Första maj 2018 firades traditionsenligt av Ålands socialdemokrater med ärtsoppa, tal och sång. Trots det råkalla vädret var uppslutningen god och ärtsoppan hade strykande åtgång. Våra röda ballonger delades ut som sig brukar. Sossekören, Cajsa och Ebba Hallbäck samt Smilla Påvall underhöll med sång.
Temat för i år var trygghet och solidaritet. Först i tur att tala var partiordförande Camilla Gunell. Därefter talade Miina Fagerlund (s), Elin Sundback (FFC), Wilhelm Mattsson (s) och Igge Holmberg (s). Här följer Camilla Gunells tal:
Välkomna att fira första maj med arbetarrörelsen på Åland, facket och socialdemokraterna.
Idag firar vi världen över med tal och sång. Första maj är en dag då vi hyllar de som gått före i kampen för en bättre värld och en dag att se framåt.
Det är en dag att stärka kampviljan för de ideal vi tror på: jämlikhet, trygghet, allas lika rätt och värde, solidaritet och demokrati.
Varför måste vi kämpa vidare för demokrati? Jo, därför att människor måste bli lyssnade till och deras rättigheter tillgodosedda. Vi måste också slå vakt om en demokrati och en rättsstat där det fria ordet respekteras. Och där de kandidater som folket väljer håller sig till sanning och rätt. Idag finns så mycket falska nyheter att människor inte vet vad de ska tro. Å vad ska man tro när till och med presidenter får ljuga och dra på med vad som helst? När det offentliga samtalet håller på att spåra ur och kritiska journalister i många länder tystas ner, måste vi fortsätta kämpa för att få nyheter som är sanna och välja ledare som talar sanning, för att demokratin ska vara trovärdig och fungera väl.
Världen behöver också människor som kämpar för dem som inte lever i fred och trygghet. Miljoner människor är på flykt, lever i stort lidande och förtryck. I länder där ledare och regimer utnyttjar sitt folk, låter dem leva i svält och fattigdom, där är demokrati bara är ett tomt, meningslöst ord. Fast vi i Europa stänger våra gränser mot flyktingsituationen så försvinner den inte. Vi måste i Europa tillsammans hantera situationen, så är det bara.
Vi måste också, i våra rika och välutvecklade länder ta ett tydligt ledarskap i arbetet för klimatet. Vi som tär mest på jordens resurser måste också gå i ledning för att förändra. När jorden värms upp och väderväxlingar och naturkrafter protesterar mot Homo Sapiens världsherravälde är det alltid, alltid de svagaste och fattigaste som drabbas först.
De nordiska länderna har ett guld, nämligen vår starka tillit till varandra, till myndigheter och politiker. Tillitsfullt kan man då bygga samhället, studera, växa, starta företag utan rädsla för att bli bestulen, bedragen eller utsättas för korruption.
Tillit växer i samhällen som är jämlika, vi vet också att tilliten försvagas när klyftorna växer. Därför måste man arbeta för jämlikhet, det gör man bäst genom att satsa på utbildningen. Det är det trappsteget alla behöver, särskilt de som inte föddes med ett stort startkapital.
När regeringen Lipponen sparade under hårda tider av lågkonjunktur rörde man inte utbildningen. Regeringen Sipilä däremot har gått hårt åt utbildningssektorn. Det ekonomiska hållbarhetsgapet kanske minskar i landet idag när exporten igen har kommit igång, men inbesparingarna får heller inte leda till att andra gap öppnar sig, att det sociala hållbarhetsgapet vidgas och folk med små inkomster får det ännu svårare att leva. På landsbygden finns många orter där människor känner sig helt bortglömda och övergivna. Det är viktigt att regionerna också lever och att människorna där är delaktiga i att bygga hela landet.
Här på Åland måste välfärden tryggas genom att, först och främst, stärka kommunerna. Hur man än politiskt vill förbättra arbetet för hav och miljö, avfall och cirkulär ekonomi, en hållbar samhällsutveckling och fysik planering, gemensamma vatten- och avloppsnät, utvecklad kollektivtrafik, likvärdig social service, specialiserad hjälp till elever i skolan eller i barnomsorgen, specialiserad hjälp för de äldre, eller skapa fler arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättningar och så vidare…. I nästan varje fråga kör man in i en återvändsgränd. Våra kommuner är för små, för splittrade för att få till välfungerande helheter. Det här har vi som arbetat politiskt och med insyn i landskapets förvaltning och myndigheter sett i åratal. Å vi vet att vi måste göra något åt det.
Därför är det helt avgörande för Åland att vi kommer framåt i kommunreformen. Det är sorgligt att det inte kunnat ske tidigare och genom frivilliga samgåenden. Det tycker nog alla. Men varje uppriktig politiker vet att det nu måste förändras. Det är nödvändigt. De flesta medborgare tycker trots allt att det är vettigt och hög tid, många ser fördelarna med större kommuner som är bättre rustade att klara utmaningarna inom äldreomsorgen och när den nya socialvårdslagen träder i kraft måste vi ta krafttag och vara starka tillsammans!
Jag önskar att de som är valda kommunalpolitiker nu fokuserar på viljan att gå framåt, ser möjligheterna som skapas när vi får jobba mera tillsammans och att vi alla är med och verkar för en utvecklingsdriven positiv process. Där vi alla har alla ålänningars bästa för ögonen och inte för att konservera och försvara egna intressen. För med en kommunförändring faller den gamla maktens positioner samman, som en gammal öststat efter murens fall. Det är bra för en levande, tillåtande demokrati och en friare debatt där fler röster får höras.
De allra flesta insatta och som läst på, vet att Åland behöver en kommunreform. Nu gör vi jobbet. Det knakar och brakar runt omkring oss, men det händer nu. Vi socialdemokrater har i flera mandatperioder arbetat för en kommunreform på Åland, nu kör vi tillsammans med våra regeringskollegor.
Vi socialdemokrater vill ha en ny kommunstruktur för människornas skull, för att stärka omsorger och skola, för ökad jämlikhet, ett nytt demokratiskt kommunalt samtal och för bättre miljö- och vattenarbete.
Bästa Första maj-firare! Jag önskar er alla en fin dag och hoppas ni njuter av detta uppfriskande regn, ärtsoppan och av sångerna i denna ljuva tid på året. Kampen går vidare!
Camilla Gunell (S)
Partiordförande
