Månad: juni 2016

Landskapets trängda ekonomi gör att regeringen ser över nya finanseringsmöjligheter för olika verksamheter. En sådan som just nu prövas är finansieringen av fiskevården och produktionen av fiskyngel för utplantering vid fiskodlingen i Guttorp.

Att en fortsatt kontinuerlig och tillräcklig utplantering av fiskyngel är nödvändig också framledes, är uppenbart för de flesta. Eftersom den egna förmågan till reproduktion av fisk i Östersjön minskat i takt med övergödning och andra miljöfaktorer, måste vi fortsättningsvis hjälpa naturen med utplantering av yngel av främst sik, gädda och havsöring för att bestånden ska vara tillräckliga för yrkes-, sport- och fritidsfisket.

På Åland har vi, i motsats till många andra regioner, fortsättningsvis en god tillgång på fisk, tack vare fiskelagens utplanteringar och en god tillgång till fiskyngel. Om den situationen ska bestå behöver en lokal yngelproduktion och utplantering av fisk fortsätta. Fiskyngel är svårt att köpa in från andra regioner av genetiska skäl men också pga tillgången saknas. Att lägga ner fiskyngelsproduktionen på Åland skulle därför medföra många negativa effekter för fiskerinäringen och sportfisket som idag ger Åland goda inkomster, beräknat cirka 11 miljoner euro och 20-27.000 sportfiskegäster per år.

Många föreningar och intressenter har visat ett starkt intresse av att bibehålla och utveckla fiskevården på Åland. Det som nu krävs är att finna en gemensam långsiktig finansieringslösning som tryggar en fortsatt god fiskevård och ålänningarnas tillgång till fisk.

Camilla Gunell

Närings- och miljöminister (S)

Jag kommer att säga en sak som många kommer att tycka är främmande och fel. Men så här är det… skatter är bra för oss. Skatter är bra för samhället. Skatter är bra för oss som individer.

Låt oss säga att vi gör som någon ledamot föreslagit. Vi sänker skatten med 615 000 euro för staden. Det innebär att alla som betalar skatt får behålla mellan fyrtio och sjuttio euro var. Det skulle göra att de kunde köpa en ny skjorta, en ny lampa, en roman, kanske en blomma till fönstret.
De skulle däremot inte kunna köpa sig en bättre skola för sina barn, en bättre äldreomsorg för sina föräldrar eller bättre vägar att fara till jobbet på.

615 000 i stadens tjänst, det kan däremot ge oss de extra speciallärare som rektorerna vill ha. Plus 7-8 lärare till. Eller skolpersonal, assistenter vaktmästare och alla andra vuxna som är så viktiga i skolrummet. Det kan ge oss parkpersonal som kan snygga upp vår stad, kanske får vi en fickpark med bänkar norr om Navigationsskolan. Det kan ge oss en avdelning på det nya dagiset på Horelli-området, och pengar till pedagogiska leksaker för barnen i det. Skatter ger oss också pengar att stöda ”unga företagare” varje år, så att de får pengar att starta upp ett företag utan några större risker.

Skatter är helt enkelt en försäkring som alla betalar in för att få leva i ett samhälle där alla ska få rättvis service, inte bara de som ändå kan betala för sig.

Trots att vissa säger att pengarna gör mest nytta i människors fickor så stämmer det ju inte, de gör mest nytta ute i samhället där de håller hjulen rullande, de gör mest nytta där de använts till samhällets bästa, till ALLAS vårt bästa.

Vill man verkligen ge människor mer pengar i plånboken ska man bibehålla skatten och satsa på låga avgifter. Skulle en familj med två barn på dagis inte behöva betala dagisavgifter skulle de istället ha 4800 euro att spendera på kläder, mat, leksaker och nöjen (som Smartpark eller liknande) vilket skulle ge företagarna mer pengar och samhället mer samfundsskatter. Men framförallt skapa ett mervärde i samhället.

Jag som inte har barn, betalar gärna skatter för att andras barn ska få en bra och pedagogisk barnomsorg, och en bra utbildning. För det är bra för samhället jag lever i om vi har välutbildade människor även i framtiden.

Därför gillar jag att betala skatt.

Igge Holmberg (S)

Från stadsfullmäktigemöte 14.06.2016

Bästa självstyrelsedagsfirare, vi har samlats här idag för att fira Ålands självstyrelsedag.

Vi bor på ett välmående Åland som mår bra även när vi jämför oss med andra områden. Vår samhällsservice är stabilt uppbyggd av en stark välfärd.

Ålands befolkning blir allt större och det är mycket tack vare en stark inflyttning. En inflyttning som till stor del beror på att vi har arbetsplatser – jobb som skapar en ljus framtid.

Kommer hoten utifrån om att minska arbetsplatser så visar Åland sin styrka och visar vad vi kan. ”Aldrig ha åländska kvinnor och män svikit sin stam och dess ära” sjunger vi i ålänningens sång. I generationer har vi stått upp för varandra och hjälpt varandra.

De senaste åren har vi sett inflyttning av personer som flyr från sin osäkra miljö och letar efter en ny plats att bo. De vill hitta en trygghet, just den trygghet vi har här. Många av oss känner en oro som beror på en rädsla för det okända. Trots allt så är Åland i förändringens skeende.

Landskapsregeringen ser idag på förändringar som skall möjliggöra att bibehålla servicen i vår glesbygd. Vi skall inte vara oroliga att förändringar försämrar, utan istället se det som en utveckling av hur vi kan samarbeta mer.

Ser vi oss omkring i Europa så har det blivit en mer fientlig politik som utestänger andra för att skydda sitt och behålla det som sitt.

En stor del av världen lever i flykt bort från krig och oro. Det är människor som flyr för att leta efter en tryggare värld. Där de kan få uppleva den trygghet vi har här idag.

Att ge andra kärlek och omsorg stärker mer än bryter ner.

Så låt oss hjälpa varandra, ge tid att hjälpa din granne, släkting, men också en okänd person som behöver en hjälpande hand.

Att hjälpa andra skadar inte,  det kan ge en vinst tillbaks.

Allas insats för att hjälpa, vare sig man är enskild person eller kommun, är viktig. Vi behöver alla se vad vi kan göra för att bidra. Kanske vi en dag står där själva och behöver hjälp.

Så bästa självstyrelsedagsfirare: vi lever nu i ett gott samhälle som vi utvecklar för att kunna bibehålla vår trygghet.

Vi får inte glömma: att ge en hjälpande hand idag – kan vara att få en hjälpande hand i framtiden.

Låt oss ge en hjälpande hand så att alla får en trygg uppväxt.
Låt oss ge en hjälpande hand till våra medmänniskor.
Låt oss ge en hjälpande hand till människor som vill komma till oss och vara med och utveckla vårt samhälle.

Mitt i svårigheterna finns möjligheter, låt oss vara del av möjligheterna för de som behöver det.

Tack!

Göte Winé (S)

Tal vid självstyrelsedagsfirande 09.06.2016

Jan Karlsgården, Sund

Den socialdemokratiske lagtingsledamoten Igge Holmberg spenderade lördagen (04.06.2016) i Berlin på konferens. I fokus var Nordiskt arbetsliv, ungdomsarbetslösheten i regionen runt Östersjön, och vikten av valideringsarbete för yrkesutbildningar.

Konferensen, som var helt socialdemokratisk, anordnades av Friedrich Ebert stiftelsen.* På plats fanns inbjudna parlamentariker och experter i frågorna från alla regioner runt Östersjön. Under dagen lyftes det upp hur värdefullt det är med samarbeten, och hur viktigt det är att de flyktingar som kommer till Östersjöregionerna lyckas integreras snabbt i samhället. Deltagarna diskuterade vad man kan göra för att lyckas med detta.

Det var en mycket lyckad konferens där de socialdemokratiska delegaterna kom överens om att lägga fram förslag på åtgärder under BSPC-konferensen senare i år.

Ålands socialdemokrater

Foto: Per-Rune Henriksen (Stortinget i Norge), Igge Holmberg (lagtingsledamot från Åland) och Franz Thönnes (Bundestag i Tyskland).

—————————————————–

*Friedrich Ebert stiftelsen har anor från 1925 och sitt huvudsäte i Berlin. Stiftelsen står nära den tyska socialdemokratin och kan beskrivas som en tankesmedja som är en blandning av ett bildningsförbund, en internationell biståndsinstitution och ett samhällsvetenskapligt forskningsinstitut. Stiftelsen har fått sitt namn efter Weimarrepublikens förste president Friedrich Ebert.

Bästa deltagare,

När man på myndighetshåll pratar om integration befinner man sig ofta på en abstrakt och teoretisk nivå. Ett bra integrationspolitiskt program, som det landskapets integrationssamordnare Johanna Fogelström strax ska presentera, närmar sig verkligheten med konkreta direktiv, med tydliga åtgärder som ska göra arbetet lättare, bättre finansierat eller tydligare avgränsat.

Man har tänkt igenom saken, och på olika sätt kommit fram till vad som kunde vara en bra väg framåt.

I verkligheten är det ni som är integration. Det är ni som sitter här som genom ert dagliga arbete, samtidigt som ni funderar på om det ska bli pasta och tomatsås eller svampsoppa till middag, fattar livsavgörande beslut i vardagen. Det är genom möten med just er som integrationen går framåt eller bakåt.

Det är ni som ser och avgör att en människas examen från Iran har ett värde.

Ni ser till att en mamma som ska föda vet vilken hjälp hon kan få, och som är där i den där stunden när kroppen rämnar, och ingen kvinna vill vara ensam, långt borta från sin mamma och sin familj.

Det är ni som förklarar för flickan på dagis hur man ber om mer mjölk, och skillnaden mellan mamma-språket och dagisspråket.

Det är ni som förklarar, ni som ska ha tid, ni som ska orka och veta, också i de situationer när ni inte orkar, inte vet och inte vill.

En lyckad integration är inte en stödstrumpa eller en krycka eller ett plåster, det är ett möte som leder bägge parter vidare.

Den här dagen handlar om att mötas och dela kunskap om hur man gör jobbet, i vardagen, med vettiga verktyg, med delade erfarenheter. Den handlar om att kunna göra jobbet och känna sig berikad och stärkt, snarare än betryckt och arg. Det handlar om att kunna handskas med problemen, snarare än att överväldigas av dem, för det är klart att problem finns. Herregud, vi blir ju generade och tycker det är jobbigt att träffa släktingar som vi inte riktigt känner, hur ska det då vara med folk som doftar, pratar, känns och beter sig annorlunda.

I det system vi har jobbar vi ofta i våra egna silos, med särskilda och djupa kunskaper på vårt område, men ovetande eller ofokuserade kring det faktum att de som vandrar ovan jord, mellan våra olika expertområden, drabbas av en helhet där pusselbitarna ibland inte passar ihop, ibland inte ger en enhetlig bild och ibland helt enkelt saknas.

För mig är denna fråga, hur man lyckas med sin integrationsvardag, en av de viktigaste frågorna som finns för ett litet samhälle som vill växa. Det är egentligen grundförutsättningen för att vi och våra barn ska kunna stanna här på våra paradisholmar. Ett starkt samhälle behöver fler människor.

Det är vårt behov.

Mot det, eller med det, måste vi sätta det faktum att världen i dag befinner sig i rörelse. De folkvandringar vi nu ser är bara början. Det är självklart att människor i yttersta nöd flyr  mot de delar av världen där man har det lite bättre. Så har människor alltid gjort. Så gjorde mina släktingar när de for till Amerika. Ett besök på Ålands emigrantinstitut bekräftar bilden.

På den vägen var det några som klarade sig och hade framgång, och oerhört många som gick under. Bara de allra starkaste nådde sina mål, och så är det också idag. För varje flykting som når våra gränser, på ett eller annat sätt, har tusentals blivit kvar. De som kommer som flyktingar är redan vinnare, och det är vinnarna vi ska möta i våra jobb, inte några hjälplösa offer för omständigheterna.

Det jag ser framför mig här är ingen systemkollaps. Det är ingen kris, lika lite som Sverige håller på att gå under av sina flyktingmassor. Verkligheten är precis tvärtom.

Svensk ekonomi och det svenska samhället har berikats oerhört av den stora inflyttningen. Vi ska lära av dem det som de gjort bra, och undvika de fällor som man redan konstaterat inte funkar.

Vi har de små samhällenas styrka. Vi har inga ghetton. Vi behöver inte bygga dem heller. Vi ska bara bli så bra vi kan på möten med människor. Jag vill avsluta med två citat:

Det första är Peter Wolodarski, ledarskribent och chefredaktör för Dagens Nyheter:

”Svensk ekonomi visar sig nämligen från sin starkaste sida just nu. Jämfört med tredje kvartalet 2014 steg BNP med 3,9 procent, en siffra som överträffade prognosmakarnas förväntningar. Det är historiskt höga nivåer. Någon nationell undergång är för närvarande inte i sikte. Som jämförelse var motsvarande BNP-siffra i vårt grannland Finland –0,2 procent; på andra sidan Östersjön sjunker alltså ekonomin.”

Wolodarski gör en direkt koppling mellan den starka invandringen och den starka ekonomin. Det är vårt mål. Och samtidigt ska vi vara medmänniskor, som ska kunna gå raka i ryggen ur den här tiden i historien, och säga att vi gjorde bara vårt jobb. Det rätta jobbet.

Slutligen Paul Auster, en favorit. Han säger:

”I am in the world. The world is in my head.”

Det är vad mänskliga möten handlar om.

Jag önskar er goda och konstruktiva dagar tillsammans.

Nina Fellman (S)

(Nina Fellmans öppningstal till integrationsseminariet 02.06.2016)