Månad: <span>juni 2015</span>

Invandringen borde vara en icke-fråga

30.06.201530.06.2015 av Helena Flöjt

”Okunskap och fördomar är propagandans tjänare. Vårt uppdrag är därför att konfrontera okunnighet med kunskap, skenhelighet med tolerans, och isolering med en utsträckt hand av generositet. Rasism kommer och måste besegras.”

Orden är FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annans. Vi går in i en valrörelse och det är både tråkigt och bra att frågan om flyktingmottagande och människovärde får så stort utrymme. Det går ju alltid att säga att det som tycks och skrivs bara är röstfiske, numera även från den så kallade Nej-sidan i och med att Stephan Toivonen gått ut med att han bildar parti och ställer upp i valet.

Jag för min del skulle tycka att det skulle vara mycket roligare att prata om hur vi kan förbättra den förebyggande psyk- och hälsovården, speciellt för barn och äldre. Hur vi kan se över Pafs regler för internetspelare så färre åker riktigt illa ut. Hur vi på allvar bana kan väg för en rättvis, anonym och jämlik socialservice för alla ålänningar, fortsätta arbetet med tillgång till allmän tandvård och se över de höga patientavgifterna så de mer liknar rikets. Hur vi kan skapa en grogrund för mer ekologisk och härproducerad mat, ren miljö som tas på högsta allvar och en hållbar utveckling som inte bara är tomma ord. Hur vi kan bibehålla vår höga standard inom dagomsorg och skola utan att dras med i den finska högerns spariver.

Hur vi kan med kraftfulla insatser, speciellt riktade till långtidsarbetslösa och ungdomar, se till att alla har jobb/utbildning och får känna sig behövda. Hur vi kan skapa en samhörighetskänsla bland Ålands alla kommuner och snegla på kommunmodeller och strukturer som skulle gynna oss alla och samtidigt värna närdemokratin.

Men på sociala medier och på tidningarnas insändarsidor dominerar alltså debatten kring flyktinginvandring.

Jag var länge övertygad om att detta var en ickefråga eftersom Åland tar emot så otroligt få kvotflyktingar. Dessutom har vi mycket goda tidigare erfarenheter och en ordentlig grund att stå på, inte minst tack vare vår relativt nya integrationslag.

Några få driver på med ”fakta” som ofta inhämtas från främlingsfientliga sidor såsom avpixlat och fria tider. Man använder sig av debattmetoder som till exempel ”halmdockan”, det vill säga att bygga upp en nidbild av motståndarens åsikter och argumentar sen mot denna nidbild. Eller ”rävsaxen”, det vill säga använda en ledande fråga där åsikter klistras på motståndaren som svärtas ner oberoende hur denne svarar.

Nätepitetet för dessa är ”troll” som har målet att provocera fram känslomässiga svar, gräl eller utdragna ofruktbara diskussioner som inte leder någon vart. Notera dock att varken Stephan Toivonen eller för den delen Daniel Lampinen faller under ovanstående beskrivning. De här två herrarna kör en mer (o)vetenskaplig approach och argumenterar cyniskt, svart-vitt och kallhamrat.

Sannfinländarnas Jussi Hallo-Aho har byggt hela sin politiska karriär på samma sätt. Men ”ideologerna” har alltid fotfolk och en svans som sköter det smutsiga jobbet och därmed har man ett monster som får föda från flera håll. Blir man ansatt åker offerkoftan fram och visar sig motståndaren svag mobiliseras en digital mobb som med gillaknappen och kommentarer ser till att ge sken av att den andre är ute och cyklar med blomsterhatten skymd för ögonen och ”verkligheten”.

Att gång på gång ropa om PK, åsiktskorridorer och censur är bara fånigt. Det har aldrig pratats så mycket om dessa saker som nu och etablerade politiker kan visst diskutera invandringens kostnader och utmaningar, men även dess intäkter och fördelar!

Jag känner trots allt stort hopp inför framtiden. Vi får de politiker vi förtjänar heter det så det lär ju visa sig i höst om vi ålänningar går emot de främlingsfientliga strömningarna i våra närregioner och ger ”nej-sidan” en stark signal om vad vi står för, ett varmt, välkomnande och inkluderande Åland.

Så tänk efter både en och två gånger innan du funderar på att rösta på någon som anser att vi människor är olika mycket värda beroende av var vi kommer ifrån. För det är åsikter som leder Åland (och hela världen) åt helt fel håll. Och sen är det ju alltid bra att ha åsikter om annat än bara kring en enda fråga… som dessutom är en icke-fråga om du frågar mig och många, många andra., val

Tony Wikström (S)

lagtingskandidat

Äntligen en ny Vårdöbro

29.06.201526.06.2015 av Helena Flöjt

Vårdöbron har under en alltför lång period varit en het potatis som debatterats flitigt i media och inom politiken. Igår kväll var Ålands Socialdemokrater på plats för att dela glädjebudskapet med Vårdöborna – budskapet om att en enad landskapsregering äntligen står bakom satsningen på en ny bro.

Den förlängda proceduren med extra utredning har kostat extra skattepengar samtidigt som den befintliga bron blivit i allt sämre skick. Men inget ont som inte har något gott med sig. Den nya rapporten har blåst bort alla eventuella tvivel och spekulationer om vad som skulle ha varit det bästa alternativet för Åland.

Bakom beslutet ligger hårt arbete av många tjänstemän, politiker och ålänningar. Å ena sidan har Socialdemokraterna och Centern tillsammans jobbat och lobbat hårt och dessutom genomgående röstat för en ny bro. Dessa partier har, liksom bland annat Vårdöborna, ansett att det inte funnits andra säkra eller nationalekonomiskt försvarbara alternativ.

Men dagens ros hör ändå hemma hos folkrörelsen! Under denna hårda kamp har en enorm folkrörelse och gemenskap vuxit fram, en gemenskap som också stärker skärgården och hela Åland. Tack vårdöbor, skärgårdsbor och andra ålänningar för en fin folkrörelse – och ett stort grattis för att folkrörelsen gick segrande och stärkt ur kampen.

Helena Flöjt-Josefsson (S)

Partisekreterare

Populärt lantråd ställer upp i höstens val

14.08.201521.06.2015 av Helena Flöjt

Glädjande, men kanske inte överraskande, kommer nu beskedet att Camilla Gunell väljer att ställa upp i höstens val.

– Nu har jag erfarenheten att leda en regering Och ett brett kontaktnät. Jag vill fortsätta bygga Åland ännu starkare och bättre, säger Camilla och hoppas på ett högt valdeltagande.

Förhandsröstningen äger rum är 3-13 oktober och själva valdagen 18 oktober.

Senaste pejlingresultatet

18.06.2015 av Helena Flöjt

Nya Åland genomförde en pejling under gårdagen. Frågorna som ställdes var

Vilket parti skulle du rösta på idag?
Vem vill du att ska bli lantråd?

Resultatet som publicerades i Nyan 18.06.2015 är ett styrkebesked som visar att socialdemokraterna går upp till delad första plats med 24% av rösterna. Samtidigt blev vårt sittande lantråd Camilla Gunell en klar favorit till lantrådsposten även nästa mandat. Camilla fick nämligen dubbelt så många röster som tvåan. Nyan skriver också att:

”Socialdemokraterna är också det enda parti som inte läcker röster till andra partier då det kommer till lantrådsfavorit. Gunell samlade också sympatisörer från Liberalerna, Centern och Ålands framtid.”

Pejling i all ära – kom ihåg att rösta i höst också 🙂

Läs mer i dagens Nya Åland.‪#‎störst2015‬ ‪#‎lantrådet‬

Likabehandling måste beakta olika behov

17.06.2015 av Helena Flöjt

Det är roligt att den nya hembygdsrättslagen tas väl emot av åländska studerande. Lagen gör det möjligt för studerande att under högst fem år bedriva studier innan klockan för stadigvarande utflyttning börjar ticka. Den klocka som för alla med hembygdsrätt som flyttar bort från Åland tickar i fem år innan hembygdsrätten tas ifrån en.

Samtidigt har man rätt att återfå hembygdsrätten direkt efter återflyttning.

För studerande görs således en avvikelse så att den sammanlagda tiden för studier och utflyttning kan uppgå till tio år innan man förlorar hembygdsrätten. Om man klarar sina studier på fyra år blir den sammanlagda tiden nio år innan man tappar sin hembygdsrätt.

Lagen behandlar alla studerande lika eftersom bestämmelserna beaktar olikheter i studeitid. Detta är enligt mig likabehandling av studerande vilka väljer olika studieinriktningar som tar olika länge att genomföra.

Liberalernas syn på likabehandlig är en annan. Man föreslår att alla som flyttar från Åland ska förlora sin hembygdsrätt efter åtta års frånvaro från Åland. Liberalerna vill inte göra ett särskilt undantag för studerande. Förslaget skulle leda till att studerande beroende på studielinje och studietid skulle riskera att behandlas olika.

I regeringen Gunells förslag görs ett undantag från femårsregeln för studerande som således får fem år extra, sammanlagt tio år. Liberalernas åtta år är ett sämre alternativ.

Begreppet likabehandling används allt oftare utan större eftertanke. Samma behandling ska gälla oberoende av att behoven är olika. Behov måste kombineras med rätt för att likabehandling inte ska resultera i olika behandling.

Rättvisan är inte absolut, utan för det mesta relativ. Värderingarna är däremot mera orubbliga. I detta fall betyder det att de som tvingas flytta ska ha samma rätt och att de studerande efter slutförda studier får fem år som alla andra. Likabehandling betyder att alla förlorar sin hembygdsrätt efter fem års bortavaro men de studerande som flyttar bort för studier får en särskild rätt om fem fria år som kan motiveras med tanke på att det är värdefullt för det åländska samhället att unga ålänningar skaffar sig utbildning av många slag.

Barbro Sundback (S)

Stephan Toivonen och assimileringen

16.06.201516.06.2015 av Helena Flöjt

Nu har jag en liten tid följt debatten om flyktingsmottagningen – eller egentligen handlar det ju om ganska ensidiga skriverier från Stephan Toivonens sida som tack och lov inte får någon alltför stor respons – och jag har tänkt mej att ingen reaktion nog är den bästa reaktionen i detta speciella fall. Det verkar nämligen som om ST bitit sej fast i ett slags eget favorittema (invandrares brottsprocenter) och vad han skriver skapar endast en mild irritation hos mej då det är så konstruerat och långsökt att det inte kan tas på allvar.

Men en sak upprepar ST ständigt i sina essäer och den måste jag nu trots allt kommentera – jag får gåshud varje gång jag läser ett visst ord han så lätt och gärna använder.

Som nöjd och glad invandrare på Åland, som en mänska som inte upplevt annat än hjärtlighet (enligt ST beror det vänliga bemötandet förstås på att jag kommer från Mellaneuropa och det således inte SYNS på mej att jag är invandrare. Jag vill tro att ålänningarna helt inuti sej enkelt känner denna välvilja gentemot varandra och även mot mänskor från andra länder) så måste jag nu få upplysa Stephan Toivonen om att det inte går att använda ett ord som assimilering i en positiv bemärkelse.

Assimilering sker när en minoritet istället för att integreras i ett samhälle av majoriteten tvingas att ge upp sin egen kultur helt och hållet för att anta majoritetens. Det är i allra högsta grad en process av förtryckelse och inte något man i ett sunt samhälle kan eller bör sträva efter. ST använder ordet som om det vore synonymt eller kanske till och med ett positivt resultat av lyckad integration men det är det verkligen inte!

Användningen av detta ord får mej att tänka på svunna fruktansvärda tider då denna strävan efter utrotande av all olikhet mellan mänskor var mycket utpräglad i hela Mellaneuropa.

Vi bör vara tacksamma över att det inte blev så som planen då var. Vi behöver idag inte alla vara lika. Vi behöver INTE vara assimilerade, vi får vara fria och vi får vara olika och vi får uppleva dessa olikheter som berikande och lära oss av varandra. Detta sätt att leva på är ett tecken på ett samhälle som går framåt och utvecklas och njuter av och är stolt över sin färggrannhet.

I ett sådant samhälle är det fantastiskt att leva och jag hoppas att alla ålänningar väljer att se chanserna framom riskerna (allt nytt kan alltid anses innebära någon risk…), öppnar sina hjärtan och välkomnar alla nya mänskor som kommer till denna underbara plats att bo på. Och alldeles speciellt bör naturligtvis flyktingarna välkomnas och stödas och skyddas vilket jag är säker på att kommer att ske.

Jag tror på Åland.

Maria Hajo (S)

Marstad borde bygga mer

16.06.2015 av Helena Flöjt

ÅF förfärar sig över att vi har Marstad i Mariehamn och vill sälja bostäderna. Jag tycker tvärtom, vi borde ha Marstad att bygga fler lägenheter. För Mariehamnarnas bästa.

Det som man gör när man bygger bostäder är inte att lämna ”skuldberg” efter sig till efterkommande generationer. Man ger dem de facto en inkomst. Husen, när de är byggda, blir ju bara billigare med tiden. Lånen avskrivs och hyrorna fortsätter flyta in. Ren vinst för staden att bygga bostäder.

Det som Ålands Framtid inte nämner i sin insändare om Marstad är att i Mariehamn har vi mycket färre kommunala lägenheter än Sverige och fastlandet.

På Åland har vi 28 procent av hyresbostäder i Mariehamn i kommunal ägo. I Finland är siffran ca 33 procent (i städer av liknande storlek som Mariehamn). I Sverige är allmännyttans andel av hyresbostäderna cirka 47 procent.

Så , vi har färre bostäder i Mariehamn, vi har också högre hyror än i andra städer av samma storlek.

Som jag sade tidigare, istället för att sälja ut Marstad som ÅF:arna vill så borde vi istället ge Marstad i uppdrag att bygga fler bostäder.

Speciellt moderna 2:or till överkomliga priser är det brist på. Vi får fler och fler ensamhushåll, de behöver inte mer än två rum och kök. Ettor är förlegade, få trivs i endast ett rum.

Modern teknik gör att det finns sätt att bygga billigare som ändå blir hållbart och effektivt.

Vill vi ha inflyttning och studerande till Mariehamn måste vi också se till att det finns bostäder till skäliga priser för dem som inte har råd att bygga sina egna hus med en gång.

Det kallas framförhållning.

Igge Holmberg (S)

Vi måste få nya socialvårdslagen på plats

16.06.201514.06.2015 av Helena Flöjt

Svar till socialarbetarna. Jag beklagar att jag inte har kunnat svara på er skrivelse från den 28 april. Jag har varit sjukskriven på grund av utmattning i tre veckor och återvände till arbetet den 10 juni. Det är dock inte bara jag som har haft en hög arbetsbelastning, även socialvårdsbyrån och lagberedningen har under en längre tid varit underbemannade.

Beträffande resurserna på socialvårdsbyrån har landskapsregeringen under det senaste halvåret gjort sitt yttersta för att förbättra situationen genom att förstärka byrån med en ny socialinspektörstjänst och en gemensam juristtjänst för socialvårdsbyrån och hälso- och sjukvårdsbyrån. Socialvårdsbyrån har dock fortfarande två vikariat obesatta, vilket gör att en del arbetsuppgifter måste vänta. Landskapsregeringen gör, utgående från de rådande omständigheterna, sitt bästa och utgående från de nyanställningar som gjorts och ska göras. Nu ser man också över fördelningen av ansvarsområden inom byrån (bl.a. barnskyddet) och byrån återkommer med information om detta när beslut fattats.

Den så kallade status quo-lagstiftningen genomgår för närvarande rikets lagstiftningskontroll och tyvärr finns det inte information i dagsläget om hur länge den här processen kommer att ta. Däremot kommer landskapsregeringen inom de närmaste veckorna att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att ta fram underlag för ny socialvårdslag och här är det mycket viktigt att de åländska socialarbetarna med stor kompetens och kännedom om sitt verksamhetsområde är med i processen.

Målet med den åländska socialpolitiken måste vara att varje människa får den hjälp som man har behov av och rätt till för att kunna klara ett självständigt liv. Oberoende av om man har en funktionsnedsättning, lever under svåra ekonomiska förhållanden, har behov av olika stödtjänster som till exempel färdtjänst och hemservice eller om man av olika orsaker behöver samhällets stöd ska hjälp fås.

Lagstiftningen inom detta område är grundläggande och vi måste få den nya socialvårdslagen på plats så snabbt som möjligt. Läget för närvarande är inte tillfredsställande, det är jag den första att erkänna. Men en ny lagstiftning löser inte alla problem. Det sociala arbetet måste även utvecklas så att man kan möta dagens problem och samhällsförändring. I detta arbete välkomnar landskapsregeringen socialarbetarnas förslag på hur man kan införa nya metoder, nya innovationer och arbetssätt inom det sociala arbetet för att stärka de människor som är de svagaste i vårt samhälle.

Landskapsregeringen har möjlighet tack vare den egna behörigheten att utveckla en så bra, modern och heltäckande socialvård som möjligt. Ni socialarbetarna har kompetens, engagemang och erfarenhet. Vi måste arbeta tillsammans för att nå så bra resultat som möjligt och där vi har klienternas bästa i fokus.

Vikarierande socialvårdsbyråchef Maj-Len Österlund-Törnroos förbereder som bäst ett svar på era övriga frågeställningar.

Carina Aaltonen (S)

Social- och miljöminister

Feminism, antirasism – och bussar

10.06.2015 av Helena Flöjt

Vi är Ålands unga socialdemokrater, och vi kan påverka. Här och nu. Unga är inte bara en resurs för framtidens tillväxt och utveckling, utan vi kan göra skillnad nu. Därför har vi formulerat tre hjärtefrågor som vi kommer att arbeta med inför valet och följa upp när vi har vår nya regering:

Kollektivtrafiken är vår första fråga. ÅSU anser att vi som samhälle måste ta ansvar för vår närmiljö genom att utveckla Ålands kollektivtrafik till något som är attraktivt och gångbart för vår befolkning. Fler bussturer senare på dagen, så att fler människor har möjligheten att lämna bilen hemma.

Antirasismen är vår andra fråga. Vi är övertygade om att majoriteten av all rasism beror på okunskap. Genom utbildning och kulturutbyten vill vi bygga upp empati och förståelse som går över kulturella och fysiska gränser. En stor del av Ålands befolkning är från ett annat land. Utan invandringen skulle inte bara Åland utan hela Norden lida av brist på arbetskraft. Vi måste ta hand om, respektera och lära av varandra.

Feminismen är vår tredje fråga. För oss är det en självklarhet att feminismen är en av grundstenarna för en humanistisk och rationell politik som jobbar för allmänhetens bästa. Att vi ska föra en politik som jobbar för alla personers lika möjlighet till ett gott liv oberoende av kön, etnicitet, ekonomisk ställning eller handikapp är självklart.

Nu förändrar vi.

ÅSU

Simon Widman

Rebecca Mattsson

Danesh Mahmoudi

Alina Andreea

Alva Gäddnäs

Kim Herlin

Rasmuz Zetterberg

Nelly Lindbom

Adrian Karlsson

Tim Uhlenius

Aron Darmark

Duy Pham Nguyen

Den svagaste människan attackeras

20.06.201510.06.2015 av Helena Flöjt

Antalet folk som emigrerar till länder med bättre ekonomi ökar. Det är vad globaliseringen kräver och moderna transport tekniken möjliggör. Naturligtvis finns det folk som inte tycker om den.

Vad som helst du pekar på finns några som inte tycker om. Man kan inte kalla folk rasist eller fascist bara för att de inte tycker om någon modern trend. Det finns folk som vill ha jorden i centrum av universum och tycker inte om idén att den snurrar runt solen.

Det finns en liten rasist eller fundamentalist inom varje människa. Så länge man spottar ut en rasistisk påstående här och där utan att mena något allvarligt är det ingen stor fara. Man lär sig, förhoppningsvis, att vi måste leva i en tätare och tätare befolkat värld och att det är bättre att försöka förbereda oss för ett mångkulturellt framtidssamhälle än att försöka stoppa historiens klocka.

Jag känner inte gänget som har börjat sprida propagandabrev mot kommande flyktingar. Jag såg Stefan Toivonen i TV och fick en känsla att han inte är så elak. Han är bara rädd för moderna världen och bara upprepar retoriker som rättfärdigar hans rädsla. Han gräver i Internet för att hitta sidor med fruktansvärda ”fakta” om de djävulska invandrare som våldtar flickor på ett löpande band. Samma sak ser man i den nya så kallad Invånarinitiativen. Gänget letar efter ”fakta” som kan bevisa att deras hat är berättigad men glömmer bort att titta närmare hemma.

Det finns flera hundra invandrare från Mellanöstern här på Åland. Vår existens här är ett bevis att allt som sägs av högriskländer i den här propagandan är bara nonsens. Jag kommer från Iran som ligger mellan Afghanistan och Irak. Det är samma terrorkultur där också. Men vem har vi våldtagit? Vilka långsiktiga kostnader har vi medfört? Varför säger gänget att Åland skall ta emot IS-terrorister? Är någon av oss iranier en Hizbollah terrorist? Makhavaremobben i Iran, precis som IS, har mördat mina vänner, mina släktingar och mina grannar. Men det förvandlar mig inte till en terrorist. Resonemangen i det här äckliga hot propagandan som pågår av de Don Quijote figurer är totalt absurd.

Jag vill inte kalla det där gänget fascister för att de inte har börjat militarisera sig. Den där dagen hoppas jag aldrig se. Men en del av deras beteende liknar fascister. Likheten är att de attackerar den svagaste människan. Det är precis vad fascister har alltid gjort. Gänget hatar utländska invandrare men de riktar inte anfallet mot jobb-invandring som är den absolut största delen av invandringen. Gänget slår emot de som är i största behovet för att flyttas någonstans. FNs läger i Turkiet, Irak och Jordanien har tagit emot över en miljon krigsflyktingar. De som är lyckliga bor i tält där. De måste flyttas så snabb som möjligt före dem är slaktad av IS eller Hizbollah. De är absolut den sista människor i hela världen man får förneka hjälp.

Är någon emot invandring kan man försöka stifta lagar och organisera en rörelse för att begränsa jobb-invandrare som är flera flera gånger större än flyktingantalet. Det är bara skam att slå emot ett så kritisk dåligt drabbat folk som måste flyttas så fort som möjligt. Det är bara skam.

Kaveh Bahar (S)