Ofta hör man i samband med valdagar att det är demokratins högtidsdag, det är då man firar att vi får utöva vår makt och rätt att få vara med och bestämma.
Nu firar vi demokratins viktigaste vardag – budgetdebatten. Vad är då demokratins tillstånd på Åland och i världen? På ett sätt kan man säga att allt är väl. Till och med i USA, där utgången av valet för många av oss är skrämmande och obehagligt, kan man säga att själva institutionen, genomförandet av valet fungerade, och förlorarna erkände sin förlust. Resultatet av ett val får man leva med och komma igen. Det finns förstås andra saker som man kan oroa sig för, till exempel hur vissa partier medvetet söker provokation, splittring och polarisering som politisk metod.
Makt skiftar, rollerna i opposition och majoritet byts vart fjärde år. Däremellan förutsätter ett parlamentariskt system stabilitet, sammanhållning och tillit, också när man på individplanet inte alltid får som man vill. Det enda sättet att effektivt utöva den makt alla som ställer upp i ett val eftersträvar är att göra det tillsammans med andra i en ganska delikat balans mellan olika partier, viljor och kompromisser. Ensam får man inget gjort, om det är det man är intresserad av
Bland de många budgetmotioner som lämnats in, även faktiskt bland dem som kommer från Obunden samling, finns mellan 30 och 40 motioner som socialdemokraterna väl kunde stöda eller åtgärder som de facto redan är på gång.
Under denna debatt kommer lagtinget att beröra en liten bråkdel av det som finns i budgeten, några enstaka politiskt intressanta frågor som återkommer. Det mesta av budgetens fördelning av medel är bara som vanligt. Om det är vi överens. Kom ihåg det. Vi är överens om det mesta.
Vi jobbar nu för första året med fastställda budgetramar som i sig innebär en avsevärt minskad och av lagtinget fastställd budgetram. De olika verksamheterna har levererat enligt ram, vilket på något sätt gör det lite märkligt att oppositionen tycks tro att inget gjorts.
Denna stora inbesparing har i år gått relativt smärtfritt. Så blir det inte nästa år, och då blir jobbet mycket tuffare, när smärtsamma prioriteringar ska göras.
För socialdemokraterna handlar årets budget om att hitta en balans mellan tre viktiga riktningar –behovet av att hitta en hållbarhet i vår pyttelilla ekonomi, behovet av reformer och förändring och nödvändigheten att värna om den välfärd som gjort vårt land tryggt, stabilt och lyckligt.
Socialdemokratin är reformrörelse. Vi vill inte stå stilla. I årets budget finns en hel del förändring, från stora omvälvningar inom Ålands hälso och sjukvård till basfrågor kring it, förvaltning och säkerhet som kanske inte genererar så mycket klick men som är nödvändiga för en god samhällsutveckling.
Att förändra tycker alla är bra, men inte lika ofta att förändras. Det är den stora utmaningen både i förvaltning, i verksamheter och i politiken, att lyfta blicken framåt och utmana sig själv. Ledarskap i tider som kräver förändring måste vara uthålligt, stabilt och lyssnande, både ryggrad och trygghet. Man måste ha en riktning och ett mål och beredskapen att justera kursen, till exempel som landskapsregeringen gjort i fråga om bildandet av det nya rederibolaget axferries.
Gymnasiereformen som nu lagfästs är en viktig reform. Ingen ska välja bort gymnasiestudier för att man inte har råd med det. Under förra mandatperioden var socialdemokraternas linje att Åland skulle gå in för en utvidgad läroplikt som i Finland, en gymnasieskola som både är kostnadsfri och obligatorisk. Den förra regeringen gick in för en annan linje, där kostnadsfriheten förverkligas, men åtgärder för att fånga upp alla ungdomar genomförs på annat sätt. Här är ett exempel på när vi valt att inte riva upp det arbete som gjorts, utan utveckla det vidare. Redan förra mandatperioden var det klart att reformen delvis finansieras med ett sänkt studiestöd för studerande i gymnasiet. Vi tycker de anpassningar regeringen gjort för att stöda skärgårdselever och familjer med låga inkomster är nödvändiga och kommer noga att följa upp att kostnadsfriheten i praktiken efterlevs.
Kommunerna är våra primärproducenter av skola och omsorg. Vi känner en stor oro för hur kommunerna i framtiden ska klara ansvaret för dessa viktiga åtaganden. I denna budget finns skattelättnader för medborgarna, och det utlovas lagstiftningsreformer och en översyn av landskapsandelssystemet, men det är ingen snabb lindring. Samtidigt lagstiftar vi om likviditetsstöd och kriskommuner, men också det är reaktiva åtgärder. I dagens politiska läge finns ingen samsyn om hur man från landskapsnivån kunde få till stånd de nödvändiga förändringar som funnits på kartan redan i decennier, Vi sätter vår tillit till att politiker och tjänstemän i kommunerna nu, under konkurshot, kommer att samla sig. Kanske kommer en sammanslagning, kanske kommer ett nytt samarbete kring äldreomsorgen. Det viktiga för socialdemokraterna är att omsorgen om kommungränserna inte är viktigare än omsorgen om kommuninvånarna. Vår gemensamma börs är ändlig, därför måste vi också i kommunerna öppna för förändringar.
Vi har en fantastisk nivå på hälso- och sjukvården på Åland. Vi är friska, vi lever länge och vi har ett sjukhus med god och snabb tillgänglighet. Men – allt förändras. Tekniken, tillgången på personal, specialiseringen, digitalisering, demografin och alla kostnadsökningar som nya medicinska upptäckter för med sig. De första stegen tas nu för en åländsk sjukvård på väg in i framtiden. Det kommer inte att ske utan plågor, men riktningen måste vara tydlig.
Den hetaste debatten under hösten var den om sjukdomskostnadsavdraget. De åtgärder som kompenserar det avskaffade avdraget är precis sådana som vi ville se – skattelättnader för låg och medelinkomsttagare, mer pengar kvar i börsen till de som bor på institution, ett mer riktat högkostnadsskydd inom Åhs, reformer av klientavgiftslagen. Det i kombination med ändrade ersättningar i riket för kostnader till exempel för fysioterapi och tandvård är bättre än det gamla systemet, som till stora delar inte träffade rätt. Här är ett typexempel på att man ibland måste hålla ut med det man tror på också i kritikstormens öga.
Några ord om skillnaderna mellan det som oppositionen vill ändra på och det som regeringen framför:
HI lyfter flera frågor som redan är på bordet eller finns i regeringsprogrammet. Vi sympatiserar med ambitionen, absolut, men allt som är lätt är redan gjort. Det som är svårt är under arbete. Vi tror inte att man ska sätta mer tid på en klimatlag, de ramarna finns redan i EU-direktiv. Vi vill koncentrera krafterna på sånt som ger konkret, direkt effekt – elektrifiering, klimatsmartare färjor, kollektivtrafik, inte symbolik.
Moderaterna sitter mentalt med ena foten kvar i regeringsmakten och kommer med många förslag som är en fortsättning på det man tidigare gjort. Inte är vi överens om allt, men det är mer en fråga om metod än mål. Det som gjort mig lite ledsen är ledamoten Valves motion om att avsluta landskapsregeringens strukturella och förebyggande arbete mot ojämställdhet. I en tid när fler unga män tycker att kvinnor kan skylla sig själv om de får stryk känns det inte rätt att överföra ansvaret till ombudsmannamyndigheten vars arbete i större utsträckning är övervakande och reaktivt.
Obunden samling då. Bortsett de matchande outfitsen och vilka signaler man nu ville sända ut med dem är den sk skuggbudgeten ett mischmasch av sådant vi utan problem kunde stöda, och saker där vi ideologiskt och praktiskt står långt ifrån varann. Tydligast är skillnaden när det gäller kultursyn och klimatpolitik.
Vi vet att Åland är ett mångkulturellt inflyttningssamhälle där integration inte bara handlar om att inflyttade ska anpassa sig till de obundnas dröm om Åland på 1950-talet, utan också om att vi alla utvecklas och öppnar oss. Gemensamt har vi kanske den stora betoningen på god tillgång till språkinlärning.
Om man vet, inte tror, att människan är ansvarig för en klimatförändring som hotar stabilitet och överlevnad för människor på jorden, så måste man jobba på alla sätt man kan för en förändring. Bärkrafts-arbetet har varit sällsynt framgångsrikt i sin bredd i samhället och påverkan på vårt beslutsfattande. Inte heller det är något som står över kritik, men ett effektivt och innovativt sätt att driva förändring.
Den havsbaserade vindkraften kan bli både Ålands bidrag till en global energiomställning och en ny inkomstskälla och nya arbetsplatser på Åland. Vi socialdemokrater är inte beredda att vända framtiden ryggen eller bedriva den slag vindkraftspolitik som innebär att man bara går dit opinionen blåser för tillfället.
Tvärtom. Vi vill framåt, och vi vill att alla är med.
