Kära ålänningar, damer och herrar.
Också för min del, välkomna till Lappo, och ett stort tack till arrangörerna som tagit det modiga beslutet att bland politik, fest och marknad.
Jag är född här, och uppvuxen på uppe i backen, på Jissos. Det är jag stolt över. Ett litet samhälle kan bygga stora saker, bara grunden finns.
På Lappo har det pratats mycket politik förr. Härifrån kommer Ålands första riksdagsman Anders Forsberg, härifrån kom landstingsman Gösta Nordman som kämpade för Ålands flagga och härifrån kom landskapsstyrelseledamot Rolf Nordberg. Idag har Lappo två representanter i landskapsregeringen.
Kultur, bildning och talkoanda har alltid varit starkt och viktigt på Lappo, och det är en viktig grund för allt samhällsbygge, att vi jobbar tillsammans och har roligt när vi gör det.
Partipolitiken, den har inte varit så stark på Lappo. Min upplevelse under uppväxten var att det fanns bara två partier. I Torsholma var man center och hade blå tidning, i Lappo liberaler och hade röd. Sedan fanns det gröna vågen som kom med alternativ livshållning som renoverade gamla hus och byggde skötbåtar. Här har bott tillräckligt många asfaltsblommor, barfotabarn och konstnärer för att tanken fått vara fri.
Jag valde själv socialdemokratin, för att det är det parti som står närmast min uppfattning av det goda samhället, där man inte bara pratar om rättvisa, och solidaritet, utan också gör det i praktiken.
Socialdemokraterna är det parti som kämpat för rättvisa på arbetsmarknaden, för rättvisa löner, för semester och åtta timmars arbetsdag. Det var socialdemokraterna som såg till att Finland blev en nordisk välfärdsstat, när Väinö Tanner sa nej till kommunisterna efter andra världskriget.
Om det är något jag verkligen högaktar så är det just det nordiska välfärdssamhället. Det som värnar allas lika rätt, som ger möjlighet till skola och utbildning för alla, inte bara de rikas barn. Att alla kan bli det de vill bli.
Idag är det Norden som är Möjligheternas land, inte Amerika, där fattigdomen går i arv från generation till generation. Det är ett mönster som är svårt att bryta om inte samhället ger trappstegen genom hälsa och sjukvård, skola, utbildning och omsorg för alla. Också den åländska välfärden har vuxit fram i takt med utvecklingen i Finland och Sverige, som under en lång tid haft starkt socialdemokratiskt styre.
För oss socialdemokrater är samhällets viktigaste uppgift att skapa arbetsplatser och trygghet. Också hit till skärgården ska välfärdens varma händer nå, så att det finns skola, barnomsorg, trygghet för de äldre och goda kommunikationer.
Inom socialdemokratin fanns också ett annat perspektiv, den genuina färgblindheten till exempel hos Olof Palme, som aldrig gjorde någon skilllnad mellan olika folk och kulturer. En verklig, grundläggande solidaritet med andra människor, över alla gränser.
Politik ska inte bara vara ord. Att ta emot flyktingar, att jobba som Emmaus gör, det är politik i praktisk handling, inte bara ord och entreprenörskap som ska gynna individen.
Aldrig har det varit tydligare än nu att i är ett med omvärlden, att alla påverkas av det som sker. Grekland, men sina egna stora problem, är ett land dit många flyktingar anländer från ännu fattigare och mer desperata platser. Ska inte vi vara solidariska då?
Precis som karelarna, som flydde undan kriget vid östgränsen bara för en mansålder sedan, eller ålänningarna som flydde till Sverige undan stora ofreden, så flyr miljontals människor idag. Vi socialdemokrater vill vara människor som står med öppen hand och stora hjärtan, redo att hjälpa.
Jag är riktigt stolt över att jag stört en portugisisk pensionär i hans behagliga liv i exil. Det är mitt fel att han måste lägga ut pengar på att skicka brev till Ålands befolkning. Det var mitt initiativ att ta emot syriska flyktingar på Åland, och det var jag som uppvaktade regeringen i Helsingfors så att de skulle ändra lagarna och göra det möjligt. Jag hoppas att ni alla är med oss i den kampen. Det ska vara, och det är åländskt att dela med sig, att vara öppen, gästfri och generös.
För den som har rättvisa som ideal krävs också starka finanser. Välfärden kostar och vi betalar den gemensamt genom skatter. Det finns en oro på Åland över att hjulen ska stanna och att vi inte längre ska ha råd att finansiera vår välfärd.
På Åland har vi faktiskt en sällsynt bra situation, även om vi vet att att ökad ekonomisk tillväxt enligt gammal modell inte längre är möjlig, eller ens hållbar.
Biskop Björn Wikström skriver i en krönika i Hbl att receptet för ökad tillväxt klingar allt falskare, och jag håller med.
Världen ändrar inte av sig själv. Det krävs arbete, hårt arbete, visioner och framtidstro. Vi behöver modiga människor som jobbar tillsammans, tålmodigt och långsiktigt. Människor är lika. De vill samma saker, deras behov och drömmar är desamma, i Syrien, Karelen och på Åland.
Socialdemokraterna på Åland vill ha ett hållbart samhälle. Vi vill samhällsplanera. Vi vill se till helheter framom enskildheter. Vi vill ha mera vindkraft, mer förnyelsebar energi och ett rent hav. Vi vill ha jämställda löner. Vi vill att alla ska ha jobb så att vi tillsammans kan bära välfärdens kostnader.
Vi vill förverkliga Kommunernas socialtjänst som en organisation. Människors har rätt till jämlik service över hela Åland.
För skärgårdens del har vi under mandatperioden tryggat trafiken, vi har skapat långsiktiga turlistor, gett ambulerande tandvård, och hälso- och sjukvård dygnet runt. Vi har stött nya initiativ som bageri på Kökar och fiskfabrik på Kumlinge. Riktiga och viktiga satsningar. En ny bro till Vårdö har hela tiden varit självklar.
Jag tror på Åland, och jag tror på våra möjligheter att lösa problem tillsammans. Jag tror att självstyrelsen möjligheter är viktigare än någonsin. Nu kan vi välja själva att inte följa Juha Sipiläs regering i nedskärningar inom social sektor och utbildning. Nu kan vi stå starka för sådant som verkligen räknas.
Vi ska bli modigare, mindre rädda för förändringar. Jag tror på reformer som tryggar framtiden. Jag tror på hårt arbete, och jag tror på att sätta människan först.
En lappotradition som också är en socialdemokratisk tradition är att sjunga, så jag avslutar med det.
Vi bygger Åland med styrka och mod
förändrar till bättre med gärning och ord
vi skapar välfärden som vi vill ha
så att alla kan växa, bli den du vill va
För vi är sossarna som bygger Åland
för jämlikheten vi tar strid
fritt och rättvist, fred och trygghet
så bygger vi en god framtid.
Camilla Gunell (S)
Partiordförande
