Månad: april 2022

Folkrörelsen på väg mot val 2023

Ny styrelse vald

Ålands socialdemokrater har hämtat sig efter valet 2019 och ser nu fram emot nya tider och kammande val 2023.

På årsmötet den 6.4 valdes en ny styrelse. Camilla Gunell återvaldes som ordförande.

• Världen är mer otrygg än någonsin och det finns en beställning igen på den politik som vi socialdemokrater står för. Jag har därför beslutat att ställa upp som ordförande och ta partiet till val igen 2023.

Den nya styrelsen består utav första vice ordförande Susanne Kicki Blomqvist och andra vice ordförande Ulf Weman samt ledamöterna Fia Hellsten, Martin Nilsson, Sanna Söderlund, Sara Kemetter, Arsim Zekaj (NY) och Ingemar Johansson.

Ersättare är Helena Flöjt Josefsson, Freddie Forsman, Mia Hanström, Jaana Pettersson (NY) Andreas Westmark och Lasse Welroos.

Socialdemokraterna leder regeringar i fyra länder i Norden och vinner val i andra länder. Vårt samarbete på den nordiska arenan är mer intensivt än någonsin. Många vill fira Åland 100 under 2022.

Nyligen hade vi besök av Stefan Löfvén, den 20-21.4 kommer styrelsen för SAMAK (den nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté) att besöka att hålla ett styrelsemöte här

och den 5-7.6 kommer socialdemokrater från svenska och finska riksdagen att sammanstråla på Åland för att hålla ett seminarium om säkerhetspolitik.

Den 14 juni träffas alla Nordens s-ordföranden på Bommersvik i Sverige

I höst ordnar partiet KONGRESS med både åländska och utländska gäster. På kongressen lägger vi valplattformen inför 2023 års lagtings och kommunalval. Kongressen ska anta riktlinjer om en ekonomisk politik som förverkligar landskapet Åland till ett hållbart samhälle. Vi ska utveckla välfärden, den gröna omställningen och vår åsikt kring energi- och klimatpolitiken och utbildningen med införande av den utvidgade läroplikten och satsningar på yrkesutbildning och en ny modell för högskolan.

• Just nu råder tyvärr stagnation på de flesta politikområden. Trots 20 mandat bakom regeringen Thörnroos och 8 ministrar så är beslutsförmångan svag. Just nu är lagtinget i ett vacuum eftersom inga lagförslag kommer från regeringen och inga reformer. Det är sorgligt, säger Camilla Gunell.

Landskapsregeringen Thörnroos som bildades efter valet 2019 förenades i sina två vallöften att säga Nej till kommunreform och Nej till skärgårdstrafik med elhybridfärja och bro i Föglö. Det fanns inga andra alternativ än en krislag för kommuner i ekonomiska svårigheter och en domstolsprocess i stället för den klimatsmarta färja som nu sedan 1.4 skulle ha trafikerat till Föglö.

Vårens stora fråga är den säkerhetspolitiska redogörelsen i riksdagen och Finlands ställningstagande angående medlemskap i försvarsalliansen Nato. Rysslands krig i Ukraina påverkar också det åländska samhället, flyktingmottagande och hur man hanterar situationen med inflation och höga priser på energi, drivmedel, livsmedel och sanktioner i handeln.

Regeringen behöver göra en analys för Ålands del och komma med besked om hur man avser hantera situationen. Annars står vi inför en risk för ökad fattigdom och ekonomiska svårigheter för hushåll, företag och jordbruk. Det är inte tid nu att spara på offentlig sektor utan satsa på en tillväxt i ekonomin, skapa en ökad sysselsättning, fler behövs på arbetsmarknaden.

Många stora framtidsfrågor väntar på en handlingskraftig regering.

Socialdemokraterna är starka, våra värderingar viktiga och vår politik relevant. Vi får nya medlemmar hela tiden och gör oss redo för ett framgångsrikt val 2023.

Foto: Jeremic Photography

Syntolkning: Ålands socialdemokraters nyvalda styrelse står samlade runt ett ståbord. Bakre raden från vänster: Arsim Zekaj , Ulf Weman andra vice ordförande,Ingemar Johansson, Martin Nilsson och Sara Kemetter, Främre raden från vänster Fia Hellsten, Camilla Gunell ordförande och Kicki Blomqvist första vice ordförande.

Energifrågorna är högaktuella i hela vår värld med anledning av klimatförändringarna och kriget i Ukraina som gör att Europa ställer om till fossilfrihet och gör sig oberoende av rysk gas och olja. Världsmarknadsläget påverkar energipriserna som stigit kraftigt och kommer att fortsätta stiga. Priserna påverkar både hushåll och företag. I våra kringliggande länder har regeringarna tagit ställning till hur man avser hantera situationen på lång- och kort sikt, medan vi på Åland hittills inte sett några beslut alls från landskapsregeringens sida.

Också på det mer övergripande planet pågår många processer som berör landskapets energiförsörjning. Åland står inför stora beslut gällande etablering av storskalig havsbaserad vindkraft och storskaliga solparker. För att kunna öppna spelplanen för dessa etableringar där olika nationella och internationella energimarknadsaktörer visat intresse för åländska mark- och vattenområden är det viktigt att landskapsregeringen lägger fram en genomtänkt plan. Denna plan måste högst troligen innehålla både behövlig lagstiftning, finansiering, kompetensförsörjning, planläggning och strategiska beslut.

För att skapa sig en uppfattning om energipolitiken som helhet behöver Åland, i likhet med Sverige, en energiuppgörelse, en långsiktig politisk överenskommelse och en gemensam strategi om medel och mål.

För lyckade nyetableringar av storskaliga vind- och solparker behöver landskapsregeringen inventera vilka markområden som är tillgängliga och lämpliga. Framför allt borde man söka markområden som helt eller delvis redan exploaterats, framom orörd natur eller skogsmark. Skogen är en viktig kolsänka och arbetet mot klimatförändringarna bör beakta dessa värden också i etablering av anläggningar för förnyelsebar energi.

För att långsiktigt hjälpa konsumenterna där många hushåll redan går på knä pga höga elräkningar, behöver landskapsregeringen utreda möjligheten att betala bort Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln vilket kunde sänka de fasta avgifterna med 20-25 %.

Man kan inte bara vänta och se. Ukraina-kriget och sanktionerna mot Ryssland kommer att sätta stora ekonomiska spår också i den åländska vardagen med genom ökad inflation, energi- bränsle- och matpriser. Också den åländska befolkningen förtjänar en regering som svarar på frågorna kring hur man tänker möta situationen.

Camilla Gunell (S)

Många frågor aktuella vid Stefan Löfvens Ålandsbesök

Statsminister Stefan Löfven lämnade i fjol ordförandeskapet i socialdemokraterna i Sverige och därefter rollen som statsminister till sin efterträdare Magdalena Andersson.

Nu är han en friare man och väljer själv hur dagarna ser ut. Han kom till Mariehamn denna vecka för att delta i Kastelholmssamtalen om fred som i år hade rubriken ”Genombrott eller sammanbrott”.

När rubriken valdes under fjolåret kunde inte någon ana hur relevant den skulle vara just nu. Efter den 24 februari då Putins Ryssland invaderade Ukraina är det en helt annan värld vi vaknat upp till. Osäkrare, otryggare, råare och fientligare och med miljontals människor på flykt till Europa.

Stefan Löfven är tillfreds med att inte nu sitta på statsministerstolen, nu är de svåra besluten för någon annan att fatta. Både Sverige och Finland står inför en omfattande diskussion om de ska säkra sitt folks och lands intressen bäst genom att ansöka om medlemskap i militäralliansen NATO eller söka andra alternativ.

– Sverige har varit alliansfritt och stått utanför krig i över 200 år. Det är inte ett beslut man ska ta lättvindigt att gå med i NATO. Det är ett beslut som kräver en noggrann analys. Sverige och Finland står nära varandra i den här frågan och det är viktigt att vi söker en gemensam linje, säger Stefan Löfven.

Vi samtalar på biblioteket i Mariehamn om demokrati och hur den kan stärkas. Ett 50-tal personer har kommit för att lyssna. Stefan Löfvens lugna sätt att tala är förtroendeingivande och alla de människor, unga, barn och äldre möter han med respekt och vänlighet.

Ungdomarna vi träffar vid Ålands lyceum vill veta vilken som varit hans största utmaning som statsminister och vad han ångrar mest. Stefan svarar att terrorattacken i Stockholms innerstad den 7 april 2017 med flera döda på Drottninggatan var en av de värsta händelserna. Likaså pandemin, men den krisen var lite mera utdragen. På frågan vad han ångrar, svarar han:

– Jag hade velat jobba snabbare med att stärka välfärden och solidariteten i Sverige. Vi såg bristerna i äldreomsorgen under pandemin.

Han uppmanar de unga till engagemang.

– Demokratin är inget vi kan ta för givet. I många länder hotas rättsstaten och oberoende domstolar, det fria ordet och oberoende media. Vi måste varje dag stå upp för dessa rättigheter. Därför är det viktigt med civilsamhället och människors engagemang.

Vi besöker också ungdomarna på verkstadsprogrammet vid Ålands yrkesgymnasium. Här utbildas mekaniker inom maskin- och produktionsteknik.

Stefan Löfven som själv är svetsare rör sig ledigt mellan maskinerna och talar med killarna om framtiden och vilka arbetsmöjligheter som ligger framför dem.

Efter att allt program är avklarat och Stefan och Ulla ska åka med de medföljande Säpo-vakterna till färjan till Stockholm ger vi dem ett par muggar till gåva. De har från tidigare ett par och vi vet att paret uppskattar dem mycket. Stefan och Ulla Löfven får fortsätta dricka sitt morgonkaffe ur kopparna från Åland och tänka på oss lite grann varje morgon. Det gillar vi!

Camilla Gunell

Fotografier: Slavoljub Jeremic @jeremicpshotography