Tack, talman.
Åhörare, Jag vill inleda med att fokusera på det som möjliggör den övriga budgeten, nämligen ekonomin. En ekonomi i balans är av stor vikt för oss socialdemokrater. Ni har redan hört ledamöterna Höglund och Ekström förklara det ekonomiska läget på Åland på ett förtjänstfullt sätt. Jag kommer istället att koncentrera mig på tillväxten. Det som nu möjliggör en tillväxt på Åland är det förbättrade ränteläget, den minskade inflationen och att det offentliga klarar av att genomföra satsningar, vilket bland annat Jomala, KST, Mariehamn och Landskapet gör.
Talman, Det finanspolitiska ramverket bidrar till att minska kostnadsökningarna för landskapet. Vi hörde en oro över antalet ändringsbudgetar i gårdagens debatt, men dessa ligger precis på den nivå som var genomsnittet när Sverige använde samma metod. Det är inte heller förvånande att det första året är svårare att förutspå än de följande. Vi har dessutom en större utmaning än Sverige när det gäller att beräkna inkomstnivån, eftersom vi i så stor utsträckning är beroende av Finlands ekonomiska situation.
En konkret åtgärd för effektivisering är digitaliseringen, med exempel som Ålands trafiken, VIS och Motorfordonsbyrån. Utökningen av externfinansiering är också välkommen.
Talman, Viktigast av allt är dock hushållens ekonomi, eftersom det är här högkonjunkturen och tillväxten startar. Vi får hjälp av det förbättrade ränteläget och den sjunkande inflationen, vilket ökar köpkraften. Konkreta åtgärder som vi har vidtagit för att förbättra situationen för hushållen inkluderar löneharmoniseringen.
Jag har arbetat hela mitt liv inom den offentliga sektorn och har ofta hört talas om den belastning vi offentligt anställda utgör. Visst kostar vi skattebetalarna, men vi utför också en viktig service till medborgarna, och våra pengar konsumeras tillbaka in i samhället, vilket skapar ytterligare arbetsplatser och skatteinkomster. Det finns flera avhandlingar som visar att de långsiktiga fördelarna med offentliga tjänster ofta överstiger de kortsiktiga kostnaderna.
Utöver dessa åtgärder sänker landskapsregeringen tillsammans med Finlands regering skatten för ålänningar med cirka 4,5 miljoner euro, vilket ytterligare förstärker köpkraften.
Vindkraften måste nämnas, eftersom vi inte har någon annan verksamhet som kan bli så storskalig. Det vore direkt dumdristigt att inte noggrant undersöka denna möjlighet. Jag tror att Åland har goda chanser att återigen få stora inkomster genom vind.
Jag ser faktiskt inte avsaknaden av reformer. Vi har exempelvis skärgårdstrafiken och bolaget Axferries, digitaliseringen, framtidens vård samt Ålands gymnasiums och högskolans uppdrag att genomlysa utbildningsutbudet.
Talman, I resten av mitt anförande kommer jag att fokusera på barn och ungdomar.
Barnfamiljer får ytterligare 50 euro per barn och år som direkt avdrag på beskattningen, medan ensamförsörjare får 100 euro. Dessutom ska avgiftspolitiken i barnomsorgs- och grundskolelagen ses över, vilket förbättrar den ekonomiska situationen för våra barnfamiljer.
Vi arbetar också med viktiga frågor kring barn och ungas hälsa och välmående, såsom problematisk skolfrånvaro, resursskola eller resurscenter och stödinsatser på gymnasienivå.
Det är glädjande att se satsningar för att främja en god hälsa hos befolkningen, förebygga sjukdomar och säkerställa en god hälso- och sjukvård. Det långsiktiga arbetet för att främja hälsa, livskvalitet och hållbar utveckling utifrån befolkningens behov kommer att ge många fördelar i samhället.
Jag är också glad över de extra resurserna till polisen. Det är viktigt med synlighet för polisen och där kan vi ta ungdomspolisen som exempel. Nu fungerar den igen bra vilket är mycket tacksamt för våra barn och ungdomar.
Satsningen för att minska antalet långtidsarbetslösa är mycket välkommen, och det är helt rätt väg att gå att skapa multiprofessionella lösningar mellan myndigheter. Detta har länge varit ett önskemål från tredje sektorn och de som möter dessa individer.
Gällande daghem, grundskola och gymnasium är de viktigaste satsningarna avgörande för att stödja våra unga. Revideringen av lagen om barnomsorg och grundskola inleds, och syftet är att minska det administrativa arbetet för att ge mer tid till barn och ungdomar. Jag blev förvånad över reaktionerna i gårdagens debatt angående de extra kostnaderna för den subjektiva rätten till barnomsorg. Som tidigare medlem i Rädda Barnens styrelse var vi tydliga med att detta skulle kosta mer för kommunerna, och de måste få resurser för att klara av den ökningen. Om vi ska göra ändringar i den subjektiva rätten, ska vi göra det för barnens bästa och inte för kommunernas.
Det kostnadsfria gymnasiet, som gärna också skulle ha varit obligatoriskt enligt oss Socialdemokrater. Det är också anledningen till att vi tillåter en sänkning av studiestödet, vilket var överenskommet under förra mandatperioden. Det är viktigt att vi fångar upp de som faller mellan stolarna, något jag tyvärr såg mycket av under mina år i Ungresurs styrelse. Åland har gjort framsteg, men är långt ifrån färdiga med arbetet att följa upp avhoppen.
Satsningarna på en ungdomsmottagning och de nya stödstrukturerna, såsom resursskolor eller resurscenter, är också viktiga frågor som jag och Socialdemokraterna har arbetat för under lång tid.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med jämställdhets-, integrations- och hållbarhetsagendan efter gårdagens debatt. För vår grupp är detta arbete av stor betydelse. Jag anser även att miljösatsningarna ser lovande ut, även om det naturligtvis finns mer att göra. Särskilt satsningarna på cirkulär ekonomi och vattenvård är värda att nämna.
Tack, talman.
