Insändare: Camilla Gunell, Skärgårdstrafik i förändring

Skärgårdstrafiken genomgår som bäst många förändringar. Klimat, utsläppsrätter, tillgänglighet och ekonomiska realiteter kräver omställning. Det gäller att hålla sikte på framtiden och med tålamod, tillit och hårt arbete kommer vi att skapa bättre förutsättningar för en stabil skärgårdstrafik än den ytterst sårbara situation vi lever med idag.
Tillsammans med det statligt ägda Finferries bildar vi nu ett gemensamt skärgårdsrederi, Axferries för att skapa en aktör på utförarsidan som har kapacitet, kompetens och styrka att långsiktigt bedriva trafik. Finferries har sedan länge bedrivit skärgårdstrafik på samma breddgrader och isförhållanden som vi samt erfarenheter av att investera och bygga om färjor med ny teknik. Båda parter delar visionen om en fossilfri trafik till 2035.
Färjfästen i skärgården standardiseras. Sottungas nya färjfäste invigdes i somras, Kumlinge norra är snart klart, Enklinge påbörjas inom kort. Sedan återstår Lappo, Hummelvik och Snäckö. Färjfästena är gamla och för säker lastning och lossning krävs ombyggnation. Det kommer ännu att ta tid innan allt är färdigt, men vi jobbar i den takt som resurserna räcker till. När alla färjfästen är klara kan färjorna kunna flyttas flexibelt inom trafiksystemet.
Ålandstrafikens bokningssystem moderniseras och byggs om. Ny hemsida, ny webb-bokning och digital incheckning i hamnarna lanseras i januari 2025. För att möjliggöra användarvänliga digitala verktyg har vi rensat i djungeln av undantag som skapats genom åren inom bokningsregler och taxor. För att användarna ska komma väl i gång med den digitala bokningen så bemannas Ålandstrafiken i början av året av fler som kan svara på användarnas frågor. Den nya webbokningen ska också vara enklare för turister. Turister kan köpa Öppna biljetter som är giltiga i alla huvudhamnar och kostar 32 euro då de köps på nätet. Vi överväger att skapa ett turistkort för dem som vill pendla exempelvis till Föglö.
Behovet av nya färjor finns kvar även om vi kan bygga om några av de gamla. En ansökan om extra anslag tas fram för att lämnas till Ålandsdelegationen med önskan om ett ekonomiskt stöd för investeringar. En färjprototyp för den nya skärgårdsfärjan har tagits fram.
Linfärjan mellan Töftö-Prästö byggs om och elektrifieras under 2025 och 2026. Turlistor som införs på fyra linjer från 2025 tar ner kostnader, utsläpp och slitage.
Det har varit mycket diskussion om avgifterna i skärgårdstrafiken. De som åker mest har årskort som kostar 190 euro från årsskiftet. Kortens pris har höjt från 176 euro till 190 euro eftersom någon prisjustering inte skett på flera år. Priset kan jämföras med ett busskort i kollektivtrafiken som för en vuxen kostar 270 euro på årsbasis.
Det är viktigt att minnas att skärgårdstrafikens avgifter som utgör 1,6 miljoner av kostnaderna på ca 20 miljoner per år går till att finansiera servicenivån. Landskapsregeringen söker systematiskt sätt att minska kostnaderna. Under 2025, innan en längre upphandling görs, kommer en grundlig genomgång av trafikutbudet att genomföras i dialog med brukarna.
Med dessa förändringar under arbete ser vi framför oss en mer optimerad trafik, bättre nyttande av kapaciteten ombord, ett stabilt utförarbolag som kan bedriva trafiken långsiktigt och påbörja omställningen till en mer miljövänlig trafik.

Camilla Gunell (S)
Infrastruktur och klimatminister

Insändare: Erica Lindberg, Konsekvenserna av att inte arbeta med normkritik och jämställdhet i barnomsorgen

Debatten om normkritik och likabehandling inom barnomsorgen visar på ett behov av att ännu mer aktivt arbeta med dessa frågor för att motverka diskriminerande attityder på Åland.
För vad är annars alternativet?

Ska flickor begränsas till att vara passiva och fokusera på sitt utseende, medan pojkar tvingas in i roller som dominanta och självständiga? Ska flickor känna sig begränsade i att utforska intressen inom naturvetenskap eller teknik, medan pojkar hindras från att uttrycka känslor och utveckla empati? Eller vill vi istället aktivt motverka sådana stereotyper, erbjuda aktiviteter och material som är fria från könskodade förväntningar och lyfta fram olika familjekonstellationer och livsval?

Ett samhälle som inte aktivt arbetar med att ifrågasätta och förändra normer riskerar att fastna i gamla maktstrukturer och sociala orättvisor. Om vi istället anammar ett normmedvetet förhållningssätt, synliggör vi och strävar efter att förändra normer som begränsar människors handlingsutrymme och strider mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar inte om att motverka någons val, utan om att aktivt verka för att alla val är lika accepterade. Inget tas bort från någon med normkritisk pedagogik, utan istället kan fler barn få nya möjligheter när normer breddas.

Det finns långsiktiga konsekvenser av att inte arbeta med normkritik, likabehandling och jämställdhet. Om barn formas av begränsande normer och könsstereotyper kan det bland annat påverka framtida utbildnings- och yrkesval, vilket bidrar till fortsatt könssegregering på arbetsmarknaden och en brist på mångfald inom olika yrken. Vi riskerar att skapa ojämlikheter och begränsningar som påverkar både individer och samhälle negativt.

Att tidigt arbeta med jämlikhet och normmedvetenhet är inte bara en rättighet för barnen – det är också en viktig investering i ett samhälle där alla har lika möjligheter.

Erica Lindberg (S)

Kallelse till KONGRESS 16 november 2024 kl.8:45-16:00

KALLELSE

Medlemmar i Ålands socialdemokrater (ÅSD) kallas till kongress:
den 16.11.2024 kl:08.45-16.00 i Ålands lagtings Auditorium.

Motioner inlämnas till styrelsen senast den 19 oktober.
(Motioner som inkommer senare kan inte behandlas under kongressen.)

Kongressen hålls vartannat år och syftet är att stimulera den interna politiska debatten och
fastställa politiska riktlinjer i frågor av väsentlig samhällsbetydelse (stadgarna §14).

Anmäl ditt deltagande senast 13 nov kl.15.00 till: fia.hellsten@lagtinget.ax

// Styrelsen
gm Fia Hellsten, Partisekreterare.

Insändare: Jessica Sundberg, För ett bilfritt och människovänligt centrum i Mariehamn

Trafiken idag står för ca 40 % av Ålands totala utsläpp, vi behöver alla dra vårt strå till stacken för att minska vår klimatpåverkan, och i Mariehamn behöver vi genomföra åtgärder som harmoniserar med stadens miljömål. Parallellt med detta vet vi att ålänningar generellt rör på sig för lite. I Ålands folkhälsostrategi 2023-2030 kan vi tex läsa att:
-en av fem åländska vuxna lider av fetma
-10% av pojkarna och drygt 5% av flickorna i åldern 13-16 år lider av fetma och trenden är ökande
– minst 10% av ålänningar över 65 år har diabetes och trenden är ökande
– sjukdomar i rörelseapparaten (t.ex. sådana som orsakar ryggvärk, nackvärk och ledbesvär) är den vanligaste sjukdomsgruppen i primärvården.
Som politiker behöver vi ta vårt ansvar i att uppmuntra befolkningen till rörelse i vardagen. I folkhälsostrategins åtgärdspaket poängteras betydelsen av planeringen av en infrastruktur som främjar fysisk aktivitet och aktiv transport, alltså en transport där vi rör på oss istället för att ta bilen.
Därtill har många företagare och handelsidkare i Mariehamns centrum genom åren uttryckt en önskan om åtgärder som främjar ett levande centrum. Vid ett seminarium om stadsplanering som Mariehamns stad ordnade 24 januari i år lyftes upprepade gånger betydelsen av ytor där människor kan röra sig och umgås utan bil. Ytor där vi kan ströva omkring, njuta av härliga platser, njuta av vår stad. Kommersiella inslag behöver blandas upp med fler ytor där vi kan röra oss på ett givande sätt, mötas och umgås också utan att behöva spendera pengar, och där vi kan njuta av naturen och grönskan i Mariehamn.
Det behöver vara lätt att ta sig till naturen och specifikt till vattnet från centrum. Dessa inslag är Mariehamns starka kort och de upplevs som härliga både av mariehamnare och turister. I januari presenterades på fullmäktigemöte en medborgarundersökning där det belystes hur viktigt mariehamnare tycker att det är med närheten till naturen.
Centrala Mariehamn behöver bli mer tillgängligt för fotgängare och uppmuntra till vistelse och rörelse utan bil och biltrafiken behöver både styras om och minskas ner. Mariehamns stad behöver utreda möjligheten att göra centrala delar av Mariehamn bilfritt, både delar av året och hela året. Samtidigt behöver staden titta på vad vi istället kan göra med de ytor där biltrafiken idag dominerar för att göra mer yta i centrum tillgängligt för mänskligt umgänge utan bil. Ett åtgärdspaket behöver skapas för att få till förändringen stegvis.
En utredning kring mer bilfria gator i centrum gjordes 2016 i samband med att en ny delgeneralplan för Mariehamn gjordes. Men inget händer för tillfället med den utredningen då delgeneralplanen ligger i domstolen. Dessutom har utredningen snart 10 år på nacken och behöver därför uppdateras.
Jag tror absolut att tiden är mogen för årets stadskärna i Finland 2024 att bli ännu mer härlig och människovänlig!