Fb-Button

”Människor först” – (S) vallåt 2015

I samband med (S) kickoff vid valstugan på Torget lanserades videon till kampanjlåten för årets val.
Det är Tony Wikström och Anders Hallbäck som har skrivit text och musik och på inspelningen sjunger de låten, som fått titeln ”Människor först”, tillsammans med lantrådet Camilla Gunell och partisekreterare Helena Flöjt-Josefsson.
Magnus Henriksson står för produktionen.

Här kan du se den i vår bioreklam

Här kan du klicka för att se videon på youtube.

Ikväll öppnar valstugan!

Precis som i förra valrörelsen kommer du att kunna träffa (S)-kandidater, dricka kaffe och prata politik vid vår valstuga på Torget i Mariehamn.

Tisdag 18 augusti kl 18.00 drar vi igång med en kickoff vid stugan på Torget. Allsång, underhållning, kaffe och bullar utlovas.

Ta med en vän och kom dit!

Mera demilitarisering – inte mindre

Under sitt besök på Åland den 12 augusti klargjorde Finlands president Sauli Niinistö att det inte råder några tvivel angående Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning. Presidenten slog fast att alla konventioner och avtal som gäller Ålands demilitarisering och neutralisering gäller och att några förändringar i det säkerhetspolitiska läget för Ålands del inte föreligger.

Punkt och slut för alla de som under det gånga året ägnat sig åt att förringa, förlöjliga och förneka Ålands särskilda status. Också bland opinionsbildare på Åland vacklar inställningen till giltigheten och vikten av de folkrättsliga normer som numera gäller för Åland. Påståendet att demilitariseringen och neutralisering inte är mera värd än pappret det är skrivet på är farligt eftersom det undergräver ålänningarnas och andra fredskämpande gruppers vilja att försvara demilitariseringen och neutraliseringen mot militaristiska krafter som har svårt att acceptera att en del av Finlands territorium inte fritt står till försvarsmaktens förfogande.

Lika viktigt som Niinistös klargörande om Ålands demilitarisering och neutralisering var hans skarpa uttalande om den krigsretorik som just nu florerar. Att självaste presidenten varnade för alltför vilda spekulationer om hotbilder och krig väger tungt. När jag, andra ålänningar eller antimilitaristiska mänskor i största allmänhet uttalar sig på samma sätt får vi snabbt höra att vi är naiva, orealistiska och borde blicka tillbaka och inse att demilitariseringen inte är någonting värt om ryssarna kommer.

Det enda alternativet är att hävda demilitariseringen nu under fredstid. Sprida mera kunskap och information om demilitariseringens betydelse som ett förbyggande arrangemang när den militära spänningen ökar i vår del av världen. Den policy om demilitariseringen och neutraliseringen som regeringen Gunell tagit fram och som godkänts av lagtinget borde läses av många fler, särskilt de som har ett opinionsbildande uppdrag inom förvaltningen och media. Policyn innehåller mycket fakta, relevanta exempel och en grund för lagtinget och regeringen samt alla andra att med kraft hävda Ålands särskilda status som demilitariserat och neutraliserat område. Enligt artikel 8 i 1921-års konvention ska konventionens bestämmelser förbli i kraft, vilka de förändringar än må vara som kan inträda uti det nuvarande status quo i Östersjön. Detta innebär att Åland förblir demilitariserat och neutraliserat oavsett vilka åtaganden som Finland i övrigt ikläder sig.

Barbro Sundback (S)

Lagtingsledamot/ styrelseordförande för Ålands fredsinstitut

Wikström och Holmberg svarar Lampinen om flyktingar

I en insändare kräver Daniel Lampinen, som driver en facebooksida som kallas ”nej-sidan” och som kallar sig rasist, en folkomröstning om flyktingmottagande.

Här är Tony Wikströms och Igge Holmbergs svar på den:

Tony Wikström: Mångkultur berikar

Du har rätt Daniel Lampinen. Din insändare i onsdagens Nya Åland är något jag helst inte sett i tryck i en lokaltidning på Åland. Du har själv öppet kallat dig rasist och din människosyn stämmer bra överens med det epitetet. Du skriver:

”Hudfärg och annat som syns på utsidan är oviktiga aspekter av människors genetik. Hur en grupps genetik är överlag, säger inte att enskilda gruppmedlemmar är på ett visst sätt. Vad grupper gör med sina egna länder, till exempel skapar ohållbara samhällen som man måste fly från, säger däremot mycket om gruppens genetik överlag.”

Jag har aldrig kallat någon för nazist men du förfäras över att Ja-till-flyktingar-sidan försöker ”koppla ihop alla nya rasismer med de gamla nazisternas våld”, att det ”är absurt och ovärdigt.” Men i ditt manifest på bloggen Framtidsland (med ingressen ”den här bloggen står upp för rasism”) kan man däremot förfäras över formuleringen ”…nya rasismen, den är som nazismen och sverigedemokratin fast utan förintandet, kodorden och konspirationsteorierna.” Absurt och ovärdigt kan man med fog tycka.

Detta är fakta:

– 7 procent av ålänningarna är födda utanför Norden.

– Hela 30 procent är födda utanför Åland, däribland du Daniel.

– Här bor människor från 92 olika länder som talar 55 olika språk.

– Redan i juni kommer Mariehamns stadsfullmäktige att formellt säga ja, troligtvis enhälligt till 20 FN-kvotflyktingar.

– I februari slog MH-fmge fast att staden tar emot 10-15 flyktingar vart tredje år mellan åren 2018 och 2027.

– Jomala kommer att ta emot en familj och flera andra åländska kommuner är på väg att göra detsamma.

En ytterst blygsam och hållbar nivå alltså.

Med integrationslagstiftning på plats, en integrationssamordnare och ett gediget förarbete finns alla förutsättningar för att även Åland kan dra sitt strå till stacken. Väljer man att se det krasst ekonomiskt så kan man även från denna synvinkeln se att detta högst troligt blir en mycket god affär för Åland, som liksom många andra länder står inför det faktum att fler och fler blir äldre, samtidigt som färre befinner sig i arbetsför ålder. Vi behöver varandra helt enkelt.

Att jämföra Åland med Malmö går inte.

Segregerade förorter och stadsdelar i svenska storstäder medför betydande utmaningar och förståeligt väljer människor att hellre bo nära släkt och bekanta än att flytta dit jobben (kanske) finns. På Åland bor folk väldigt utspritt, var dom än kommer ifrån, och jag tror att man ska akta sig för att till exempel försöka styra ”utlänningar” till vissa dagis och skolor – det bästa sättet att komma in i det åländska samhället är att lära känna andra ålänningar!

Du oroar dig även för fattigdom Daniel, men även på den punkten har vi kanske det bästa utgångsläget i världen, med en arbetslöshet på otroligt låga 3,4 procent.

Mångkultur berikar, föder nya idéer, nya företag och ger nytt liv åt vår fantastiska, välkomnande och människovänliga ö.

Avslutningsvis vill jag upplysa debattörer om att även om yttrandefriheten är viktig så är hets mot folkgrupp ett allvarligt brott som ger böter eller fängelse upp till 2 år. §10: ”Den som för allmänheten tillgängliggör eller annars bland allmänheten sprider information eller åsikter där en grupp hotas, förtalas eller smädas på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.”

Tony Wikström (S)

Igge Holmberg: Politiker ÄR vanligt folk

Det är lite beklämmande att varje gång få höra från Lampinen, Toivonen och alla andra flyktingrädda att ”politiker” måste lyssna på vad ”folket” vill säga.

Vi bor på en ö med 29000 människor. Man kan ringa upp mig hemma när som helst, folk gör det också. Jag finns i telefonkatalogen. Det gör alla andra politiker också. Vi är invalda för att vi för folkets talan.

Det faktum att ingen som vill förbjuda flyktingmottagning är invald är inte för att ”politiker” inte ser sanningen. Det är för att merparten av ålänningar är människor som ser idiotin i att sätta stämplar på folk från andra platser. De som vill förbjuda människor från att komma hit är en minoritet, och kommer att vara en minoritet länge till, förhoppningsvis för alltid.

Att deras hittepåargument vandrar mellan statistik och genetik och vilken pseudovetenskap de råkat läsa på nätet denna vecka är oväsentligt.

Det handlar om vad Ålands befolkning vill . Och innan vi har ett parti som blir invalt på att stoppa ”massinvandringen” till Åland så fortsätter vi politiker att göra det vi är valda till. Vi ska upprätthålla folkviljan, styra enligt det mandat vi fått från de röstberättigade ålänningar som gett oss sitt förtroende.

Jag har varit aktiv antirasist sedan mitten på 1980-talet. Jag har aldrig dolt det faktumet och jag är ganska säker på att mina väljare vet var jag står i den frågan.

Att jag nu, för att en brun svans från forna tider börjar gapa lite högljuddare än förr skulle börja rösta emot mitt samvete, och mina väljare, är inte på kartan.

Gå till val, bli invalda och försök stoppa hjälpen till de mest utsatta människorna som finns. Lyckas ni med det så lovar jag att fortsätta kämpa emot er. För det är vad majoriteten vill, det är vad mina väljare vill.

Som folkvald politiker och ”vanligt folk”, det är inte så stor skillnad på oss egentligen, så tycker jag som de väljare som valt mig. Vill de inte ha mig kvar så får jag stiga av.

Det är val i höst, ska bli skoj att se om jag eller Lampinen får fler röster. Då är det ”anonym folkomröstning” eller val som det också kallas.

Mvh från antirasisten, människan och politikern

Igge Holmberg (S)

Radions ordförande bör bytas ut

Christian Stormbom har beslutat lämna styrelsen för Ålands radio och TV. Stormbom har under sin tid i styrelsen konsekvent fört fram åsikter och förslag i styrelsen i syfte att, som han själv skriver i en uttömmande insändare, förstärka Ålands radio och TV som ett öppet framgångsrikt public service bolag där personalen trivs.

Stormboms kunskaper inom mediaområdet, teknik och public service är omfattande och värdefulla. I den socialdemokratiska lagtingsgruppen har vi kontinuerligt fört diskussioner om hur ÅRTV ska styras och hur viktigt det är att verksamheten utvecklas.

I flera fall har styrelseordförande uppenbarligen drivit en linje som inte tagit hänsyn till public serviceuppdragets krav på politiskt och ekonomiskt oberoende. ÅRTV är inte ett aktiebolag som vilket som helst och ska inte drivas för att avkasta vinst. ÅRTV är tvärtom en viktig del av vårt demokratiska samhällssystem där redaktionen ska garanteras självständighet för att fritt kunna granska och kritisera olika företeelser i vårt landskap. Dessa principer har Christian Stormbom försvarat och i dessa strävanden har han den socialdemokratiska lagtingsgruppens stöd.

För att kunna modernisera och framgångsrikt utveckla public service på Åland krävs det ett stabilt förtroende mellan bolagets ledning och dess personal. Vi har med oro följt styrelsens arbete och uppfattar att det brustit i respekten för personalens vilja och åsikt.

Situationen på ÅRTV har blivit ohållbar. Personalen mår dåligt och allt fler lämnar bolaget. Man måste i dessa situationer se till verksamhetens bästa framom enskilda personer och partiers intressen. Ordförande Jesper Eliasson och centern, på vars mandat han sitter, bör därför nu dra sina slutsatser och be honom lämna sin post för att ge verksamheten en ny start.

Socialdemokraternas lagtingsgrupp

Barbro Sundback

Christian Beijar

Göte Winé

Sara Kemetter

Igge Holmberg

Karl-Johan Fogelström

En kreativ och socialt intelligent minister

Underkänt socialministern, hetsar den liberala lagtingsgruppen i spalterna. Med Viveka Eriksson i spetsen görs minister Carina Aaltonen till syndabock för allt dåligt liberalerna kan tänka sig. Allt från rättsosäkerhet , Tehystrejk, FPA:s tjänster till framtidens socialpolitik. Det enda som saknas är det periodvis dåliga vårvädret.

Oppositionspolitik är viktig men den måste vara saklig och bygga på fakta. Fakta är bland annat att minister Aaltonen levererat flest lagar av alla ministrar. Hon har drivit reformer och hon har fullföljt regeringsprogrammet. Allmän tandvård genomförs succesivt trots liberalerna aktiva motstånd. Vill bara påminna om liberalernas misslyckade försök att skjuta i sank allmän tandvård för skärgådsborna. Den politiska manövern fick ett snöpligt slut trots högstämda hänvisningar till grundlagen.

Nej, bästa liberaler, det gör ingen glad att ni fortsätter era personliga påhopp på Carina Aaltonen och andra socialdemokrater. I motsats till den politik ni för vet vi vad vi vill, vi är eniga och uthålliga trots er hätskhet. Vad minister Carina Aaltonen angår är hon i Västsahara just nu. Hon har i egenskap av minister träffat många viktiga politiker och besökt flyktingläger. Hon får stort gensvar för Ålandsexemplet och sparar inte på krafterna i kampen för en rättvisare värld. Hennes sociala engagemang och solidaritet sträcker sig långt utanför de kommunala gränserna. En mera kreativ och socialt intelligent minister än Carina Aaltonen är det svårt att tänka sig. Hon är uppskattad uti världen och låter sig knappast nedslås av sura kommentarer från den liberala lagtingsgruppen.

Barbro Sundback

Camilla Gunell: ”Vi går mot ljusare tider”

Partiordförande Camilla Gunell höll huvudtalet under årets första maj:

Bästa första maj-firare. Ålänningar!

För fyra år sedan vann socialdemokraterna valet på Åland och har sedan dess lett arbetet i landskapsregeringen! Jag känner mig stolt över att ha fått förmånen att vara Ålands lantråd och representera landskapet utomlands och här hemma. Jag känner mig också glad och tacksam över det arbete vi har utfört i regeringen och att vi har kunnat fungera väl tillsammans trots att den ideologiskt breda regeringsbasen.

Jag må säkert vara den enda första maj-talaren i Norden som tackar två borgerliga partier för ett gott samarbete, men det gör jag. Vi har lyckats bygga på våra respektive styrkor och vända svårigheter till framgångar genom att vara kreativa och inriktade på att finna lösningar. Stabilt och säkert har vi fört Ålandsskutan framåt. Jag är säker på att ålänningarna vill att vi ska kunna samarbeta och nå resultat framom att käbbla och strida.

För fyra år sen, efter valet 2011, var oron stor över ekonomin. Vi gjorde en omställningsbudget om hur vi kunde spara och förändra för nå en ekonomi i balans. Samtidigt som vi strävade efter att behålla en god kvalitet i den gemensamma sektorn, skapa fler arbetsplatser och ingjuta framtidstro.

Precis där, men kanske ännu djupare ner i svårigheter, står idag den nyvalda riksdagen i Finland och Juha Sipilä som ska bilda regering.

I fyra år har vi gjort jobbet här på Åland. Vi kavlade upp ärmarna och började jobba. Nu har vi två år i rad kunnat presentera fina bokslut som slutar på plus. Och vi har också genomfört många åtgärder som också på lång sikt ska kunna få lätta på kostnadstrycket. Jag hoppas att ni, medborgare, under de här åren inte har behövt lida särskilt mycket. Det har i allafall varit vårt mål. Till och med så att den konstadsintensiva hälso- och sjukvården har under Mia Hanströms ledning skapat sig en buffert på två miljoner i sin kassa.

Jag skulle vilja säga några ord om det här att ”spara”. För oss socialdemokrater betyder inte att spara att man ska ta ifrån folk det dom behöver och snåla med det mesta grundläggande. För oss är det snarare att vara sparsam, måttfull och ansvarsfull som gäller, kanske av lite gammaldags snitt som tidigare generationer återanvände och hitta nya sätt att använda gamla grejer. Man ska inte kasta pengar på vansinniga projekt med för stora risker, utan varsamt använda den gemensamma kassan, för grundbehov, trygghet och för fler arbetsplatser. Men så tänker inte alla. Det finns också partier som ser ett svårt ekonomiskt läge som en chans att nå sina mål att krympa offentlig sektor. Det ska vi inte gå med på.

Så, mot bakgrund av det svåra ekonomiska läget i Finland, där den nya regeringen nu ska få ”Finland i form”, så tycker jag att vi på Åland är både pigga och spänstiga. Vi har naturligtvis utmaningar som alla andra, men det finns alla skäl att med tillförsikt se mot framtiden och se styrkorna och allt det goda som finns i vårt samhälle.

Titta ut över vårt vackra landskap! Det vi ser är en låg arbetslöshet, endast 3,9 procent, god ekonomi i landskap och kommuner, företag som klarar sig överraskande väl, och en befolkning som växer. Dessutom har klyftorna i vårt samhälle inte ökat, vilket vi kan vara mycket stolta över.

Men alla ser inte samma som vi. Det finns också politiker som vill måla i mörka färger och skapa osäkerhet. Särskilt intensiva med att föra fram bilden av stor ekonomisk osäkerhet är den nyliberala duon Asumaa/Perämaa som ihärdigt håller på med sin tröttsamma, negativa sifferexersis. Att som mullvadar gräva sig bara djupare ner i den mörka myllan, tror inte jag är konstruktivt. Vi politiker behöver sända signalerna om positiva och ljusa tider där man stöder människors vilja att satsa, våga och förverkliga sina idéer och drömmar.

Kära lyssnare! Vi går mot ljusare tider. Vi går också mot val i höst. Socialdemokraterna har tagit ett stort ansvar i landskapspolitiken och i kommunerna. Vi har varit med och tagit ansvar, men också stakat ut vägen mot framtiden. Vi vill fortsätta, också efter valet i höst, att ta ansvar för Åland och föra vidare allt arbete som påbörjats. Vi vill fortsätta att leda Åland också efter valet i höst – demokratiskt och ansvarsfullt.

Åland ska 2051 vara ett hållbart samhälle, ett unikt politiskt beslut som lagtinget fattat och som nu ska förverkligas. Vi har återupptagit arbetet med samhällsplanering och fått fram goda beslut om vindkraft och förnyelsebar energi. Vi vill ta emot flyktingar och fler inflyttare från alla världens länder och få Åland att växa i invånartal och växa i mångfald och tolerans. Vi vill visa upp Åland som fredsregion och betydelsen av demilitariseringen i tider av säkerhetspolitisk oro. Vi har gett tusentals fler ålänningar rätt till allmän tandvård och vi fortsätter den kampen. Vi slutar inte kämpa innan alla ålänningar har en social och ekonomisk trygghet i sina liv. Och att alla som kan arbeta, har ett jobb. Vår fasta tro är att tiden i sig inte förändrar världen. Det gör människor som fortsätter att arbeta hårt och kämpa vidare för rättvisa och jämlikhet. Vi vill förverkliga Kommunernas socialtjänst, stärka socialpolitiken och uppnå målet om jämställda löner.

Åland ska utvecklas med stor omsorg om de svaga och värna allas rätt att få samhällets stöd efter behov, inte efter plånbok. Politiken ska präglas av humanism, trygghet, medmänsklighet och värme. Vi ska lyssna till dem som vårdar gamla och barn, till lärarna i skolan.

Att jobba politiskt är att ha ett mål för hur det goda samhället ska formas. Nina Fellman formulerade det så vackert häromdagen i sin blogg:

”Jag tycker att vi ska drivas av kärlek, till vår familj, till alla våra medmänniskor, till vårt samhälle och till den fantastiska åländska naturen. Jag tror att politik kan vara den praktiska, vardagliga och lite tröga manifestationen av kärlek, omsorg och ansvarstagande.”

Och socialdemokraterna går till val i höst som ett starkt parti. Och det är en stor glädje att se så många som vill jobba med oss, gå med oss sida vid sida i kampen för ett bättre Åland för alla! Jag önskar er en fortsatt trevlig Första maj!

Nya kandidater 1 maj-talade

”Att förändra kommunstrukturen på Åland handlar om att ta ansvar för helheten Åland, för att folk på Kumlinge, i Hammarland, i Mariehamn, ska ha samma rättigheter till god vård, omsorg och skola”. Så sa Nina Fellman som koncentrerade sig på kommunfrågan i sitt 1 maj-tal. Läs hela här.

 

Tony 1

En annan av våra nya (S)-kanidater som höll tal var Tony Wikström, som bland annat talade om främlingsfientligheten som växer sig oroande stark. ”Det blåser kalla vindar – bokstavligt här på Torggatan men också i Europa… jag tänker närmast på rädslans, intoleransens och våldets kalla vindar”. Så sa Tony Wikström och hans tal finns att läsa på hans blogg.

Värdiga livsvillkor för alla!

”Ett värdigt och tryggt liv – en framtid fri från osäkerhet, utsatthet och svårmod är något som vi alla värderar högt.”

Så inledde Jessy E Hartvik sitt 1-majtal….och fortsatte:

”På denna dag då vi samlas är det skäl att påminna oss alla om att det även i vårt samhälle, särskilt i tider av ekonomisk oro och nedskärningar, finns familjer som drabbas hårdare än andra.

Familjer vars utgångsläge gör dem svagare och mer drabbade än andra.

Jag vill ägna mitt tal till de familjer och särskilt barnen, som lever i ekonomiskt osäkerhet och vars vardag präglas av ständig kamp och vardagsutmaningar.

Barnfattigdomen på Åland handlar sällan om att barn går hungriga och frusna för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder, även om detta sorgligt nog förekommer.

Barns och ungas vardag på Åland begränsas istället ofta av diverse kostnader, dyr fritidsutrustning och höga avgifter för organiserade fritidsaktiviteter.

Nedskärningar inom skolor, barnomsorg, fritidsverksamhet och kommunernas eknomiska avslag för – ideella samhällsnyttiga föreningar, höjda hyror, – krav på resor och avgifter – gör att fler barn tvingas avstå från dessa.

För familjer, barn och unga som växer upp och lever i ständig oro över inkomst, med små marginaler- oväntade kostnader- arbetslöshet, deltidsarbeten eller snuttjobb och bidragsberoende är nöjen och utvecklingsmöjligheter självklara.

Barn till ensamstående föräldrar, barn till unga föräldrar, barn till föräldrar utan fast anställning är speciellt drabbade.

Försämrad fysisk och psykisk hälsa är ofta följden av ett liv på marginalen för både föräldrar ochbarn, vilket i värsta fall kan leda till långvariga bekymmer och kostnader. Fattigdom, social utsatthet och sämre utgångsläge bildar en ond cirkel som för alltför många är svår, om inte omöjlig, att bryta utan hjälp.

Jag vill leva på ett Åland där värdiga levnadsvillkor råder för alla, där arbete, ekonomisk trygghet och frihet från fattigdom och svårmod omfattar alla.

Att vi gemensamt skapar förutsättningar till ett stabilt, självständigt och hållbart liv.

Jag vill att våra barn skall växa upp i ett samhälle där var och en med omtanke om rådande situation aktivt motverkar och förebygger rådande strukturer.

Det politiska arbetet för att ge alla familjer en ekonomiskt stabil, socialt givande tillvaro, och att ge alla våra barn en aktiv, trygg och utvecklande vardag måste vara och förbli en av våra viktigaste prioriteringar.

Jag vill leva och verka i ett samhälle som värnar om sina framtida medborgare med barnperspektiv och den sociala hållbarheten ständigt närvarande i varje beslut

Jag vill leva och verka i ett samhälle- som med gemensamma krafter tryggar allas vardag och ger alla lika möjligheter att utvecklas.

– Det är är i förlängningen ett lyckligare, hållbarare mer välmående samhälle. Kort och gott ett starkare Åland.

Läs mer på Jessys blogg