Vad händer med energimarknaden? Välkommen på paneldisskusion.

Höga elpriser, krig och grön omställning…
Vad händer på energimarknaden?
Den 10 februari kl 11.30-13 Mariehamns stadsbibliotek
Arrangör: Ålands Socialdemokrater
Öppet för alla. Välkomna!!
Krig och omställningar gör att energimarknaden är instabil.
Hushåll och företag kämpar med höga elräkningar. Vad är det som händer inom elhandeln och hur kommer det att bli framöver? Åland är beroende av import via sina kablar, men vad händer med Åland om det blir kraftig elbrist i Sverige?
Kunde Finlandskabeln utnyttjas mer? Borde vi producera mera egen el? Kan vi till och med bli självförsörjande?
Vore Mankala-modellen något för oss? Hur kan de havsbaserade vindkraftsprojekteten hjälpa Åland?
Vilka andra åtgärder kunde vi på Åland göra för att stärka vår resiliens på energiområdet?
Deltagare:
Conny Rosenberg, VD Kraftnät Åland
Robert Kjellberg, VD Mariehamns Energi
David Karlsson, VD Ålands Elandelslag
Christer Nordberg, VD Vind AX
Inledning och avslutning: Camilla Gunell
Moderator: Sara Kemetter
Syntolkning, glödlampa figur som kopplar i en sladd i ett eluttag

Samhällsintresseutbildning del 1, 8 februari

NÄR? 8 februari kl 18.30-20.30 

VAR? ABF föreningshuset Ålandsvägen 40

Utbildningen är avgiftsfri och

är ett initiativ av Ålands Socialdemokrater öppen för alla intresserade.

 

Samhällsintresseutbildningar inför valet 2023 kandidatutbildning för alla intresserade.

Funderar du på att ställa upp i kommunal eller lagtingsval? Oavsett parti eller lista är du välkommen.

Baskunskap kring lagtingsarbete och kommunalt arbete:

Hur fungerar lagtinget och regeringen och vad är deras uppgift?

Hur fungerar kommunerna och vad är deras uppgift?

Ta gärna med dig frågor.

Medverkande:

Susanne Eriksson, lagtingsdirektör

Minna Hellström, förbundsdirektör för Ålands kommunförbund

Se länken nedan för anmälan mm

https://www.canva.com/design/DAFYF8A0w44/view?fbclid=IwAR3RSqS1htYU-qZQnwaiuL5GseLnP2RBLNmUaiuTWGv0I8-5-tDaaSxgJPI

 

Insändare, Ansvarsfull hantering av vindkraftens möjligheter

Den storskaliga havsbaserade vindkraften diskuteras intensivt, som sig bör när det gäller stora satsningar. 

Det har från början varit klart att det finns mycket viktiga saker som landskapsregeringen måste sköta och sköta väl om vi ålänningar ska upplåta våra vattenområden för exploatering. 

De bolag som är intresserade av att utnyttja våra vattenområden och naturresurser ska göra sitt, och har ett ansvar att visa att de kommer att göra det ansvarsfullt. Något nytt Exxon vill vi inte ha. 

Ingen annan än landskapet kan hantera lagstiftning, tillståndsgivning, kravställningar på miljökonsekvensbedömningar, hur budgivningsprocesser ska genomföras, vilka krav som ska ställas på aktörerna vad gäller nyttan för ålänningarna i form av pengar (genom arrenden och skatter), arbetstillfällen och tillgång till billig el för det åländska samhället. 

I de presentationer som vindbolagen gjort utlovas guld och gröna skogar. Det är inte oväntat, det är ju bolagens jobb att i eget intresse måla bilden så skön som möjligt. 

Därför gäller det att inte vara naiv, men inte heller ogenomtänkt skjuta planerna i sank. Det gäller att hålla koll på hur andra gör och dra lärdom av deras erfarenheter. Det gäller att vara klarsynt och tydlig gentemot de starka ekonomiska intressena i vindkraften. 

Den havsbaserade vindkraften handlar inte bara om Åland, utan om hur energi i framtiden ska produceras så att vi kan lämna den tid bakom oss då vi förstör våra egna livsförutsättningar genom att använda fossila bränslen. 

Om Åland blir självförsörjande med den elektricitet vi själva behöver betyder det inte att vi är fria från fossilberoendet. Det bara används på andra ställen, i livsmedelsproduktion, i biltillverkning, i fabriker som tillverkar våra bruksföremål och kläder, i transporter, i snart sagt all mänsklig verksamhet och produktion. Om åländska vatten är lämpliga för vindkraft, om utbyggnaden kan ske utan att skada undervattensliv, fågelliv eller andra viktiga värden, och om nyttan för Åland är betydande, då är det både klokt och ansvarsfullt att gå vidare. 

Det som inte får ske, och där det nu finns flera frågetecken kring den politiska hanteringen av processen, är att det uppstår minsta tvivel om att allt går rätt till, att det finns tillräckliga resurser för tillståndsgivning och planering, näringsrätter och kapacitet att hantera de stora bolag och ekonomiska resurser som står på spel. 

En socialdemokratisk kungstanke är att full sysselsättning är viktig. Arbetskraften, ett väl fungerande näringsliv och en ekonomi som försörjer välfärden är en balans där alla delar hänger ihop. Att detta måste ske inom planetens gränser, både genom att vi minskar vår konsumtion och ändrar vår produktion är självklart idag, men någonstans ska jobben finnas. Någonstans ska pengarna genereras, även om man inte längre kan förutsätta en evig tillväxt. 

Vindkraften är en del av framtiden. 

Nina Fellman 

Insändare, Egen energiproduktion

Ålänningarna ska producera sin egen el och skydda orörd natur från rovdrift

 

Den största svagheten i det åländska energiförsörjningssystemet är att Åland inte producera tillräckligt med egen el. Ålänningarna är i hög grad beroende av import av el. Trots att det byggts en rad vindkraftverk och stora parker av vindmöllor planeras både norr och söder om Åland gynnar inte detta ålänningarna i första hand.

 

Vi måste skilja på ålänningarnas behov och framtida behov av el och de rent kommersiella investeringar som gjorts och som planeras. De åländska vindmöllorna är kommersiell verksamhet i huvudsak ägd av ålänningar. De säljer sin el på den elmarknad vars priser dagligen läggs av elbörsen Nord Pool som trots namnet också inkluderar Tyskland och flera andra europeiska länder. Priset återspeglar utbud och efterfrågan. Priset består av alla former av energi som alla har olika pris. Den energiform som är dyrast för dagen blir det pris som gäller för all energi oberoende om det är vind, kärnkraft eller nåt annat. När gasen från Ryssland abrupt minskade steg priset på gas. Börsens prismekanism gjorde att alla energipriser sköt i höjden. Produktionskostnaderna har inte ökat. Prishöjningarna beror således på det höga gaspriset. Prishöjningarnas vinster kammar produktionsbolagen in. Också de åländska vindkraftsbolagen gynnas av kriget i Ukraina.

 

Det finns platser i Finland där kommunen äger ett energiverk av något slag. Kommunmedlemmarna köper el från sitt eget elverk. Den elen säljs till självkostnadspris och påverkas inte av elbörsens priser. Den här modellen kallas Mankalamodellen och har godkänts av de EU-myndigheter som övervakar den fria rörligheten på elmarknaden. Det problemfyllda kärnkraftverket Olkiluoto som äntligen är igång och producerar el ägs av industrin i Finland. Ägarna säljer el till sina industrier till självkostnadspris vilket givetvis gynnar den inhemska produktionens konkurrenskraft.

 

Istället för att sälja ut orörda havsområden till utomåländska bolag som kommer att göra sig rika på vindkraft borde vi i första hand fundera på hur Åland kan utveckla en Mankalamodell för egen produktion av el. Ett helägt landskapsbolag som producerar el till självkostnadspris åt ålänningarna. Bolaget kunde t.ex. heta Ålands-Ellen och syfte skulle vara att göra Åland oberoende av den europeiska elmarknaden. Varför skänka bort förutsättningarna för att producera el till andra och sedan själv fortsätta köpa in dyr och osäker el från Nord pool?

 

På 1960 och 70-talet talades det i landstinget om att bevara samhällsbalansen. Ett lite kryptiskt uttryck som gick ut på att förhindra att stora bolag skulle slå sig ner på Åland. Man menade att det kunde föra med sig sociala spänningar och att Åland själv skulle utnyttja sina resurser. Tiderna har förändrats men inte i grunden. Småskalighet, eget kapital och hållbara investeringar är viktiga ännu idag. Det finns gott om exempel i världen där orörda paradis närmast förstörts på grund av girighet och okontrollerad rovdrift på orörd natur. Vi behöver en mera nyanserad diskussion om de planerade vindparkerna på åländska vatten.

 

Barbro Sundback