Månad: november 2018

 

Foto: Kaveh Bahar

Självstyrelsen och socialdemokratin 

Självstyrelsen ska garantera ålänningarna minst samma rättigheter som i övriga Finland. Förslaget till ny självstyrelselag ska förverkligas under kommande mandatperioder. Skatteåterbäringen via klumpsumman ska följa befolkningsutvecklingen.   

Socialdemokraterna  vill:  

- att vi i högre grad  lever på våra egna skatter  

- att vi bedriver en egen  hållbar  närings- och sysselsättningspolitik  som leder till förbättrad välfärd.   

- att vi får större ansvar för vår ekonomi och fördelningen av våra egna skattepengar  

- att vi blir mindre beroende av förändringar i riksbudgeten och Finlands ekonomi  

- att vi flyttar fram positionerna för en mer utvecklad självstyrelse  

- att Finlands regering stärker kunskapen om Ålandsfrågorna vid statsministerns kansli  

- att Åland har en egen statssekreterare i Helsingfors som kan föra fram de åländska intressena bland finländska politiker. Ålandskontoret ska bli Ålands ambassad i Helsingfors.   

Omsorg och trygghet är en rättighet 

Alla människors lika värde och allas rätt till allmän hälso- och sjukvård och sociala omsorger är kärnan i den socialdemokratiska ideologin. 

Den som blir sjuk eller drabbas ekonomiskt och socialt har rätt till stöd av samhället. Välfärden ska gälla alla och särskilt ge god omsorg till barn, äldre, personer med funktionsvariationer och personer med psykisk ohälsa. Alla ska behandlas lika oberoende av ålder, kön, boendeort, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsvariationer och ekonomiska resurser.

En stark gemensam offentlig sektor, finansierad med skattemedel och med låga avgifter, är den bästa garantin för allmän omsorg och trygghet.  

Välfärden måste förändras när befolkningens behov förändras. Ett stort problem är att många lider av ensamhet, i alla åldrar, kvinnor och män. Vi behöver gemensamma mötesarenor i kulturliv, vuxenutbildning och kursverksamhet i idrottsrörelsen och tredjesektor.  

Äldreomsorgen ska utvecklas utgående från de verkliga behoven. Den förväntade kraftiga ökningen av demenssjukdomar beroende på demografiskutveckling kräver bättre beslutsunderlag för att vi ska investera i tillräckliga insatser.  

Samhället ska utvecklas vad gäller bostäder och transporter, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och omsorg, för att skapa ett Åland som är gott att åldras i. 

Socialdemokraterna vill: 

– att vård, skola och omsorg sköts av resursstarka, offentliga organ, det vill säga kommunerna och landskapet.  

– att vi har en låg maxtaxa inom barnomsorgen på hela Åland.  

– att den allmänna tandvården ska vara en del av den offentliga hälso- och sjukvården, och att den utvecklas till att bli avgiftsfri för alla låginkomsttagare.  

- att vi satsar mer på tidiga och förebyggande insatser.  

- att vi har en hållbar äldreomsorg som utgår från individernas behov av boendeplatser och annan service. Alla som vill ska kunna bo hemma så länge som möjligt.  

– att vi genomför KST, Kommunernas socialtjänst, framför allt för att skapa ett starkt barnskydd på Åland och en fungerande omsorg för alla personer med funktionsvariationer.   

–  att Ålands hälso- och sjukvård ges resurser och långsiktigt förtroende att kunna utnyttja självstyrelsens möjlighet att ge god primärvård, tandvård och specialsjukvård  till det lilla åländska samhället. Särskilt psykiatrins behov och utveckling bör förstärkas. 

-  att möjligheter och rättigheter för personer med olika funktionsvariationer respekteras.  

Ge alla elever samma chans  

Alla barn och unga ska ha en bra grundskola. En jämlik skola bygger ett jämlikt samhälle, också för elever med ett annat hemspråk än svenska. En bra stödundervisning i svenska är nödvändig för en bra integration. Alla barn och ungdomar ska ha samma möjlighet till kunskap, lärande och utveckling. Den nordiska modellen  är   det allmänna utbildningssystemet, fri grundutbildning och möjlighet till fortsatt utbildning på gymnasie- och högskolenivå.     

En hög utbildningsnivå och möjlighet till livslångt lärande är den största och viktigaste samhällsresursen för att utveckla och förändra Åland i enlighet med tidens krav, och ger också individen fler möjligheter. Vi vill därför satsa ännu mera på yrkesutbildningen, den högre utbildningen och den fria bildningsverksamheten.  

Socialdemokraterna vill: 

– att vi ger tillräckliga resurser till grundskolan så att alla elever får det stöd och den hjälp de är i behov av. Språkstöd för integration säkras för alla inflyttade elever. 

-att skolan är en bra arbetsplats för kompetenta och engagerade lärare. En utredning av lärarbehörigheter och fortbildning bör göras i samarbete med högskolans utveckling.  

– att vi i lag stadgar om ett pedagogiskt resurscenter för elever med särskilda behov.  

– att vi stärker gymnasieutbildningen så att teoretisk utbildning och yrkesutbildning likställs. 

– att vi stärker studievägledning och ger tydligare studievägar till en högre (yrkes)utbildning.  

-att vi utreder och utvecklar en möjlighet utbilda behöriga socialarbetare.  

– att vi tryggar Medborgarinstitutets finansiering och verksamhet i lag.  

– att vi förbättrar vuxenstudiestödet till minst samma nivå som i Finland, ökar antalet lärlingsutbildningar och utvecklar möjligheter till praktikbaserat lärande. 

-att vi lagstadgar om skolbibliotekens verksamhet. 

– att Ålands musikinstitut utvecklas till Ålands kulturinstitut med alla olika konstformer samlade. 

– att gymnasieutbildningen görs avgifts- och kostnadsfri. Vi ska inte ha några dolda avgifter.

-att alla elever i gymnasieskolan får en egen dator. 

– att vi utvecklar en starkare och väl fungerande högskola som fyller det åländska utbildningsbehovet på ett bättre sätt.  

Det goda arbetet ger mening och gemenskap 

Hög sysselsättning är grunden för vår välfärd enligt den nordiska modellen. Om alla har arbete finansierar vi välfärden och bygger ett starkare samhälle. En lön som man kan leva på ger frihet och självkänsla. Arbetstagare som är fackligt anslutna ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Den höga sysselsättningsnivån och den låga arbetslösheten på Åland är något att vara stolt över. Morgondagens arbetsmarknad måste ta större hänsyn till arbetstagarnas individuella behov för att säkra tillräcklig kompetens och förnyelse på den åländska arbetsmarknaden. Kreativa åtgärder behövs för att förbättra rekryteringen på den framtida arbetsmarknaden.   

Socialdemokraterna vill 

-att vi stärker arbetarskyddet på arbetsplatserna 

– att vi utvecklar arbetslivet i samarbete med arbetsmarknadens parter. 

– att vi jobbar för att den offentliga sektorn ska bli en bättre arbetsgivare, som ger rätt till heltid och möjlighet till deltid, och som ger trygga anställningsvillkor. 

– att vi får en reviderad tjänstemannalag 

-  att jämställda löner inom offentlig sektor införs senast 2021-2022. 

-  att vi inför rätt till utbildning och arbete för sjukpensionärer, möjlighet till deltidssjukskrivning och arbete, fler möjligheter till omskolning och fortbildning, samt alterneringsledighet och en ny föräldraförsäkring. 

-  att vi satsar mer på språkundervisning och arbetsintegrering bland de inflyttade. 

– att arbetsplatsdemokratin utvecklas och personalen ges ökat inflytande.

Den mest ambitiösa klimatpolitiken någonsin 

Vi lever och dör med Östersjön och med de globala miljöhoten. Mänskligheten står inför gigantiska utmaningar som är resultatet av att världens naturresurser överutnyttjas. Ekosystemens balans rubbas och riskerar kollaps. 

På socialdemokratiskt initiativ har Ålands lagting beslutat att Åland ska vara helt hållbart senast 2051. Detta beslut är unikt i världen och det kräver att politiska ledare, partier, folkrörelser och andra aktörer agerar nu för att målet ska uppnås. 

Ålands socialdemokrater är ett grönt parti som under långa tider haft mod och kraft att genomföra åtgärder för att skydda ovärderliga åländska naturvärden och resurser för att garantera kommande generationer en hållbar miljö och framtid. 

Åland är omslutet av Östersjön. Vårt viktigaste miljömål måste vara rent vatten runt och på Åland. Utan rent vatten saknar Åland en framtid. 

Inom fem år ska Åland vara till 100% självförsörjande på förnyelsebar energi. 

Det hållbara samhället kräver en radikal lokal och global omställning. 

Vi följer och uppfyller FN:s globala mål. 

I kraft av sin självstyrelse ska Åland vara ett hållbart föredöme internationellt. 

Vi ska aktivt påverka miljöpolitiken via Nordiska Rådet och BSPC och gentemot Finland och EU. 

 

Socialdemokraterna vill: 

– att vi kompletterar BNP som mått för utveckling genom att använda andra indikatorer som mäter välfärd och välbefinnande i samhället. 

-att all tillväxt är långsiktigt hållbar 

-att ekologiskt jordbruk ska prioriteras 

– att vi upphör investera i den fossila ekonomin. 

– att vi skyddar alla vattentäkter med skyddszoner som är tillräckligt stora. 

– att vi minskar utsläppen till Östersjön enligt en långsiktig plan. 

– att vi har ett kretsloppsanpassat och giftfritt jordbruk på Åland 

– att vi bygger ut en fungerande kollektivtrafik och satsar på cykelvägar för hela Åland. 

– att vi införskaffar nya skärgårdsfärjor som drivs med el eller hybrid. 

– att vi utvecklar sol- och vindkraften på Åland. 

– att vi får en ny modern djurskyddslag med ett respektfullt synsätt på djurhållning både för sällskapsdjur och nyttodjur. 

– att all fiskodling bedrivs på ett miljömässigt hållbart sätt 

-att  lagstiftning införs som förbjuder miljöfarliga och miljöskadliga produkter, som till exempel olika slentrianmässigt använda plastprodukter. Den offentliga sektorn kan via aktiv upphandling och goda exempel visa vägen för att nå ett hållbart samhälle. 

-att förändringar i djurhållningen lagstadgas så att djurens rätt att leva naturligt och slippa utsättas för lidande respekteras. 

-att överanvändningen av antibiotika i djurhållningen stoppas och hotet om antibiotikaresistens motarbetas.   

Socialdemokratin går till val med ett starkt krav på omställning och rättvisa.  

Vi håller linjen! 

Camilla Gunell höll tal på statsministrarnas toppmöte den 30.10. i Nordiska rådet som möttes i Oslo detta år. Mötet hölls efter att Storbritanniens premiärminister Theresa May hade talat.

Herr president, ärade nordiska vänner!

Vi är inte katastrofresistenta i Norden, så sa den danska författarinnan Hanne-Vibeke Holst när hon i Sveriges tv presenterade sin senaste bok Som pesten. Vi är inte katastrofresistenta i Norden, fast vi lever som vi tror att vi skulle vara det i våra trygga nordiska samhällen. För våra samhällen är starka, rika och säkra i jämförelse med nästan alla andra länder i världen. Tilliten är stor och vi är trygga i vardagen. De flesta har en tro på att vi får leva långa liv i fred och trygghet. Ändå är ingen på jorden helt opåverkad av vad som sker på grund av klimatförändringar, ökade flyktingströmmar och digitaliseringens baksidor och utmaningar.

I en allt mer uppkopplad värld lämnar vi dagligen digitala spår efter oss som sparas i stora databaser, och som används till att påverka människor. Få oss att handla och konsumera, skapa behov och nya produkter och att påverka människors åsikter med fakta eller fake news. Vår integritet som självständigt tänkande individer, som medborgare, som konsumenter och väljare påverkas, tyvärr utan att vi ens alltid är medvetna om det. Små länder som enskilda individer, populationer, står ganska skyddslösa, som måltavlor. All denna information finns för dem som har tillgång till den för att sälja, men också för att påverka och manipulera på oönskade sätt.

Artificiell intelligens, logaritmer och information om miljarder av människors beteende ger dem som har tillgång till informationen en enorm bas för maktutövande och maktkoncentration. För oss som demokratiska länder måste vi lära oss förstå vad som sker. Tyvärr har vi sällan lagstiftning som är tillräckligt proaktiv, utan som kommer som en reaktion på något som redan har inträffat. Därför är det viktigt att staterna och EU arbetar med frågorna kring cybersäkerhet och identifierar utmaningarna.

För vår egen säkerhet på jorden måste vi fortsätta arbeta för en tryggare värld och uppfylla FN:s 17 mål så att så få som möjligt har behov av att skada varandra. För ingen är osårbar. Vi är inte katastrofresistenta. Vi har lagt våra liv i digitala händer. Där har vi våra pengar, våra skatter, samhällstjänster, information om vår hälsa och bank- och personuppgifter. Allt finns där på nätet. Därför måste strukturerna och systemen vara säkra och motståndskraftiga.

Snart kan vi också rösta på nätet. Åtminstone kommer vi på Åland att införa e-röstning i och med nästa lagtingsval 2019. Till en början i liten skala för studerande och de som röstar från utlandet. För att sedan utvidga möjligheterna till att omfatta alla väljare från valet 2023. Vårt mål är förstås att skapa system som är verifierbara, som skyddar väljarnas integritet och datasäkerhet. IT-utveckling är så klart någonting som också vi vill vara med om. Och den ska ha, förstås, friheten att utvecklas så länge den inte hotar någon eller tar någonting från någon annan.

Vad vi menar med begrepp som cyberhot eller elektronisk krigsföring är inte helt klarlagt. De regler som finns måste utvecklas i relation till hur man hanterar till exempel ekonomisk brottslighet och hatbrott. Digitaliseringen behöver också nytolkningar och tillämpningar av redan gällande regler och internationella åtaganden. Man måste också diskutera hur FN-stadgan som talar om icke-inblandning av interna angelägenheter påverkar andra länders påverkan i demokratiska val och en mindre problembild.

Också den åländska demilitariseringen och reglerna kring befästande och närvaro av militär måste diskuteras i ljuset av militärinformation i nätverk och i databaser. Samtidigt är det inte bra att leva i hot och på den defensiva planhalvan. Utvecklingsdrivna processer är oftast mer framgångsrika än känslodrivna. Internet är för oss, och särskilt för de unga ett fält av frihet och möjligheter, och de kontakter och kunskap som vi får via nätet kan vara fredsfrämjande snarare än ett medel för manipulation. Så våra förslag är att inte vara blåögda, men inte heller rädda. Att lagstifta proaktivt, att säkra och trygga medborgarnas integritet, vara uppmärksamma på vem som äger informationen och värna det öppna samhället och public service. Tack herr talman.