Fb-Button

Nya kandidater 1 maj-talade

”Att förändra kommunstrukturen på Åland handlar om att ta ansvar för helheten Åland, för att folk på Kumlinge, i Hammarland, i Mariehamn, ska ha samma rättigheter till god vård, omsorg och skola”. Så sa Nina Fellman som koncentrerade sig på kommunfrågan i sitt 1 maj-tal. Läs hela här.

 

Tony 1

En annan av våra nya (S)-kanidater som höll tal var Tony Wikström, som bland annat talade om främlingsfientligheten som växer sig oroande stark. ”Det blåser kalla vindar – bokstavligt här på Torggatan men också i Europa… jag tänker närmast på rädslans, intoleransens och våldets kalla vindar”. Så sa Tony Wikström och hans tal finns att läsa på hans blogg.

Värdiga livsvillkor för alla!

”Ett värdigt och tryggt liv – en framtid fri från osäkerhet, utsatthet och svårmod är något som vi alla värderar högt.”

Så inledde Jessy E Hartvik sitt 1-majtal….och fortsatte:

”På denna dag då vi samlas är det skäl att påminna oss alla om att det även i vårt samhälle, särskilt i tider av ekonomisk oro och nedskärningar, finns familjer som drabbas hårdare än andra.

Familjer vars utgångsläge gör dem svagare och mer drabbade än andra.

Jag vill ägna mitt tal till de familjer och särskilt barnen, som lever i ekonomiskt osäkerhet och vars vardag präglas av ständig kamp och vardagsutmaningar.

Barnfattigdomen på Åland handlar sällan om att barn går hungriga och frusna för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder, även om detta sorgligt nog förekommer.

Barns och ungas vardag på Åland begränsas istället ofta av diverse kostnader, dyr fritidsutrustning och höga avgifter för organiserade fritidsaktiviteter.

Nedskärningar inom skolor, barnomsorg, fritidsverksamhet och kommunernas eknomiska avslag för – ideella samhällsnyttiga föreningar, höjda hyror, – krav på resor och avgifter – gör att fler barn tvingas avstå från dessa.

För familjer, barn och unga som växer upp och lever i ständig oro över inkomst, med små marginaler- oväntade kostnader- arbetslöshet, deltidsarbeten eller snuttjobb och bidragsberoende är nöjen och utvecklingsmöjligheter självklara.

Barn till ensamstående föräldrar, barn till unga föräldrar, barn till föräldrar utan fast anställning är speciellt drabbade.

Försämrad fysisk och psykisk hälsa är ofta följden av ett liv på marginalen för både föräldrar ochbarn, vilket i värsta fall kan leda till långvariga bekymmer och kostnader. Fattigdom, social utsatthet och sämre utgångsläge bildar en ond cirkel som för alltför många är svår, om inte omöjlig, att bryta utan hjälp.

Jag vill leva på ett Åland där värdiga levnadsvillkor råder för alla, där arbete, ekonomisk trygghet och frihet från fattigdom och svårmod omfattar alla.

Att vi gemensamt skapar förutsättningar till ett stabilt, självständigt och hållbart liv.

Jag vill att våra barn skall växa upp i ett samhälle där var och en med omtanke om rådande situation aktivt motverkar och förebygger rådande strukturer.

Det politiska arbetet för att ge alla familjer en ekonomiskt stabil, socialt givande tillvaro, och att ge alla våra barn en aktiv, trygg och utvecklande vardag måste vara och förbli en av våra viktigaste prioriteringar.

Jag vill leva och verka i ett samhälle som värnar om sina framtida medborgare med barnperspektiv och den sociala hållbarheten ständigt närvarande i varje beslut

Jag vill leva och verka i ett samhälle- som med gemensamma krafter tryggar allas vardag och ger alla lika möjligheter att utvecklas.

– Det är är i förlängningen ett lyckligare, hållbarare mer välmående samhälle. Kort och gott ett starkare Åland.

Läs mer på Jessys blogg

Nylund har fel om promilleförslaget – rätt om ordningslagen

Cita Nylund menar i en insändare att landskapsregeringen inte följer sitt risk- och missbruksprogram genom förslagen till lagen om sänkt promillegräns och ordningslagen. Jag tycker att du har fel. Vårt mål är att minska tillgängligheten till alkohol, förändra attityder och skapa alkoholfria zoner. Att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 måste väl rimligtvis vara helt i paritet med dessa strävanden. Dessutom sänks gränsen för grovt rattfylleri till 0,8 promille. Detta ser jag som ett sätt att förverkliga målen i risk- och missbruksprogrammet och minska problemen med alkohol och droger i vårt samhälle.

Den andra frågan som Cita Nylund menar att liberaliserar alkoholfrågan är minister Wille Valves förslag att i ordningslagen tillåta att dricka alkohol i parker och motsvarande områden i tätorter som Mariehamn och Godby. Jag håller med om att detta är ett förslag som går tvärtemot målen i risk- och missbruksarbetet. Därför röstade socialdemokraternas representanter i landskapsregeringen, jag själv och lantrådet Camilla Gunell emot denna förändring. Den socialdemokratiska gruppen står också helt enig och samlad emot denna liberalisering. Frågan ligger nu i Ålands lagting och behandlas i social- och miljöutskottet. Jag hoppas att förslaget inte ska få majoritet. Där kan Cita Nylunds parti, liberalerna, trots att de liberaler, hjälpa till genom att enhälligt rösta emot detta förslag.

Carina Aaltonen (S)

För vem ändrar man ordningslagen?

Insändare 23 mars 2014

En majoritet i Landskapsregeringen vill nu ändra på ordningslagen. Att man skall få dricka i parker så länge man inte stör någon.

Är alkoholen så central och viktig i vårt samhälle att vi nu skall tillåta ett öppet alkoholdrickande i parker och på allmänna platser?

I många år har man jobbat med att försöka skapa flera alkoholfria zoner. Just för att skapa en attitydförändring i alkoholfrågor.

Vi har många på Åland som har negativa upplevelser av alkohol och berusade personer. Visst låter det lite mysigt med studentdimissioner, valborgsskålar och picknickar.

Min fråga är då: har det varit ett problem nu?

Denna lagändring ger också betydligt svårare övervakning och ordningssfrågor vid områden som har alkoholförsäljning i närheten. Nu lämnas det till subjektiv åsikt att bedöma vad som störande.

I förslaget till den nya lagförändringen så står det ”Under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker under sin vistelse i en park eller annan därmed jämförbar allmän plats uppför sig på ett sådant sätt att det inte är störande att det utgör ett hinder eller annars gör det osakligt för andra att utöva sin rätt använda platsen”Nå vem skall nu göra den bedömningen? Är det barnfamiljen på en picknick, är det gänget som sitter bredvid och har med sig musik och spelar t.ex. kubb och dricker alkohol, vilket de enligt den nya lagen har rätt till.

Är det då barnfamiljen som skall ringa polisen när de känner sig att de inte längre kan ha sin picknick som de tänkt ?

Eller jämförbar plats, skall man kunna ha picknick då nära ett område som t.ex. rock-off och var går gränsen för festivalområdet och var går gränsen för den allmänna parken. Kan Esplanaden upplevas som en annan jämförbar plats?

Vem gör den bedömningen?

Jag kan därför inte godta denna lagändring eftersom jag under en längre tid jobbat för fler alkoholfria zoner d.v.s. en rättighet för ålänningar att röra sig i områden där det inte dricks alkohol.

Lagar skapar normer och styr attityder. Och här ger vi nu en mer tillåtande attityd att det är ok att dricka alkohol på allmän plats.

Jag har inget emot alkohol och drickande. Men jag är för ett kontrollerat drickande som t.ex. på restauranger där man kan dricka och måste bete sig därefter. Men framför allt så väljer man att gå dit. Väljer jag att åka till badstranden med mina barn och simma vill jag inte ha alkoholdrickande omkring mig. Nu väljer moderaterna ha en sådan politik.

Att ändra denna aktuella lagstiftning är skymfa det risk- och missbruksprogram som landskapsregeringen antog 2014 där man i programmet betonar att låta barn och unga få möjlighet till fler alkoholfria zoner. Det visar att barns och ungas möjlighet till en alkoholfri uppväxt inte är viktig för moderaterna. Regeringen borde i detta fall föregå med gott exempel och göra en barnkonsekvensanalys av detta förslag till beslut.

Göte Winé (S)