Månad: mars 2019

Metoo svepte som en flodvåg över land efter land och avslöjade ett skrämmande stort antal av övergrepp på kvinnor. Antalet kvinnor som utsätts för sexualiserat våld förekommer överallt i de europeiska länderna. 

Det behövs fler medvetna kvinnor och män i EU-parlamentet som inte är rädda för att diskutera mäns övergrepp och våld mot kvinnor. Jag är feminist. Jag var med och grundade Feministakademin på Åland 2001 och sedan dess har vi i alla år delat ut pris till Årets feminist vilken mottagits också av exempelvis president Tarja Halonen.

Att vara feminist är att se och erkänna att män och kvinnor behandlas olika och försöka förändra det.

Jag har jobbat med dessa frågor hela min politiska bana, som nu varat i 15 år i olika roller; som lantråd (regeringschef Ålands landskapsregering), som utbildningsminister och som vicelantråd med ansvar för näringspolitik, miljö och energi. Jag är ordförande för Ålands socialdemokrater sedan 2010 och bor i Mariehamn. Jag är gift med en lärare i historia och samhällskunskap och har tre barn, en dotter som är 16 och tvillingpojkar som är 11 år. 

Med de sociala medierna blir kommer nya aspekter av sexuellt utnyttjande fram, såsom ”grooming” av unga flickor och trafficking av kvinnor. Resurserna och den politiska viljan att reellt skydda flickor och kvinnor mot sexuell exploatering är inte tillräckliga i EU.

I flera av Unionens medlemsländer har kvinnors rätt till abort allvarligt begränsats vilket inte kan vara förenligt med Europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna, artikel 3 punkt 1: Var och en har rätt till fysisk och mental integritet.

Efter #metoo är det nödvändigt att göra en feministisk tolkning av EU-stadgan för att de grundläggande rättigheterna ska ha lika hög relevans för kvinnor som för män. Kvinnors behov av skydd är mer specifikt och allvarligt eftersom de i högre grad drabbas av sexualiserat våld. Europol bör ges tillräckliga resurser för att avslöja pedofilnätverk och trafficking av kvinnor för sexuellt utnyttjande. Kvinnors rätt till abort samt andra sexuella och reproduktiva rättigheter bör fogas till stadgan för de grundläggande rättigheterna.

Med mig i EU-parlamentet får socialdemokraterna en stark och kunnig röst för kvinnors och flickors rättigheter. Vi kan inte längre tiga, inte heller blunda. Vi måste bli tillräckligt många som sakligt och envetet fortsätter kampen för allas lika värde och rätt till ett liv i frihet.

Camilla Gunell

Mariehamn den 31.3 2019

Visionen för ett hållbart Åland är att alla kan blomstra. Att blomstra betyder att kunna utvecklas till sin fulla potential och göra sitt bästa av de begåvningar och talanger man fått av naturen och sin uppväxt.

Den som blomstrar har starka, trygga rötter. Den har fått god näring och stimulans under sin uppväxt. Den som blomstrar har stor livskraft, öppenhet att växa mer, utvecklas, dela med sig och främja andras blomstring. Att själv slå frö och frimodigt skapa nytt.

Ett samhälle som är som en blomstrande äng är rikt, har stor mångfald, färgstarkt och attraktivt. Det lockar andra att vilja vara med och bli delaktiga.

Så vill vi att Åland ska vara. Ett attraktivt samhälle som lockar till sig fler invånare, många besökare och turister, lockar företag att etablera sig här och där det är lätt att rekrytera nya kompetenser. Vi vill ha ett Åland som växer. Stabilt och framgångsrikt.

I landskapsregeringens budget 2018 slår vårt hållbarhetsarbete ut i full blom. I budgetens alla moment finns en koppling till de sju hållbarhetsmål som genomsyrar vårt arbete, både internt i vår förvaltning och myndigheter men också i hela samhället. Tillsammans med medborgarna, företagen och föreningarna arbetar vi sida vid sida, metodiskt och brett för att förverkliga målen på ett konkret och mätbart sätt.

Landskapsregeringen vill ha ett samhälle som utvecklas och breddas demokratiskt där fler deltar och påverkar. Vi vill ha en samhällsmodell där de kommunala aktörerna är starka och viktiga och kan ge invånarna vad de behöver i skola och omsorger. Ett samhälle där kvinnor och män är jämställda och inte kränker varandra.

De stora satsningar som görs i årets budget är på omställningen till ett mer koldioxidneutralt samhälle. Vi vill ha mer vindkraft, solpaneler, eldrivna fordon och skogen som resurs. Vi vill ha fler hus byggda i trä och klimatsmarta lösningar för boendet.

Vi vill ha rent vatten, minska övergödning och ha ett dricksvatten fritt från mikroplaster och kemikalier. Vi vill ha en god jordhälsa, nya kretslopp, cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs, starka näringar i landsbygd och skärgård, artrikedom och biologisk mångfald. Företag som växer och anställer, fler som flyttar in, befolkningstal som ökar stadigt, en god integration och språkutbildning för nyinflyttade, hållbar konsumtion och produktion. Ett arbetsliv som utvecklas och moderniseras och sociala system där ingen faller emellan stolarna. Idrotten, kulturen och bildningen skapar arenor för möten och kreativitet.

Ett samhälle i blomstring betyder många ting. Det startar på individnivå och tillsammans skapar vi det gemensamma och ger det styrka och kraft att lyfta. En god sammanhållning och jämlikhet bland människor är kittet som håller oss samman.

Så vill vi att Åland växer.

Dan Janséns engagemang för hållbar utveckling är stort och genuint och Åland behöver fler sådana som med både kunskap och passion arbetar med dessa frågor. Samtidigt är det viktigt att betona att vägen till ett hållbart samhälle inte är endast en, utan flera. Arbetet kräver också tålamod eftersom processer av det här slaget tar tid.

För att med gemensamma krafter förverkliga Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, har landskapsregeringen inlett ett omfattande lagarbete med såväl allmänhet, experter och representanter för föreningsliv, näringsliv, kommuner och landskapsregeringens hela förvaltning och myndigheter.  Agendan fastslår bland långsiktiga mål för Åland 2030.

När det gäller utsläpp av koldioxid kan vi inte vara nöjda förrän vi har 100 % ren energianvändning. Det gäller både på Åland och för världen i sin helhet och fastslogs i Parisavtalet, som nu har trätt ikraft. Ålands målsättningar för utsläppsminskningar kommer att ligga på samma nivåer som EU, Finland och Sverige. Under våren presenterar landskapsregeringen sin klimat- och energistrategi och i den fastslås både målsättningar och åtgärder för hur dessa uppnås. Till strategin kopplas därtill ett stödsystem för övergången.

Vi ser inte näringslivet och företagen som en motpol i arbetet utan tvärtom har en övertygelse om att ett hållbart samhälle bygger man tillsammans med näringslivet. I många företag pågår ett imponerade hållbarhetsarbete. Tex Ålandsbankens Ålandsindex presenteras i FN i New York som en föregångare och många andra inititiv går i rätt riktning för att uppnå hållbarhet. Det åländska arbetet med hållbar utveckling som vilar på ett beslut i Ålands lagting är unikt i sitt slag och vi möter ett stort internationellt intresse för den åländska arbetsprocessen.

Samhällets alla aktörer deltog, inom ramen för nätverket bärkraft.ax, i framtagandet av agendan och många aktörer har sedan dess satt igång med att bidra till förverkligandet. Som exempel på aktörer som för närvarande tar viktiga initiativ kan Ålands Producentförbund (livsmedelsstrategin), Ålands Marthadistrikt, Högskolan på Åland, Ålands Natur & Miljö, Ålands Näringsliv, Ålands kommunförbund, Skördefestens vänner, Östersjöfonden och Mariehamns stad nämnas samt många enskilda stora och mindre företag.
Den som är intresserad av att engagera sig i processen finns info att hämta på www.barkraft.ax eller www.facebook.com/barkraft.ax. Alla är välkomna till agendans årliga avstämningsträff, Forum för samhällsutveckling, den 19 maj kl 9.30 i Ålands lyceum. Delta och se, vad som sker i detta öppna, positiva och inkluderande arbete!

Insändare i samarbete med Mikael Larsson, hållbarhetsstrateg

Det är tufft och bra att Angela Merkel stöder skolelevernas demonstrationer för kraftfulla åtgärder för att stoppa klimathotet. Många unga i hela Europa demonstrerar regelbundet för att rädda sin framtid. De protesterar mot de hittills alltför lama försöken att minska växthusgasutsläppen.

För att nå FN:s klimatmål om 1,5 grader till år 2030 måste de globala växthusgasutsläppen minska med hälften fram till år 2030.

När Angela Merkel går samman med unga Greta Thunberg får politiken ett helt annat ansikte.

Klimatfrågan visar att det krävs andra ekonomiska måttstockar än BNP för att rädda de ungas framtid. Den stora globala förändring som ska till för att hejda jordens uppvärmning har andra värderingar än ständig ekonomisk tillväxt enligt traditionell modell och ökande inkomstklyftor.

New Zealands genom tiderna yngsta premiärminister Jacinda Arden väckte internationell uppmärksamhet när hon meddelade att hon tänker införa ett nytt mått på sitt lands välstånd. Vid sidan av BNP ska Nya Zealand införa ett mått på det allmänna välbefinnandet i landet. Ett sådant mått handlar om social och ekologisk hållbarhet.

Jag vill ställa mig vid sidan av Angela Merkel, Greta Thunberg och Jacinda Ardern. På alla samhällsnivåer, från EU till de åländska kommunerna måste klimatmålen präntas in i politikernas tankar och effektiva åtgärder vidtas. De ungas framtid är allas framtid.

För Europas del har EU en nyckelroll i klimatarbete. Många, även de som är skeptiska till EU, medger att EU har gjort viktiga beslut för miljön. Beslut som de nationella regeringarna inte förmått genomföra utan EUs hjälp. Utsläppen följer inte några nationsgränser. Därför anser jag att EU är den bästa politiska plattformen för att uppnå FN:s klimatmål i Europa och på Åland.

Insändare, publicerad 8 mars i Ålandstidningen och Nya Åland

Ännu när jag promenerar med hunden i skogen bakom gränden där vi bor ligger de kvar, de nedblåsta träden och påminner om stormen Alfrida. Natten då stormen kom tog oss alla på sängen. Själv var jag på väg till Stockholm med familjen, men färjorna var inställda. Vi vaknade på natten vid fyratiden av att stormen rev i knutarna och fönsterrutorna skallrade. Vi förstod att det här var ingen vanlig noolan.

Ändå kunde man inte då ens i sin vildaste fantasi förstå vilken enorm ödeläggelse som hade skett. Enligt SMHIs kartbilder ser vi hur stormen kommer norrifrån och går rakt över Åland. De intensivaste timmarna är mellan tre på natten till sju på morgonen. Under den tiden rev stormbyarna i 43 sekundmeter ner tusentals träd, brutalt med rötter och allt eller helt enkelt kapade av mitt på. Plockepinn-stickorna man lekte med som liten i form av tallar och andra träd i en salig röra, var den syn många såg framför sig.

Framför vårt hus på Gjutargränd låg en stor tall rakt framför köksfönstret, bara någon meter från väggen. Den hade blåst kull från grannens tomt. Nära ögat att den inte kom in i ena pojkens sovrum.

Lyckligtvis omkom ingen. De materiella skadorna på byggnader och dylikt var i huvudsak försäkrade. Det som blev kvar var en enorm nota för elbolagen med alla strömavbrott och fallna träd över linjerna. Arbetet pågick i veckor, kanske än idag för att reparera och återställa. Hjälpande händer reste in från både öst och väst. skogsindustrin har gått på högvarv sedan dess för att ta hand om alla vindfällen.

För skogsägarna kom sorgen att förlora den skog man i generationer planterat och vårdat. Förluster ekonomiskt och för många var det samma familjer som först fick ta sviterna av sommarens torka och nu stormen. Livet är bra orättvist. Åland drabbades värst i hela landet, både av torkan och av stormen

Det som skett reder vi upp. Men kvar finns tankarna om framtiden. Hur ska man bygga in tillräcklig motståndskraft mot väder och vind och säkerhet inför fler katastrofscenarion? Eller var Alfrida ett unikt undantag?
Tyvärr visar prognoserna att klimatförändringen redan påverkar väderleken som blir allt intensivare. Vi kommer att få mer nederbörd på årsbasis, men torra somrar. Regn, översvämningar, intensiv hetta och stormar i orkanstyrka kommer vi tyvärr att se mer av.

Skog och särskilt växande skog är viktig för att binda koldioxid. Det är bara att fortsätta att arbeta med att minska de fossila utsläppen och fortsätta med att på allvar klimatanpassa alla näringar, också skogsbruket. Metoderna och tekniken för skogsbruket utvecklas, en stor andel blandskog som ökar skogens motståndskraft och naturens biodiversitet. Skogsägarna är framöver viktiga planetskötare. De som vårdar sin skog tänker långsiktigt och lär sig mer om klimatets påfrestningar på skogen. Skogsbruket är de långa perspektivens näring, med trädens omloppstid på ca 80-100 år. Farfars planteringar, våra och sedan barnens. Kan något vara mera hållbart!

Camilla Gunell
Närings och miljöminister