla fram rättvisa arbetsavtal för de anställda.
Jag har blivit lärd att man ska hjälpa de svaga och stötta de mindre. Det är det som jag vill driva med min politik i lagtinget och i kommunen.
Alla kan inte få allt gratis, men tillsammans kan vi ge alla verktyg och möjligheter att göra det med sina liv vad de vill.
Daniel Hellsten (S)
Jag flyttade till Åland för elva år sedan och har haft både bra och dåliga upplevelser av den åländska arbetsmarknaden. Jag vill att ålänningarnas sysselsättning, arbetsvillkor och trygghet stärks. Vi måste förhindra att arbetsgivare utnyttjar arbetstagare och ha mer skydd och åtgärder. Näringspolitiken ska sikta på att skapa full sysselsättning och personer med funktionsnedsättningar ska ha en plats på arbetsmarknaden.
Lönerna i många kvinnodominerade yrken är fortfarande låga trots stor personalbrist. Lönerna måste höjas till en konkurrenskraftig nivå oberoende kön eller nationalitet. Om vi inte löser den frågan kommer vi inte att ha tillräckligt med personal för detta livsviktiga arbete. Avgiftssystemet inom socialservicen behöver förenklas. Vården ska vara tillgänglig för alla, inte enbart för dem som har tjockare plånbok.
Tack vare min motion om att inrätta talterapeuter i Mariehamns skolor diskuterar man nu en organisation för talterapeuter. Detta behövs för att ge elever stöd i alla åländska grundskolor och inom barnomsorgen. Jag vill se en god tillgång på talterapeuter, assistenter och kuratorer i barnomsorgen och i de åländska skolorna.
Jämlik idrott handlar om att ge alla barn en rättvis chans att delta. Under den kommande mandatperioden vill jag särskilt fokusera på att införa Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Den utgår från att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby som är förmånlig.
Jag är en röst för arbetstagare, inflyttade och barnfamiljer. Rösta för det samhälle som du vill se i framtiden, både för dig och din familj!
Kristine Dzene (S)
TILLGÄNGLIGHETSUTVECKLARE, JA TACK!
Tillgänglighetsanpassningen och möjligheten att ta sig fram för alla medborgare i det offentliga Mariehamn varierar kraftigt. Det är stundvis svårt att navigera sig fram mellan plattor, stenar och pollare, skyltningen som visar vägen är ofta föråldrad. Kollektivtrafiken som är viktig för många är undermålig idag.
Många olika instanser, entrepenörer och fastighetsägare är inblandade i stadskärnan och alla har ett delat ansvar för en tillgänglig besöksvänlig stad. Mariehamns stad, både som bostadsort och handelsplats vinner på att ha tillgängligheten i skick. Jag tycker att staden behöver en tillgänglighetsutvecklare. Det är minst lika viktigt som centrumutveckling.
Jessy Eckerman (S) ordförande i Mariehamns socialdemokrater
Under helgens kampanjande inför lagtingsvalet har vi träffat mycket människor på gator och torg. Besvikelsen över att Svenska folkpartiet (och den åländska ledamoten) valde att rösta för fortsatt förtroende för de sannfinländska ministrarna Riikka Purra och Wille Rydman har varit stor bland många ålänningar. Jag delar deras syn.
Att liberala partier väljer att släppa fram odemokratiska krafter till makten är svårsmält både i Sverige och Finland. Förutom att man är beredd att svälja stora doser rasism och hat mot människor med annan hudfärg och kulturer, så vill man också driva igenom ett regeringsprogram som innebär stora nedskärningar och försämringar för vanligt folk. Det godtagbara motivet är statsskulden.
Statsskulden behöver man hantera genom långsiktiga satsningar på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och satsningar på utbildning och klimatomställning. Enligt ekonomerna har landet 10-15 år på sig att vända kursen. Men alla åtgärder som nu vidtas är inte ekonomiskt drivna, utan ideologiska.
De inskränkningar som regeringen Orpo avser göra i strejkrätten, i möjligheten att utan skäl avskeda folk med kort varsel, att sänka skatter för de rikaste är inte ekonomiskt motiverade åtgärder. Det hjälper heller inte landets ekonomiska utveckling att sätta upp hinder för invandring i ett land med den svåra demografiska situation som Finland har.
Regeringen Orpo kommer dessutom att öka statsskulden med 40 miljarder till 2027. Man kan verkligen fråga sig om skattesänkningar för de rika är bra politik i det läget.
Det är ett stort ansvar som SFP tagit på sig som tungan på den parlamentariska vågen. Att legitimera Sannfinländarnas politik är ologiskt för ett parti som säger sig värna liberala friheter och mänskliga rättigheter. Ord spelar roll och påverkar som arsenik i små doser. Först märker man inte skillnaden, men på sikt är effekten oåterkallelig. Det är det farliga.
Camilla Gunell (S)
Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn
COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning